Annons

Fototeknik för Leica M3?

Produkter
(logga in för att koppla)
Sebastianr skrev:
Vad är det egentligen som gör den så bra?
Det är väl inte optiken, eller tja, det finns ju svindyra Leica-objektiv, men de jag har är inte värerade till mer än ca 1000-2000kr styck och verkar inte hålla världsklass iallafall. Fin bländarkonstruktion dock, särskilt på 50mm'n med runt 20 blad. Läckert att titta på :)

Det kan ju knappast vara prestandan heller. Ingen sekvenstagning, mycket begränsade val av slutartider.
Total avsaknad av zoom, eller fria val av brännvidder, kan ju heller inte räknas till det positiva. Och ingen DOF alls i sökaren, om man inte kör Visoflexen men det är ju ganska bökigt och då tappar man ju Leicans unika fokusering.


Så vad är det egentligen? Är det mest att det är en gammal klassiker, nostalgi för dom som var med på den tiden, eller att det är fin mekanik och välbyggt och roliga lösningar på saker och ting?
Eller kanske den speciella metoden man fokuserar med?

Vore roligt att höra lite, för jag vet inte alls mycket om den egentligen, och framförallt var jag inte med under Leica-tiden.

Inlägget är skrivet med glimten i ögat.
Jag var heller inte med under "Leica-tiden" däremot har jag varit fascinerad av dem ända sedan jag för första gången hörde talas om dem. Leicas rykte startade för omkring 80 år sedan då de banade vägen för småbildsfotografering. När jag sedan för första gången fick hålla i en Leica, känna vikten i handen, höra det nästintill obefintliga slutarljudet (jämfört med min Nikon F90 iallafall) och den fantastiska känslan då man drog fram en bildruta, då blev jag helt tagen av Leica. Tyvärr ligger de dock utanför min budget så jag har fått klara mig med Nikon.

Med en Leica kan du:
1. Ställa in skärpan med ett noggrannt optiskt avståndmätsystem.
2. Exponera filmen med inställd slutartid och bländare.
3. Lita på att kameran kommer göra ovanstående saker nästintill perfekt och istället fundera på vad och hur du vill fotografera.
4. Sluta oroa dig för att batteriet kommer ta slut.

Leicakamerorna är finmekaniska underverk (nästan). De är inte ofelbara, men nästan.
Sedan får man inte glömma att kameran är konstruerad i en helt annan anda än de flesta andra kamerorna som tillverkas.

Egentligen kan man kortfattat säga att det är avsaknaden av de saker som du räknar upp som gör den så speciell.
 
Senast ändrad:
Exponera med inställd slutare/bländare trodde jag alla kameror gjorde? Eller är många andra någon procent fel menar du?

Jo fokuseringen är kul att leka med, ganska läckert, men som sagt det har sitt pris med avsaknad av zoomoptik och mycket knapert med brännvidder att välja bland.

För en sån som mig som mest fotar djur/natur, och då ofta med mycket tele eller macro, så är kanske inte Leican det bästa instrumentet ;)
 
Nejdu, bara att inse att en M3 inte är nåt att ha. En Leica M är inget för den som behöver se exakt vad som hamnar på filmen eller för den som behöver långa brännvidder. Snäll som jag är kan jag köpa den för en lusentapp eller två eftersom jag behöver en ny dörrstopp till ytterdörren...

Det var Leica som introducerade småbildsformatet som vi känner det idag. Under 30-talet och fram till 60-talet gjorde de världens mest hållbara och lättanvända kameror med gedigen mekanik och fantastisk optik. En stor del av optiken är än idag i världsklass med otrolig upplösning och skärpa. Under 60-talet började spegelreflexkamerorna komma ikapp och under 70-talet gick japanerna om Leica. Efter ett stort misslyckande med M5 hamnade Leica ordentligt bakom japanerna och får nog anses vara där än idag, trots/tack vare M8.

Det finns dock ingen gratis lunch, du räknar upp en del av nackdelarna i ditt inlägg men du glömde en; filmladdningen borde man kunnat förenklat. Fördelarna är storleken, låg ljudnivå och fantastisk optik. Ramarna till sökaren motsvarar ungefär 50, 90 resp 135mm, inte 75/105.
 
Emil-G skrev:
Nejdu, bara att inse att en M3 inte är nåt att ha. En Leica M är inget för den som behöver se exakt vad som hamnar på filmen eller för den som behöver långa brännvidder. Snäll som jag är kan jag köpa den för en lusentapp eller två eftersom jag behöver en ny dörrstopp till ytterdörren...

Det var Leica som introducerade småbildsformatet som vi känner det idag. Under 30-talet och fram till 60-talet gjorde de världens mest hållbara och lättanvända kameror med gedigen mekanik och fantastisk optik. En stor del av optiken är än idag i världsklass med otrolig upplösning och skärpa. Under 60-talet började spegelreflexkamerorna komma ikapp och under 70-talet gick japanerna om Leica. Efter ett stort misslyckande med M5 hamnade Leica ordentligt bakom japanerna och får nog anses vara där än idag, trots/tack vare M8.

Det finns dock ingen gratis lunch, du räknar upp en del av nackdelarna i ditt inlägg men du glömde en; filmladdningen borde man kunnat förenklat. Fördelarna är storleken, låg ljudnivå och fantastisk optik. Ramarna till sökaren motsvarar ungefär 50, 90 resp 135mm, inte 75/105.
Aha, tack för informationen. Alltid lär man sig nåt nytt :)

Men man behöver nog inte svara ironiskt bara för att jag påpekar att Leica inte är bäst på allt, eller? Är ju en hel del nackdelar med den, varav jag påpekade en del bara för att någon skulle dra fördelarna också.

Kul om optiken är så pass bra som du säger. Visst ser bländaren otrolig ut på min 50mm F1.5, men vad jag hört är den typ oanvändbar under F5.6 tyvärr, pga att den är så oskarp. Men det är en billig en också, har sett andra 50mm för tiotusenlappar....
 
Emil-G skrev:
Nejdu, bara att inse att en M3 inte är nåt att ha. En Leica M är inget för den som behöver se exakt vad som hamnar på filmen eller för den som behöver långa brännvidder. Snäll som jag är kan jag köpa den för en lusentapp eller två eftersom jag behöver en ny dörrstopp till ytterdörren...

Det var Leica som introducerade småbildsformatet som vi känner det idag. Under 30-talet och fram till 60-talet gjorde de världens mest hållbara och lättanvända kameror med gedigen mekanik och fantastisk optik. En stor del av optiken är än idag i världsklass med otrolig upplösning och skärpa. Under 60-talet började spegelreflexkamerorna komma ikapp och under 70-talet gick japanerna om Leica. Efter ett stort misslyckande med M5 hamnade Leica ordentligt bakom japanerna och får nog anses vara där än idag, trots/tack vare M8.

Det finns dock ingen gratis lunch, du räknar upp en del av nackdelarna i ditt inlägg men du glömde en; filmladdningen borde man kunnat förenklat. Fördelarna är storleken, låg ljudnivå och fantastisk optik. Ramarna till sökaren motsvarar ungefär 50, 90 resp 135mm, inte 75/105.


Håller med, en Leica är inget för gemene man,
den här kameran kräver litet fotokunskap. ;)

För gemene man finns det en massa andra fotoapparater, med massor av inbyggda fotohjälpmedel! ;) ;)

Och då jag själv kör mycket HF, och de flesta nya Fotoapparater inte klarar det än, så får jag väl vara i den här "gamla tekniken" ett tag till... ;)

Det får bli som det blir! :)
Ibland blir det litet konstigt...
kan nog bero på sökaren! ;)
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/764705.htm


Ps. Är inte så säker på att det var Leica som va först med småbild...
Har något minne av ett försök nå't år tidigare...
Kan ha varit i USA...tror inte den kameran tillverkades i så många ex...
Men, i stor har du rätt!
För så står det i böckerna!! :)
 
Sebastianr skrev:
Aha, tack för informationen. Alltid lär man sig nåt nytt :)

Men man behöver nog inte svara ironiskt bara för att jag påpekar att Leica inte är bäst på allt, eller? Är ju en hel del nackdelar med den, varav jag påpekade en del bara för att någon skulle dra fördelarna också.

Kul om optiken är så pass bra som du säger. Visst ser bländaren otrolig ut på min 50mm F1.5, men vad jag hört är den typ oanvändbar under F5.6 tyvärr, pga att den är så oskarp. Men det är en billig en också, har sett andra 50mm för tiotusenlappar....
Nja, nu tycker jag du är orättvis. Det var väl ändå du som drog in ironin i det här och började "såga" Leica i ditt inlägg ovan. Varför öht pröva den om den nu är så dålig?

Vad är det för glugg du har? Summitar eller Summarit? Naturligtvis får du inte samma prestanda med ett objektiv från 50-talet som med en modern Summilux Aspheric för 25000kr men så skiljer det 50 år mellan dem också.
 
Emil-G skrev:
Nja, nu tycker jag du är orättvis. Det var väl ändå du som drog in ironin i det här och började "såga" Leica i ditt inlägg ovan. Varför öht pröva den om den nu är så dålig?

Vad är det för glugg du har? Summitar eller Summarit? Naturligtvis får du inte samma prestanda med ett objektiv från 50-talet som med en modern Summilux Aspheric för 25000kr men så skiljer det 50 år mellan dem också.
Jag drog ju alla nackdelar som jag kan se, bara för att låta någon annan fylla på med vad det är som gör den så bra. För alla kameror har ju positiva och negativa sidor, eller hur?
Jag som ej förstår mig på Leica, eller har fotovanor som passar en sådan kamera, hittar ju inte de positiva sidorna så lätt som de negativa.

Är en Summarit 50mm f/1.5
 
Sebastianr skrev:
Exponera med inställd slutare/bländare trodde jag alla kameror gjorde? Eller är många andra någon procent fel menar du?

Elektroniska slutare håller tiderna i princip perfekt men så är verkligen inte fallet med mekaniska slutare. Därför är det viktigt att ha en så exakt mekanisk slutare som möjligt och som dessutom är tålig. Leicas slutare är exakta och tåliga (väl?). Här kommer ju batterioberoendet fram också. Jag vet iofs inte hur bra Leicas slutare är i förhållande med t.ex Nikon F2 och Fm2.

Jo fokuseringen är kul att leka med, ganska läckert, men som sagt det har sitt pris med avsaknad av zoomoptik och mycket knapert med brännvidder att välja bland.

Hur funkar fokuseringen i mörka miljöer? är den bättre än tekniken med delat prisma som på en typisk manuell systemkamera?
Zoom är bra, det går snabbt att byta brännvidd, men för riktigt snabba situationer, när man inte har tid att tänka utan i princip bara har tid att trycka av, tror jag det kan vara bättre med fast optik, då finns det ingen risk att man försöker hitta bästa brännvidden utan man får klara sig med det man har.


För en sån som mig som mest fotar djur/natur, och då ofta med mycket tele eller macro, så är kanske inte Leican det bästa instrumentet ;)

Kanske inte, men kameran kan kanske bli en anledning för dig att testa dokumentär/gatufotografering?

Grejjen är också att med dessa gamla kameror så blir fotograferingsuplevelsen större eftersom man är tvungen att koppla in fler delar av hjärnan. Det blir mera ett hantverk.
 
Varför jag föredrar Leica framför andra grunkor.

1. Ingen zoom. Använder enbart 50mm. Om den är för kort eller för lång får jag använda antingen fantasin eller "fot-zoomen".

2. Diskret. Tyst. Smidig. Ser inte ut som en SLR.

3. Grym i dåligt ljus! Ingen spegel, så det går ofta bra att handhålla ner till 1/10. Med f/2 och ISO 400 räcker det med ett stearinljus eller två för bra resultat (tänk då vad man kan hitta på med ljusstarkare optik och känsligare film). Fokuseringen är överlägsen, fokuserar lika snabbt och exakt som i dagsljus (alltså om man ser något överhuvudtaget, är det kolsvart går det ju inte) när de flesta kameror med autofokus bara jagar fram och tillbaka. Eftersom jag fotar väldigt mycket i dåligt ljus är detta mycket viktigt för mig.

Vad jag tycker är kasst med Leica (M3).

1. Filmbyte är krångligt, speciellt om det är mörkt och man druckit några bärs...

2. Framkalla film och scanna är jobbigare än att plugga en sladd i kameran och tanka över bilderna.
 
Som sagt, fokusera går ju bra så länge det är ljust nog för att man ska se något i sökaren :)

Ska bli kul att testa en rulle iallafall, det kan jag inte neka till.

Att det skulle vara positivt att den inte ser ut som en SLR/DSLR vet jag inte....knappast så värst skönt grepp i M3'an, tycker JAG. Hårda kanter och inte särskilt greppvänlig. Men det är ju väldigt personligt förstås.
 
Sebastianr skrev:
Som sagt, fokusera går ju bra så länge det är ljust nog för att man ska se något i sökaren :)

Ska bli kul att testa en rulle iallafall, det kan jag inte neka till.

Att det skulle vara positivt att den inte ser ut som en SLR/DSLR vet jag inte....knappast så värst skönt grepp i M3'an, tycker JAG. Hårda kanter och inte särskilt greppvänlig. Men det är ju väldigt personligt förstås.
Problemet med spegelreflexer är att sökaren ofta är mörkare än det du skall plåta, speciellt med ljussvag optik. Nikons två kitgluggar ligger på 3,5-5,6 resp 3,5-4,5, speciellt med den första kommer det snabbt bli kolsvart i sökaren. Autofokus är sällan räddningen, den kräver en viss ljusnivå för att fungera. Likaså tillför spegeln vibrationer när den slår upp och ner vilket gör det svårare att hålla kameran still på långa tider (1/60 och längre), utan spegel klarar man med lite träning ytterligare två steg (1/15).

Vad gäller zoom-optik så är priset för bekvämligheten antingen sämre optisk prestanda eller högre vikt. Jämför en 24/28-70/2,8 på nästan ett kilo med tre-fyra fasta M-gluggar: 24, 35, 50 och 75. Sånär som på 75mm väger de alla under 300gr och du tjänar ändå upp till två steg i ljusstyrka. Jag har betydligt hellre en extraglugg eller två i fickan och byter då och då än hela vikten hängandes runt halsen en hel dag på stan.
 
Leican är en enligt min mening mycket greppvänlig. Detta trots att den inte har något inbyggt grepp som nyare systemkameror. I alla fall med 35 mm optik. Med 50/2,0 tycker jag den blir lite framtung p g a att min normal (från 1962) är byggd i mässing.

Leican är ett utmärkt val när man vill plåta på fri hand med längre slutartider.

Leicans slutare är däremot inte särskilt exakt. Tänk på att M3 lanserades 1954. Går inte att jämföra med Nikon FM eller FM2s mekaniska slutare. I praktiken har det dock inte någon större betydelse om du t ex använder kameran till svartvit fotografering vilket jag anser är det naturligaste valet.

Leicans slutare behöver också justeras ibland, för att ligga inom marginalerna. Kostar kanske 2000-2500 på verkstad att få den genomgången och justerad när det är dags. Jag fick själv kosta på min M2 service för för några år sedan. Men den är ju från 1958 och har inte fått någon omvårdnad på verkstaden sedan jag köpte den 1982, så det var väl hög tid.
 
Folk blir i allmänhet besvärade när man halar fram en SLR, ungefär som att man riktar ett vapen mot dom. Fått många bra bilder med Leican som jag inte skulle ha fått med SLR.
 
"Är du proffs eller?"

"Vilken tidning jobbar du åt?"

Ju större kamera och objektiv, desto större chans för dylika kommentarer.

Själv föredrar jag: "Oh, är det där en Leica?" =)
 
Kul att ni pratar på, jag finner det intressant :)

Jag testade iallafall för skojs skull att sätta min nya fina moderna akromatiska närbildslins (+8) på 280mm optiken, och det ser ut att funka finfint.
Kankse räknas som hädelse att blanda så nytt med så gammalt vad vet jag, men ett testkort ska jag iallafall ta. Blir ju brutal förstoring, fångar 1,5cm på bredden, så det blir nog en tändsticka som får gå från nedre högra och försvinna uppemot övre vänstra hörnet. Inte ända ut förståss utan är väl lämpligt med rule of thirds här.
Tror det kan bli lite kul :)

Blir jäkligt ljussvagt genom visoflexen när man kommer neråt f16, även fast jag har en stark skrivbordslampa 5cm ovanför. Undrar om inte denna stjäl lite mer ljus än en modern DSLR iallafall...kan ju hoppas det. Iofs är inte spegeln halvtransparent i visoflexen, men det är lite grumligt glas och lite damm i den istället så...
Men visst, jag förstår vad ni menar med nackdelen med ljussvag zoomoptik, bara att jag aldrig sett hur svagt det blir i en DSLR.


Kanske offrar en bild på månen också förresten. 280mm är lite klenaste laget, men en bild kan ju va värt. Om nu oändligheten verkligen är oändligheten. Lär ju gå att blända ner rätt ordentligt om inte annat med 400-film...
 
Om du ska plåta månen behöver du kort slutartid eller ett motordrivet stativ. Den rör sig rätt faktiskt! Märks inte med korta brännvidder, men med 280 mm lär du märka det. Så akta dig för att blända ner. :)
 
timeUnit skrev:
Om du ska plåta månen behöver du kort slutartid eller ett motordrivet stativ. Den rör sig rätt faktiskt! Märks inte med korta brännvidder, men med 280 mm lär du märka det. Så akta dig för att blända ner. :)
Jag har en del erfarenhet av månfoto på längre brännvidd så jag vet att det är lugnt. Med ISO400 film och 280mm kan jag blända ner iallafall till F11, antar att det är rätt lagom för optimal skärpa också.

Månen gör sig ju rätt bra i svartvitt så det kan ju va ett kul kort att ta med telen. Vet inte vad mer som kan tänkas va bra att testa den på, förutom tidigare nämnda macro med närbildslinsen på.
280mm är ju för lite för det mesta av djurlivet, och färgglada fåglar kanske inte är så kul i svartvitt i vilket fall som helst.
Aja, hittar väl på nåt vettigt hoppas jag. Porträtt kanske med kort skärpedjup.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar