Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

fotografi i sig.

Produkter
(logga in för att koppla)

ariadne

Aktiv medlem
nu ska vi se om jag kan formluera mig...

jag går på en konstskola nu och begreppet konst förbryllar mig rätt mycket. nu är det inte det jag vill försöka reda ut, men jag har funderat lite kring olika slags konst, olika uttrycksmedel. måleri är en sak som förbryllar mig blandannat. tänker då inte på konceptuellt måleri utan mer måleri som handlar om färg/form/rytm, en visuell upplevelse. kan känna att det måleriet verkar ha ett värde i sig. för mig känns måleri väldigt "upphöjt". det har ett slags inbyggt orubbigt värde. säger inte att det är fel och jag är inte emot måleri eller så, bara funderar kring varifrån denna värdering kommer ifrån. och jag funderar även kring om det är likadant med fotografi? rent spontant så känns det som att ett fotografi kräver "mer" , att ett fotografi inte är något i sig själv på samma vis.

vad tänker ni?

- anna som inte har tänkt klart egentligen, bara drar i lite trådar
 
ariadne skrev:
rent spontant så känns det som att ett fotografi kräver "mer" , att ett fotografi inte är något i sig själv på samma vis.

Intressanta funderingar fast jag som känner mig trött är nog trög nu hänger inte riktigt med. Menar du alltså med det sista att måleri skulle vara en lättare konst än foto, alltså att det skulle förmedla budskap lättare eller vara lättare att framställa eller förstå sig på eller vad?

Själv både målar och fotar jag och är intresserad av konst i flertalet former. Ska fundera på inlägget tills i morgon för just nu är jag för trött.
 
Senast ändrad:
ariadne skrev:
kan känna att det måleriet verkar ha ett värde i sig. för mig känns måleri väldigt "upphöjt". det har ett slags inbyggt orubbigt värde. säger inte att det är fel och jag är inte emot måleri eller så, bara funderar kring varifrån denna värdering kommer ifrån. och jag funderar även kring om det är likadant med fotografi? rent spontant så känns det som att ett fotografi kräver "mer" , att ett fotografi inte är något i sig själv på samma vis.
Fotografiet är ju en ganska ny teknik, typ 160 år. I USA har fotografiet generellt högre status. En orsak kan ju vara att det är ett såpass ungt land som under större delen av sin uppbyggnad och urbanisering har haft fotografiet nära hela tiden.
Här i Europa är det ju något annorlunda, när civilisationer som vi känner dem utveklas, målade, drejade, tecknade vi.

Kanske en tanke...

...sen är fotografiet väldigt lättillgängligt oxå. Alla kan köpa/låna/stjäla/bygga en kamera och sätta igång.
 
Re: Re: fotografi i sig.

Calle S skrev:
...sen är fotografiet väldigt lättillgängligt oxå. Alla kan köpa/låna/stjäla/bygga en kamera och sätta igång.

Alla kan köpa sig en duk, penslar och färg och sätta igång att måla också;)

Men visst tror jag också att historian har sin betydelse och kanske spelar roll för hur konstarterna uppfattas.
 
Re: Re: Re: fotografi i sig.

lotelo skrev:
Alla kan köpa sig en duk, penslar och färg och sätta igång att måla också;)
Ja, självklart. Och alla kan börja dreja, lägga mosaik och så...
Men det är väldigt enkelt att fotografera; du kan göra det överallt, det går fort, förhållandevis billigt, "alla" gör det, låg tröskel tekniskt sett att komma över...
 
Det är just så jag ser på måleri också;) fast ärligt talat uppfattar jag den tekniken mindre omfattande än fotografins. Och jag är övertygad om att alla kan, det är väldigt enkelt;)
 
Det finns i en poäng i att det lättillgängliga är mindre värt. Alla kan plåta och alla kan skriva.... Den attityden möts man ofta av när man som jag gör tidning.

Jag tycker ändå att jag möter stor respekt hos vanligt folk för fotografin som konst. Jag tror att det är skett en stor svängning de senaste åren.
Folk i allmänhet är nog faktiskt mer kräsna när det gäller vad som är en bra konstnärlig fotografisk bild än en bra målad bild. Min mamma har en målning hemma som jag avrådde henne från att köpa. Den är kompositionsmässigt riktigt dålig och ganska platt, men motivet ligger min mamma djupt om hjärtat ("vår" strand på Österlen). Skulle det varit ett fotografi tror jag att hon skulle vara betydligt mer kräsen.
 
"Fotografiet är ju en ganska ny teknik, typ 160 år. I USA har fotografiet generellt högre status. En orsak kan ju vara att det är ett såpass ungt land som under större delen av sin uppbyggnad och urbanisering har haft fotografiet nära hela tiden.
Här i Europa är det ju något annorlunda, när civilisationer som vi känner dem utveklas, målade, drejade, tecknade vi.

Kanske en tanke...

...sen är fotografiet väldigt lättillgängligt oxå. Alla kan köpa/låna/stjäla/bygga en kamera och sätta igång."


det är nog absolut en del av förklaringen, fotografering är nytt. och att fler fotograferar än målar. det är mer utspritt.

på tal om det här värde, och som jag upplever det att en viss typ av måleri har ett värde i sig själv, så känner jag mig rätt kluven. på nåt sätt känner jag att där är det helt okej att bara vara visuell, medans i mkt annat så kräver vi en tanke bakom.

tex design ses ju som väldans ytligt. varför är det ytligare än måleri? egentligen.
 
"Menar du alltså med det sista att måleri skulle vara en lättare konst än foto, alltså att det skulle förmedla budskap lättare eller vara lättare att framställa eller förstå sig på eller vad? "

hej du trötte:)

njae, jag menar att måleri verkar ha ett värde i sig. det verkar inte kräva en tanke bakom så som fotografi. alla fotografier behöver inte ha en djup tanke bakom sig, men jag tror oftare vi angriper fotografier som inte har nån tanke bakom än en målning. därför att det är ju en målning, och det räcker. typ.
det har ett värde i sig, endast genom att vara en målning.
 
froderberg skrev:
Folk i allmänhet är nog faktiskt mer kräsna när det gäller vad som är en bra konstnärlig fotografisk bild än en bra målad bild.

I båda fallen (foto/målningar) kanske det många gånger handlar om motiv och komposition men jag tror också att det handlar om historian. Vad fanns på väggarna i våra barndomshem e t c? Jag såg iaf mer köpta målningar än fotografier. Jag har målat hela mitt liv och aldrig sålt en tavla, jag har fotat ett år och sålt flera foton som konst. Jag tror därmed inte på att folk i allmänhet är mindre kräsna på målade bilder utan att många bara inte kommit på att köpa fotokonst än, inte upptäckt foto som konst i den omfattningen typ.
 
Senast ändrad:
Det stora flödet av fotografier i tidningar, magasin, affischer, reklam- och produktkataloger etc etc är en bidragande orsak till att ett fotografi inte värderas på samma sätt som en målning. Jag tror också att enstaka målningar många gånger ses som unika produktioner medan ett fotografi ses som "en bland många andra". Den hantverksmässiga framställningen av konstverket spelar säkert en viss roll också. I det ligger det gamla traditioner..även om material som tex färger har utvecklats med åren.

Vi kan nog inte heller förneka den "fysiska" aspekten. Ramen, duken och själva målningens yta kan man känna på - betydligt mer fysiskt än ett fotografi avbildat på papper, monterat i diaram eller framställt i digital form.
 
"Vi kan nog inte heller förneka den "fysiska" aspekten. Ramen, duken och själva målningens yta kan man känna på - betydligt mer fysiskt än ett fotografi avbildat på papper, monterat i diaram eller framställt i digital form."

ligger nog mkt i det. har sysslat med måleri rätt lite, men fick en nytändning för ett tag sen. just för att jag upptäckte den fysiska aspekten. det var häftigt!
 
De flesta tycker nog att den målade konsten har ett mera bestående värde än fotografier. Många har inte känslan för ett äkta fotografi utan anser att en fotoaffisch duger väl så bra och är dessutom mycket billigare. Dessutom vet man aldrig hur länge ett foto håller i jämförelse med en oljemålning.
 
fast det där är nog på väg att ändras lite också, även om jag tror att det ligger en del i det du skriver. men jag tror att just det beständiga inte i lika hög grad värderas lika högt, det är inte det viktiga. det finns konst som tex performance som bara finns till i några minyter ( om man inte filmar det) och det har sin tjusning det också. allting måste inte hålla i tusen år.

varför tror ni att det är så viktigt att saker och ting är beständigt?

visst vill man väl lämna över något till nästkommande generationer, men ibland kan jag tycka det är lite väl hysteri om att allt måste vara för evigt. varför det? vad är det för fel på här och nu?
 
En orsak till att en målning ofta värderas högre är väl också att liksom alla produkter i samhället, värdet till stor del bestäms av hur många arbetstimmar som använts.
Det tar trots allt oftast längre tid att färdigställa en tavla än att färdigställa ett fotografi.

"varför tror ni att det är så viktigt att saker och ting är beständigt?"

En orsak är väl t.ex. att det som belyser människans fundamentala villkor talar till fler generationer och är lika aktuellt om 100 år som idag.
 
Det är inte bara att man har lagt ner arbetstimmar.

Någon har ett engagemang när det gäller måleri. Ngn har ställt sig timme ut och timme in för att projicera ngt.

En kort 1/125 dels sekund - kräver ju inte ngn direkt genomarbetad tanke jämfört med att efter timmar, dagar, månader senare ha ett resultat.
 
At fotografi har en högre tröskel innan det accepteras som konst kan också bero på:

Den fungerande processen fyllde ett behov att kunna avbilda saker exakt. Passade bra när industruialismen började ta fart under 1800-talet. Att kunna få fram underlag för kartor och illustrationer var precis vad ingenjörer och vetenskapsmän ville ha.
Stindberg använde som exempel fotografi för att bevisa att det bara finns ett fåtal former på moln.

Det är lätt att fotografera, faktiskt.
Att få en igenkänningsbar avbild av familjen med kamera är faktiskt ingen konst med kameran.
Däremot med penna och papper, krävs en viss skolning oc talang.
 
Erik Schalin skrev:
Det är inte bara att man har lagt ner arbetstimmar.

Någon har ett engagemang när det gäller måleri. Ngn har ställt sig timme ut och timme in för att projicera ngt.

En kort 1/125 dels sekund - kräver ju inte ngn direkt genomarbetad tanke jämfört med att efter timmar, dagar, månader senare ha ett resultat.

Intressant tanke, men jag vet inte om jag delar den. Du nedskriver ju fotografin till att enbart ta kort, och inte bilder.
Ja, det går timmar, dagar, år, whatever åt att skapa en tavla. Men en genomtänkt bild för de finns definitivt kräver också sitt arbete i att dels hitta motivet, planera, genomföra, exponera. Därefter kommer efterarbetet i mörkrummet som i sig kan ta dagar eller veckor innan resultatet är fullgott.
 
Det kan vara så att gemene man anser att en tavla är mer konst, ett fotografi ser hon som enklare, bara att knäppa (1/125) och så är det klart!

Att båda formerna att skapa en bild kräver kompetens, planering och kunskap i det registrerande/visande materiets funktion för att få en bra bild är nog mindre känt.

En tavla tillåts nog mer ha en egen tolkning av betraktaren, ett fotografi är mer detaljerat och kan därför jämföras med den faktiska verkligheten och man upplever (accepterar) skillnaden/er på ett annat sätt.
 
Nej jag nedskriver inte fotografin.
Men jag menar att det finns en fundamental skillnad i arbetssätten.

Givetvis finns det de fotografer som spenderar åratal för att ta en bild. Men oftast så har de tagit flera hundra på samma motiv för att komma till det uttryck fotografen vill ha.

Sedan är jag övertygad om att den som kan måleriets konsthistoria har lättare att ta bra fotografier, för det handlar om komposition i båda fallen.

SVT hade i många år ett konstprogram på 15-30 min i veckan. En gg (råkade titta just på det programmet) så var en konstkritiker med och talade om vad han såg i olika tavlor, och nu snackar vi om nonfigurativa tavlor med olika färgfält.

Allt han sa var ju sant!
Helt plötsligt förstod man tavlan.
Nästa tavla frågar (hette han Barnekov) -Vad ser du här?
-Ingenting, det är rena rama skiten, ingen ordning i kaoset, ingen riktning.

Intressant program faktiskt.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar