Intressant. Tycker egentligen vi hamnar ganska lika av vad jag ser av det du visar.
Den första bilden är det inte så stor skillnad på, även om den finns. Däremot tycker jag att skillnaden är ganska markant på bild nummer två. Din har betydligt mycket mer akvarelleffekt. Hur skärpan är kan vara en tolkningsfråga, men jag tycker nog att LR:s variant mest har skärpa som inte finns i grundmaterialet. Det är bättre att bilden är lite mjukare med mindre akvarelleffekt. Det mjuka försvinner i stort bara man minskar ned något och eventuellt lägger på lite skärpa. Att tro att de ska se bra ut i 100 % är nog att begära för mycket. Det gör inte den XZ-2 jag har just nu heller. Det blir oerhört uppenbart eftersom min D700 har samma antal pixlar, om än med annat sidförhållande.
Tycker du underpresterade på 1DmKIIN.
Och jag tycker att din variant av 1D Mk2 N inte ser så kul ut.
Min är lite mjuk, men det går ju att öka på lite om man vill,
t ex så här som jag gjorde lite snabbt nu. Färgerna kunde vara bättre, men jag orkar inte knöka runt med det så mycket eftersom det inte riktigt var syftet. Jag satte vitbalansen så att det blev något vettigt medel över helbilden. Skillnaden i färgåtergivning blir tydlig när man tittar på hela bilden där X20 inte ger lika stor skillnad mellan solljuset och skuggan. Samma observation kan jag göra mellan D700 och XZ-2. Möjligen praktiskt i knepigt ljus, men det ger också platt färgåtergivning.
Jag tycker att problemet med din konvertering är att det ser ut som att du försökt ta fram detaljer som inte finns. Ganska mycket av bilden ligger utanför skärpeplanet och visst kan man gå på hårt om bilden ska presenteras i mindre storlek. När man tittar på den i full storlek tycker jag dock inte att det blir så lyckat. Hellre en mjukare bild som ser lite mer naturlig ut, men det är ju en fråga om vad man själv föredrar. Faktum är att jag ofta har motsatt problem från D700:an. Jag sänker ofta skärpningen i Capture One när jag plockar ut bilden, när den ska ut på webben. Därefter lägger jag förstås på skärpa i samband med nedskalningen. Ska den ut på papper är läget ett annat, men det är inte svårt att ta i för mycket där heller. Jag har kopior som ser ok ut om man tittar på avstånd, men tittar man nära syns det att jag tagit i lite för mycket när jag lagt på högpasskärpa. Förvisso kommer "orginalen" ur Camera Raw där, men felet ligger senare.
Sedan får jag känslan att LR inte är särskilt bra på Fujis komiska färgfilter. Kan givetvis bero på deras underliggande teknik. Tycker jag ser en bättre raw-rendering i Aperture. Sedan är jag är jag för dålig på Aperture för att nå ett bättre slutresultat. Jag har provat Capture one Pro 6 och det fungerade lika illa.
Jag har för mig att jag sett att Phase One uppdaterade råkonverteraren just vad gällde Fujis lustiga färgfilter. I princip alla konverterare var väl usla när de började med det senaste påhittet...
Jag fotograferar till 90% med 5DMKIII och 5DMKII. Därför är resultatet från dessa kameror också min referens av vad jag förväntar mig.
Samtidigt har jag sedan åratal haft olika kompaktkameror. Tidigare kameror i G serien och de senaste 2 har varit X-10 och X-20. Båda finns kvar i familjen.
En kompaktkamera är något jag använder när jag inte orkar ta fram Canonerna.
Jag förväntar mig inte ett resultat i klass med en 5DmkIII men av en avancerad kompakt förväntar jag mig ändå ett resultat som är någorlunda. Jag accepterar definitivt att jag inte kan förvänta mg goda resultat i ISO över 1600-3200.
Jag har samma "problem" eftersom jag är van vid D700. Att filerna blir så platta från småsensorerna irriterar mig. D700:an kan jag nästan bara låta passera rätt igenom råkonverteraren medan kompaktkameran kräver mycket mer pillande.
Jag accepterar jag inte kan får samma snabba AF och att det dynamiska omfånget är mindre samt det lätt klipper i högdagrarna. Detta kan man leva med. Att en kompaktkamera som kostar hälften eller mindre av ett av mina objektiv till de större kamerorna skulle prestera på samma nivå är givetvis orimligt.
Bara sett till kostnad mot ren bildkvalitet så ligger den inte så bra till ändå. Står man ut med att kameran är större finns det ju en uppsjö systemkameror av mer eller mindre utgående karaktär till löjliga priser. Räckvidden brukar dock bli kortare.
Fuji har konstruerat en väldigt trevlig kamera i X-10 något de har förfinat vad gäller handhavandet i X-20. Båda dessa kameror skulle kunnat varit varit min drömkompakt med dagens teknologi.
Tyvärr är de inte det. Deras egensinniga färgfilterlayout stjälper hela lasset.
Nästan alla kameror använder Bayer array filter. Våra raw-konverterare är byggda för detta.
X-10 tålde inte nämnvärd bildbehandlig i Raw. Det blev korvartefakter så fort man provade att skärpa bilden eller använde Clarity i LR.
Vi var ett antal på fotosidan som försökte hitta workarounds. Genom att exportera direkt till Tiff och återimportera före någon redigering kunde problemet minskas något.
Att öka skärpa nämnvärt eller använda Clarity i någon större utsträckning fick man låta bli.
Ofta var JPG filerna från kameran bättre än man lyckades med i LR eller någon annan raw-konverterare.
Med X-20 har Fuji gjort kameran mycket bättre att fotografera med. Vissa saker som fotografering i starkt ljus på automatik kvarstår. De snabbaste slutartiderna når man bara via manuellt läge.
Detta ställer till det för den som inte läst på ordentligt. Kort skärpedjup starkt ljus är inte kamerans starka sida. En elektronisk slutare kunde har löst det problemet eller ett inbyggt gråfiler som många kompaktkameror har.
Sensorn i X10 och XF1 tyckte jag ärligt talat var rätt dålig överhuvudtaget. Att den var lite större än i övriga kompaktkameror var mycket svårt att tro med tanke på hur filerna såg ut i brushänseende. Det där med slutartiden tycker jag verkar vara ett vanligt problem på olika sätt. Att man behöver aktivera ett inbyggt ND-filter är ju en annan lösning som verkar tillämpas ofta.
Jag har egen avancerad skrivare för bilder upp till A3? Alltså ungefär 33 X 47 cm.
Med snäll redigering kunde jag få en smått brusig bild med X-10 att bli en fin utskrift i A3+. Som de som sysslar med utskrift vet kan man ha ganska högt brus men det syns inte i utskriften.
Fuji X-20 har dock problemet att det amerikaner kallar "foliage" inte tecknas med detaljer. Det kan bäst översättas som fina detaljer som ligger en bit längre bort. Framförallt färgstarka blommor, Gräs och kala träd. När man zoomar in bilden verkar de flyta runt i olika lager.
Det är precis som i en akvarell. Först målade man riset, sedan målade man blommorna ovanpå.
Detta syns i många bilder kraftigt i en utskrift. Det är som en utskrift som fått en behandling i Photoshops mer konstnärliga filter. Det kan vara snyggt ibland men jag vill helst välja själv.
I många bilder är inte effekten så uppenbar. Filen smetar fortfarande ut skärpan men det är inte lika uppenbart som i vissa naturfoton.
I ett porträtt ser man att huden har jämnats ut, ögonbrynen saknar detaljer och likaså ögonen.Jag är van vid att mina Canon kameror avslöjar varje pormask och defekt i ansiktet. Sedan kan jag enkelt i efterbearbetning själv bestämma vad skall synas.
Foliage betyder väl bladverk och möjligen motsvarande för annan växtlighet, alltså en sammansatt mängd "blast". Nu är X20 extra knepig och det är lite svårt att se poängen med den typen av filter på en så liten sensor, om det nu finns någon. Jag tror nog tyvärr att det är så att det är större sensor som gäller egentligen. Jag har haft den första kompaktkameran på ganska många år ett tag nu, och även de med standardsensor tappar ju detaljering ganska snabbt, lite beroende på vad det är för något i bilden. De har ju en tendens att fungera bäst på kortare avstånd där folk mest tar sina bilder med kameratypen. Jag funderar lite på om jag ska stå ut eller hitta något annat. Problemet är att jag helst inte vill att det ska bli så dyrt eftersom det handlar om en andrakamera...
Är jag då nöjd med min Fuji X-20? Nej egentligen inte. Den är lika udda som X-10 även om hanteringen av kameran blivit mycket bra.
Detta är en kamera som jag gillar att ta bilder med. Däremot gillar jag inte resultatet.
Skulle ingenjörerna på Fuji sluta uppfinna hjulet och bara satt in bästa möjliga sensor från Sony i kameran med vanlig bayer layout hade de redan haft en vinnare.
Vi får hoppas de gör det istället för att uppfinna Z-trans.
Jag skulle inte rekommendera kameran. Kameran i sig är ett nöje att hantera. Bildkvaliteten är däremot medioker.
Märkligt nog så var den senaste, och enklare, kameran de släppte i sitt X-system väl utrustad med vanlig bayersensor om jag inte minns fel. Resten har ju den mer udda sorten.
Att du gillar X20 hanteringsmässigt förstår jag då jag pillat på den. Jag märker också att jag har mycket svårare att få kameran någorlunda rak på båda ledder med bara skärm. Att hålla kameran helt stilla när man trycker av är inte heller så lätt när greppet är så litet och man inte har stöd mot något. Där har X20 definitivt en fördel om man använder sökaren, som förvisso täcker långt ifrån 100 %. Men som sagt, sensorns konstruktion som åtminstone i liten storlek inte verkar tillföra något vettigt på totalen förstör en del.
