Fotografin i ett paradigmenskifte!

[Lasse Mellberg]

Paradigmenskifte betyder att grundförutsättningarna förändras bland annat.
Och det är väl det som händer nu. Fotografi
är ju på många sätt ett naturligt fenomen som
hela tiden har byggt på reflektion av ljus. Den digitala tekniken som nu snabbt kommer att dominera vårt behov av bilder består av organiserat brus, det finns inget behov av reflekterat ljus. Nu betraktar vi och organiserar bruset så det passar...

Den traditionella gamla tekniken fotografin speglade en dimension till eller har jag snurrat till det helt??

Nu är plötsligt det fotografiska hantverket en onödigt tidsförbrukande process. Det går snabbare i datorn och det är ju onödigt att ägna tid åt något som går att göra snabbare.
Försvinner nu begreppen Långsamhet-eftertanke- lust-? Vad händer med bildspråket!!!

Känner mig i bland som kusken som satt på sin hästdroska i början på nittonhudra talet och såg de frustande,rykande taxibilarna ta över kunderna.
Undrar vad han sa till hästen???

Tänker själv mycket på Karin Boyes vackra dikt
från 1927
"
I rörelse

Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr. "

har vi förlorat ännu en del av äventyret??

 

[mipert]

Jag antar att du menar det kemikaliska hantverket?

För själva det fotografiska hantverket vid kameraarbetet finns kvar.
Ljussätta, exponera rätt, skapa en skön stämning vid fotograferingen. ställa in skärpan, välja fotograferingsavstånd och brännvidd för rätt perspektiv/utsnitt. Med mera.

Och jag vet inte hur mina bilder skulle komma till utan reflekterat eller utstrålat ljus.

 

[wennerstrom]

Håller helt med. Det är ju bara att se vad boktryckarkonsten gjorde för litteraturen. Före Gutenberg hade vi Homeros och de andra stora grekiska diktarna. Efter fick vi Jackie Collins och Jeffrey Archer.

Bränn pressarna!

 

[Falcon]

Hej Lasse

Eftertänksamhet och ett litet avbrott i vardagen fick vi allt av ditt fina inlägg. Ja visst utvecklas fotografin med stormsteg idag. Men likt jag skrivit i en annan tråd tror jag inte vi skall romantisera det som varit för mycket. I alla tider har människan utvecklat nya tekniker och nya framtsteg har fört henne längre och längre fram. Ibland går utveckligen så fort och så snabbt att folk glömmer bort historien. Det finns ett otal exempel på hur man vände historien ryggen för det nya och fantastiska teknologin medförde i sitt sköte åt oss.

Men ibland är inte all nydaning och nya ting av godo. Titta bara på det gigantiska fiaskot med exempelvis plastfärger på våra kära trähus. Idag står våra nya fina hus och rutnar och färgen som skulle hålla i all evinnerlig tid tas nu med stor möda bort. Vi börjar söka oss tillbaka i historien och se. Den där gamla fäboden den har stått i 300 år och träeet är lika färskt idag som när träden fäldes. Varför ? Hmmm ojdå använde man inte tät plastfärg då ?! Men den nya tekniken skulle ju frälsa oss från allt ont eller hur var det ?

Poängen jag vill få fram är att människan i alla tider har kastat sig in i nya ting. Idag heter det digitalfoto och det ända man talar om är pixlar hit och det är pixlar dit. Det är hotspots och man fotograferar objektivlocken (?!) och gud vet vad dessa märkliga individer roar sig med.

Tragiska är att allt för många verkar blivit förblindade av själva tekniken. Istället för att se det som redskap i vår tjänst. Så har det på något sätt blivit saker man dyrkar. Uttala bara det magiska ordet D10 och en hel hög härute får något märkligt i blicken och några faller snudd på knä med en tår i ögat. Ok lite överdrivet då men äh ni fattar nog poängen.

Personligen blir jag mer och mer förälskad i det mystiska och fantastiska som ändå detta fotograferande till syvene och sist är. Vi fångar och förevigar ögbonblick av vår tid !

Än så länge ser jag på min enkla analoga utrustning som just hjälpmedel och inget annat. Det där teknikfreaken kallar oss bakåtsträvare och analogmonster. Men låt dem kalla oss för det då ! Någon skrev och undrade om vi var rädda för den nya tekniken ? Varför skulle vi vara rädda för att utveckligen går framåt för ? Frågan är om vi inte skall ställa om frågeställningen lite. Är det inte så att det nya knäböjande typerna är de som är rädda för de som lärt sig den långa vägen föreviga ögonblick ? Jag vet inte bara mina små egna tankar. Men så länge jag känner jag utvecklas och inte känner mig låst av min analoga utrustning tänker jag inte byta för bytandets skull.

Däremot har jag en dröm och de är att alla härute kunde lägga ned stridsyxorna. Varför detta ständiga ställningskrig ? Varför dessa oändliga frågor analogt / digitalt ? Eller än värre på dagisnivå min kamera är bättre än din... Glömmer man inte bort det här med att fånga ögonblick ? Glömmer vi inte bort fotograferandet blott är ett sätt att stanna tiden ???

Lång svamligt inlägg. Men nåja blev inte bättre idag... Lev väl.

//Håkan

 

[mipert]

Falcon skrev:
...Det är hotspots och man fotograferar objektivlocken (?!) och gud vet vad dessa märkliga individer roar sig med...

Förr var det densitometer, MLO, skuggmasker, ”Har du testat HC-110”, Hassellövaren är bättre än Nikon, blanda i Benzotriasol så försvinner slöjan med mera.

Märkliga indivder har alltid funnits, sådana som glömmer att bilden är det viktiga. Jag blir ofta en sådan, men jag har roligt under processen.

 

[mipert]

Förresten, vad är jag för fascist som bestämmer att bilden är det viktiga?

 

[Lasse Mellberg]

Du håkan det handlar om svammel, tyckte mycket om
din text. Det är väl dags att organisera det analoga bruset-
Tycker som du att ändock finns det bildskapande ögonblicket kvar. Det är fint...
Men vad jag grunnar på är svårt att formulera. Nej jag tror inte att det handlar om nostalgi. Allting var inte bättre förr.
För mig är det också en förändringens tid. Filmer som förr var självklara produceras inte längre eller har blivi dyrbara producerade för en marknad av självutnämda experter.
Jag försöker hela tiden anpassa mitt bildarbete efter de material som finns tillgängliga eftersom
jag undervisar. Jag har arbetat med digitala negativ och visst det funkar när jag anpassar
processerna till det, men jag ser vad som förloras.
I bildskapandet finns det ju många olika aspekter
som ska mötas.
Men förändras vårt sätt att berätta med den nya tekniken.????
Och har det någon betydelse?

 

[Lasse Mellberg]

Du håkan det handlar om svammel, tyckte mycket om
din text. Det är väl dags att organisera det analoga bruset-
Tycker som du att ändock finns det bildskapande ögonblicket kvar. Det är fint...
Men vad jag grunnar på är svårt att formulera. Nej jag tror inte att det handlar om nostalgi. Allting var inte bättre förr.
För mig är det också en förändringens tid. Filmer som förr var självklara produceras inte längre eller har blivi dyrbara producerade för en marknad av självutnämda experter.
Jag försöker hela tiden anpassa mitt bildarbete efter de material som finns tillgängliga eftersom
jag undervisar. Jag har arbetat med digitala negativ och visst det funkar när jag anpassar
processerna till det, men jag ser vad som förloras.
I bildskapandet finns det ju många olika aspekter
som ska mötas.
Men förändras vårt sätt att berätta med den nya tekniken.????
Och har det någon betydelse?

 

[Falcon]

Oj första gången jag blir kallad fascist nåja jag tar inte illa upp Mikael. Varför jo för det finns fina poänger även i det du skriver. Förr i tiden på farfars tid var det säkert så dom du skriver. Orden var annorlunda men teknikfreaken fanns även då ! Självklart och oerhört logiskt närman tänker efter.

En sak till som också var bra är

"Märkliga indivder har alltid funnits, sådana som glömmer att bilden är det viktiga. Jag blir ofta en sådan, men jag har roligt under processen."

Varför skulle det vara fel att ha roligt ? Utövar vi inte vår hobby för det är roligt eller är det åter igen jag själv som missat något viktigt ? Om så blir jag inte förvånad för jag är långt ifrån fullärd. Försöker inte ens utge mig för att vara de heller men nåja.

Visst förändras sättet vi berättar om vår samtid ioch med att tekniken ändras. Se på 1700 talet då målningarna över våra Svenska gods exempelvis alltid målades helt felaktiga. En liten koja kunde bli en jättelik herrgård. Vandrar vi framåt i historien så avbildades människan på annat sätt då och nu. Titta på hur våra kära älskade kvinnor avbildades i samhället då och nu. Då med stor återhållsamhet och vågar man dryfta sig till ordet respekt ? Eller blir du halshuggen då ? Nåja tar den risken... Hur avbildas kvinnan idag i media och vårt samhälle ? Som ett billigt naket objekt är jag rädd. Inget jag tycker om eller gillar. Men samhällets värderingar och syn är förändrad. Bra eller dålig ja du de vågar jag inte uttala mig om.

Så slutsatsen är nog ja visst förändras berättar tekniken men om det har någon betydelse ? Bra fråga Lasse mycket bra fråga !

//H

 

[mipert]

Jag kallade inte dig fascist.

Jag tycker bilden är det viktiga, teknik och sådant är bara vägen dit.
Sedan kom jag på att det faktiskt finns de som har glädje av tekniken, de som faktiskt inte bryr sig om bildspråk och liknande.
Då skämdes jag lite och lade in mitt inlägg om att det inte är upp till mig att bestämma vad som är viktigt.

 

[Falcon]

Aaa ok då missförstod jag dig helt. Ber om ursäkt...

Annars håller jag helt med dig !

//H

 

[Chano]

För tidningar och vissa uppdrag måste det ju vara perfekt med en digitalare men........
Att det går fortare med digitalare är ju en sanning med modifikation.
Som naturmupp så.......Att slippa pilla varje bild i datorn....i stället skicka en diafilm och sen få hem den färdig kan väl inte vara mer effektivt.
Mvh/-Anders

 

[Calle S]

Lasse Mellberg skrev:
Nu är plötsligt det fotografiska hantverket en onödigt tidsförbrukande process.

Det har väl alltid funnits de som tycker vägen efter exponeringen till färdig bild som talar till mottagaren är en tråkig process.

Det går snabbare i datorn och det är ju onödigt att ägna tid åt något som går att göra snabbare.

Så låter det väl alltid när något nytt kommer, du gav ju själv ett talande exempel med hästdroskan.
35mm-filmen sågs som skräp när den kom, motordrivna kameror likaså.

En kul anekdot från sent 60-tal som en fotograf berättade för mig:
Han jobbade som anställd på en morgontidning och hade precis dumpat sin Leica till förmån för en Nikon med motor. En något konservativ fotointresserad sa:
-Men plåta med motor, det är väl ingen sport?
-Du, för mig är det här ingen sport, det är mitt yrke.

Försvinner nu begreppen Långsamhet-eftertanke- lust-? Vad händer med bildspråket!!!

Det försvann när fotografiet uppfanns och de målande konstnärerna på artonhundratalet räddes den nya snabbavbildningstekniken.

har vi förlorat ännu en del av äventyret??

Nej. En bild är en bild är en bild.

 

[mipert]

För de som njuter av den långsamma processen med inte helt självklara resultat, där materialtestande och ändrande av parametrar känns som en plågsam njutning kan jag rekomendera att prova på färghantering.




Färghantering är en rent teknisk process som får mig att känna lust. Som min första försök med gummitryck ungefär.

 

[AKA]

Lasse Mellberg skrev:


Nu är plötsligt det fotografiska hantverket en onödigt tidsförbrukande process. Det går snabbare i datorn och det är ju onödigt att ägna tid åt något som går att göra snabbare.
Försvinner nu begreppen Långsamhet-eftertanke- lust-? Vad händer med bildspråket!!!

Varför skulle dessa begrepp försvinna med digital fotografering? Lusten och eftertanken har väl knappast någonting med utrustningen att göra.

Bara för att tekniken är nyare inom digitalfoto så betyder det inte att analoga fotografer skulle vara mindre "teknikfreak" el. "materiallirare" än andra.

 

[Martin F]

En sak som ofta glöms bort också: Digitalkameror fixar möjligtvis exponeringen i stort sett själv, men motivet och kompositionen måste du ju fortfarande själv fixa. Ett dåligt motiv blir ju inte bättre bara för att man kan korrigera exponering och lägga på effekter i datorn.

För min egen del tycker inte att digitalkameran gjort mig till en sämre fotograf. Snarare tvärtom! Eftersom jag kan fota hur mycket jag vill utan att det kostar en massa i framkallning så kan jag experimentera desto mer med motiv och komposition och därmed utvecklas.

 

[Lasse Mellberg]

mipert skrev:
För de som njuter av den långsamma processen med inte helt självklara resultat, där materialtestande och ändrande av parametrar känns som en plågsam njutning kan jag rekomendera att prova på färghantering.




Färghantering är en rent teknisk process som får mig att känna lust. Som min första försök med gummitryck ungefär.

 

[afterpix]

2 helt oliak saker, dessutom kan man ju diskutera pilleriet på sådana här forum och fä

Jag tycker att dessa två lustar ska separeras, Jag känner nämligen en otrolig tillfredställelse när jag köpt en ny pryl till Kameran eller datorn att öppna, upptäcka och evaluera denna ger mig en kick, det är ett intresse. Ett annat är bildskapandet, det är helt separerat från den andra lusten, mentalt iallafall. Men ibland sammanfaller dessa 2 lustar, jag köper en ny pryl till kameran, eller ny kamera, eller nytt PS listan kan bli lång, sen kan jag använda denna nya pryl tillsammans med min andra lust, det är som 2 vackra kvinnor samtidigt.

För i tiden använde folk bilen som terapi, fixade motorn, bytte stift, tvättade på söndagar, förbättrade osv. Det kan man inte med moderna bilar, därför fyller prylar, datorer osv samma behov, det går att pilla, ändra förbättra i alla oändlighet. I forum som dessa kan, dessutom få tips på prylar, mm som man sen kan testa av, det är ju en slags terapi för många, bildskapandet en annan. rörigt kanske men jag hoppas ni förstår pointet

/Con

"Den som där med mest prylar vinner

 

[afterpix]

fel på pilleriet med tangenterna

ojdå, det blev lite fel med rubriken, jag sitter dessutom med ett danskt tangentbord, där ä sitter på ö knappen.

Det ska vara

Den som dör med flest prylar vinner

 

[afterpix]

Hundår = digialfotagrafår

När jag läser denna tråd, så slår tanken mig att ett hundår är ju 7 människoår. och då kan man ju a att ett digitalfotografår motsvarar 7 analogfotografår, så på 10 år kan jag få 70 års erfarenhet om jag som nu kör digitalt. Jag tror att digitalnissar skjuter fler skott och evaluerar dem bättre än andra. Vem kommer ihåg vilka inställningar du hade på bild 13 i rullen som togs förra månaden, bilden blev ju så bra, varför det? hajar ni???


/Conny på skrivhumör idag, med många "hundår" i bagaget