Ska du använda kameran även till annat än att fotografera tatueringar inomhus välj X-E1 före X-M1 eftersom den senare saknar riktig sökare och det är ganska trist att arbeta med om du tar ut kameran i solsken. Inomhus I din studio har det väl dock knappast någon betydelse om den har riktig sökare eller inte.
I studiion hade det i så fall varit bättre om du valt en kamera där du kunde få upp bilden direkt på din datorskärm så fort du tagit bilden. Det är mycket lättare att bedöma bildkvalitet på en lite större skärm än på baksidan av kameran. Tar du upp bilden direkt på bildskärm kan du ju även direkt vis bilden för kunden, och du hamnar inte i läget att kunden redan gått när du tittar på resultatet i lite större format och det är för sent att ta om bilden ifall ni inte blev nöjda.
Vill du göra något sådant titta på nikon t.ex. nikon D7000 istället då fujikamerorna inte stöder sådana finesser vad jag vet, så länge du kör en kalibrerad färgprocess rakt igenom tror jag inte du kommer att märka någon större skillnad i trohet till fägrerna, även Sony som gör Senson i D7000 är bra på det där med sensorteknik. Tror inte det är någon större skillnad i att återge färger mellan de kamerorna. Möjligtvis skulle fujibilden kunna bli aningen skarpare eftersom fujisensorn inte har något AA filter, som Nikon har för att minska moire effekter men det här är extremt små skillnader som bara syns om man använder den absolut bästa optiks som finns och på för just den optiken optimal bländare. Och det är inte alls säkert att du kan använda optimal bländare det, då du i första hand behöver välja bländare så att skärpedjupet blir lagom. Det viktiag för rätt färg är hur som helst en kalibrerad färgprocess från kamera till utskriven bild.
Sedan en kommentar om bildbehandling. När det gäller digitala bilder finns det ingen självklar sanning i JPEG bilder som kommer direkt från kameran. Du fejkar resultatet när du väljer kamera (Okika japanska ingengörer har olika uppfattning om färg), när du väljer belysning på modellen, när du väljer skrivare, papper och bläck ifall du skriver ut bilden, och slutligen när du väljer belysning för att presentera den färdiga bilden. Allt kommer att detta kommer att påverka hur färgen kommer att upplevas.
Egentligen skiljer det här inte något nämnvärt från den analoga filmens tid, då man kunde få stora variationer beroende på val av film, papper och framkallning. Rätt färg och verklighetstrogna bilder är helt enkelt svårt.
Det bästa du kan göra för att få det så likt verkligheten som möjligt är att fotografera i RAW använda en kalibrerad process som med färgkartor som QPCard eller ColorChecker Passport som nämnts i andra tråden. Men fotograferar du i RAW kommer du i någon mening att behöva bildbehandla eftersom denna data inte är tänkt att visas som bild, du behöver sätta vitbalans så att den stämmer med referenskortet du fotograferat i samma belysning, och du behöver välja den färgprofil du skapat utifrån din färgkarta. Dvs vitt i verkligheten faktiskt är vitt även på bilden. Du behöver troligtvis även skruva lite på lite brusreducering om ljuset är svagt och lite skärpa. Om du vill kan du jämföra RAW filen med gamla tiders filmnegativ som du lämnade in för kopiering för att få ut bilder.
Här en liten artikel om hur QPCard fungerar, och varför du bör använda RAW. Sedan får du ju avgöra om det här är för mycket manipulation för att vara etiskt acceptabelt bland dina gelikar, men ska bilderna likna verkligheten så mycket som möjligt är det vägen dit.
http://www.qpcard.com/en_b2c/raw-or-jpeg