Frågor om förstoringar

[Cooper99]

Jag har ett antal foton som jag vill förstora och ha upp på väggen (ej canvas). Bilderna är i olika storlekar, men maximalt 10 Mpix. Det är RAW-filer redigerade i Lightroom och PS och därefter exporterade till TIFF. Då kommer mina första frågor:

1. Har det någon större betydelse om jag har 8 eller 16-bitars TIFF?
2. Ska jag exportera till Adobe RGB eller sRGB. Detta beror om jag förstår det rätt på hur jag ska använda bilderna. Bilderna ska användas till följande: Tavla/förstoring (ev upp till 70x100), Fotobok, Bildspel (1920x1280-projektor).

När bilderna väl ligger i TIFF på min hårddisk kommer nästa fråga:

3. Jag har sparat som TIFF eftersom jag inte vill ha några kvalitetsförluster (filstorlekar blir upp till 150Mb). När jag tittat runt på nätet på olika labb är det en del som vill att man laddar upp bilder som JPEG. Vad är "standardförfarandet" angående filformat vid förstoringar? Jag vill ju inte komprimera mina bilder till JPEG när jag suttit i timmar och jobbat med dom.

Okej, nästa steg är att fixa ett labb som skriver ut mina bilder i den storlek jag önskar.

4. Ska jag själv interpolera bilderna i exempelvis Genuine Fractals, eller ska jag skicka bilden till labbet och låta dom förstora till den storlek jag önskar? När jag läser i forumet här på Fotosidan får jag känslan av att många interpolerar bilderna själva. Varför? Är det för att man inte vågar lita på labben?
5. Finns det några "oskrivna regler" som man kan luta sig mot när det handlar om hur mycket man kan förstora en bild utan att det syns kvalitetsförluster (förutsättning: 3888x2592-bild i färg med bra skärpa, inget brus ISO100)? Genuine Fractals anger upp till 1000%. Synpunkter?

Tacksam för konkreta tips/svar.

 

[Per Hesselgren]

Cooper99 skrev:
Jag har ett antal foton som jag vill förstora och ha upp på väggen (ej canvas). Bilderna är i olika storlekar, men maximalt 10 Mpix. Det är RAW-filer redigerade i Lightroom och PS och därefter exporterade till TIFF. Då kommer mina första frågor:

1. Har det någon större betydelse om jag har 8 eller 16-bitars TIFF?
2. Ska jag exportera till Adobe RGB eller sRGB. Detta beror om jag förstår det rätt på hur jag ska använda bilderna. Bilderna ska användas till följande: Tavla/förstoring (ev upp till 70x100), Fotobok, Bildspel (1920x1280-projektor).

När bilderna väl ligger i TIFF på min hårddisk kommer nästa fråga:

3. Jag har sparat som TIFF eftersom jag inte vill ha några kvalitetsförluster (filstorlekar blir upp till 150Mb). När jag tittat runt på nätet på olika labb är det en del som vill att man laddar upp bilder som JPEG. Vad är "standardförfarandet" angående filformat vid förstoringar? Jag vill ju inte komprimera mina bilder till JPEG när jag suttit i timmar och jobbat med dom.

Okej, nästa steg är att fixa ett labb som skriver ut mina bilder i den storlek jag önskar.

4. Ska jag själv interpolera bilderna i exempelvis Genuine Fractals, eller ska jag skicka bilden till labbet och låta dom förstora till den storlek jag önskar? När jag läser i forumet här på Fotosidan får jag känslan av att många interpolerar bilderna själva. Varför? Är det för att man inte vågar lita på labben?
5. Finns det några "oskrivna regler" som man kan luta sig mot när det handlar om hur mycket man kan förstora en bild utan att det syns kvalitetsförluster (förutsättning: 3888x2592-bild i färg med bra skärpa, inget brus ISO100)? Genuine Fractals anger upp till 1000%. Synpunkter?

Tacksam för konkreta tips/svar.

Du har så många frågor så jag vill bara svara på det jag har erfarenhet av. Det är stor skillnad på jpg och tif om du håller på med datorgrafik tex mandelbrotsfraktaler eller CAD-program. Men den digitala bilden tagen med vanligt ljus är nästan aldrig så exakt. Du har inte tex en pixel bred linje utan det man upplever som skarpt på en förstoring har alltid en gradient bestående av många pixler. Dessutom finns det många steg av komprimering i jpg. Men där är det ju gott om testbilder tex på imaging-resource så att du kan jämföra olika jpg (fine, normal, economy). På min D80 lär komprimeringen vara 4,8 och 16. Öppna en testbild (storleken är angiven) och se hur stor den blir i BMP (när du ser den på bilden). Så i regel kan du reservera TIF för bilder du tar med laser-ljus.

 

[Jenkis]

Liknande fundering men ändå inte.

Jag lånar den här tråden, då rubriken passar mitt ämne också.

Min fråga är väldigt basic för er som vet och kan. Men jag undrar vad som händer om jag vill förstora en bild som jag har beskurit? Även om man såklart försöker ta bilder som är "rätt" från början så kanske man vill beskära bort ett halvt träd t.ex. i kanten av bilden o.s.v.

Låt oss säga att jag har tagit bort 1/4 av bilden och vill göra en förstoring i 20x30 cm. Går det? Hur blir det? Bilden är i original 3008x2000 och på 1,45 MB. Kameran är inställd på största format (har 6,1 megapixels) men inte på allra finaste kvalitet, utan på snäppet under som är standardinställning. Bilden är jpg.

/J

 

[perstromgren]

Re: Liknande fundering men ändå inte.

Jenkis skrev:
Låt oss säga att jag har tagit bort 1/4 av bilden och vill göra en förstoring i 20x30 cm. Går det? Hur blir det? Bilden är i original 3008x2000 och på 1,45 MB. Kameran är inställd på största format (har 6,1 megapixels) men inte på allra finaste kvalitet, utan på snäppet under som är standardinställning.

En fjärdedel av 6 är 1,5. Du har altså 4,5 Mpixel kvar. Det borde räcka till en hygglig 20x30.

Per.

 

[tiq]

1. 8 bitar, skrivaren kan inte få ut bättre iallafall.
2. adobe rgb, om de som printar ut hanterar det.
3. jpg, helt klart. att spara en gång i jpg med inte för hög komprimering vet jag ingen som kan upptäcka på en print.
4 du vill själv interpolera bilderna om du ska lägga på lite skärpa efter interpoleringen.

5 den oskrivna regeln är att ju mer du interpolerar en bild desto sämre kvalité blir det.
var gränsen går innan det är för dåligt beror på många faktorer; bilden, utskriftsmaterial, betraktningsavstånd och framför allt betraktaren.

 

[Cooper99]

Tack för svaren. Några följdfrågor:

I de fall då bilderna ska visas i bildspel (med bra 1280-projektor och skärm); har 8 eller 16 bitar någon större betydelse då?

Kan man, rent generellt på amatörnivå, vid visning av foton med projketor upptäcka skillnader i en okomprimerad bild jämfört med en full-kvalitets-jpeg? Anledningen till att jag frågar (och inte testar själv) är att jag ännu inte köpt projektorn, men har ett stort antal bilder som jag vill "bli klar med" innan projektorköpet.

Angående filformat:
TIF är alltså egentligen inget format som man som fotograf behöver arbeta med om jag förstår det rätt?
Min arbetsgång har oftast varit att först göra småjusteringar på RAW-filerna i Lightroom och sen exportera dom som PSD till Photoshop för eventuell vidare hantering. Därefter har jag exporterat de färdiga bilderna till TIF för att inte tappa någon information, och för att "framtidssäkra" de redigerade bilderna. Olika användningsområden ställer ju olika kvalitetskrav på bilderna. Det är därför jag inte vill spara de färdigredigerade bilderna i ett förstörande filformat. Komprimering för mer hanterbarhet mha t ex JPEG gör jag den dagen jag ska göra en utskrift av något slag, t ex till en fotobok. Men, och ett stort men, när jag jobbar på detta sätt uppkommer förstås problemet med lagring eftersom TIF-filerna kan vara uppåt 150Mb pga "layers" från PS. Hur gör ni andra? Lagrar ni i annat oförstörande format, eller i högsta JPEG-kvalite, eller.....?

//Göran

 

[avslutat_bj]

Frågor om vad som är "tillräckligt bra" är naturligtvis omöjliga att svara exakt på, men...

efter vad jag förstår så har de flesta människors färgseende ungefär precision som motsvarar 8 bitars färgdjup i ganska stora delar av färgrymden. Sedan kan man ju kanske behöva representera "tätare" färger för ett visst motiv, eller helt enkelt behöva en större färgrymd, men 8 bitar räcker oftast till alla normala behov.

Jag känner inte till någon projektor eller skärm som kan visa 16 bitars färgdjup. Förhoppningsvis finns det det, men en hel del skärmar har till och med så dålig noggrannhet som 6 bitar.

Rent generellt kan man inte se skillnad tiff - högkvalitetsjpeg. Vinkelupplösningen i ett friskt människoöga motsvarar 300ppi på ca 25cm betraktningsavstånd, så jpeg-artefakterna borde inte gå att se vid normal betraktning.

Allt ovanstående gäller den slutliga färdigredigerade bilden. På redigeringsvägen till den bilden håller jag mig på den säkra sidan med icke komprimerande format - förmodligen ganska onödigt men det känns bra att ha gjort allt för kvaliteten...

En gigabyte hårddisk kostar nu ungefär två kronor, så 150 megabyte får man för trettio öre. Dubblar vi det (för säkerhetskopian) har vi en lagringskostnad på sextio öre för en stor bild. Det är överkomligt, relativt andra kostnader i sammanhanget.

Edit: Från de flesta (alla?) kameror får man 12 bitars färgdjup, inte 16. De sista 4 bitarna innehåller bara information som har uppstått vid redigering (medelvärden, gradienter...)

 

[Cooper99]

Ett jättetack för svaren!
//Göran