Aton_ skrev:
Jag vet verkligen ingenting om ev risker för ögonskada med "solfoto" + optisk sökare. Men inställningen som några trådinlägg har av typen: jag har tagit massor av bilder på solen och aldrig fått några skador, är ju riktigt korkad. Det finns väl inget som säger att alla ev negativa effekter känns eller upplevs i samband med fotograferingen. Med den typen av resonemang kan man ju lika gärna "bada" i asbest, käka starkt cancerframkallande ämnen mm mm. Finns risken för negativa långtidseffekter av "solfoto" så vore det jäkligt bra att känna till det. Men som sagt, själv har jag inte en aning.
Det är tydligt att du aldrig har råkat ut för så kallat "svetsblänk", altså en lättare ögonskada på grund av UV-strålningen ögat exponeras för om man tittar för mycket/länge på en elektrod- eller mig-svets "in action". Visserligen så induceras den skadan på hornhinnan, inte på näthinnan, så det är ingen perfekt jämförelse. Kontentan är i alla fall att även lättare strålningsinducerade ögonskador känns. Rejält! Om du vill veta ungefär hur det känns att få svetsblänk utan att utsätta ögat för UV-strålning kan du gå till närmaste sandlåda, ta två rejäla nävar med sand och gnugga in rejält i båda ögonen. Skölj sen inte rent ögonen, utan låt det "gå över av sig själv". När du väl har testat det, då har du en ganska bra uppfattning om hur det känns.
David G skrev:
Så "glasen" i objektiv släpper igenom UV?
David: Enligt vad jag har förstått så varierar UV-transmissitiviteten starkt från objektiv till objektiv. Modernare objektiv verkar tendera till att ha betydligt sämre UV-transmissivitet än äldre objektiv. Även fokuseringen av strålningen är en stark faktor, då olika våglängder fokuseras olika av olika typer av glas (thus upkomsten av kromatisk aberration). Detta försöker tillverkarna korrigera genom att använda olika typer av glas i objektiven. En achromatisk objektivkonstruktion är t.ex. optimerad för att rött och blått ska hamna i samma fokusplan. Grönt hamnar då bakom fokusplanet, UV och IR hamnar framför. (Kurvan ser ut ungefär som ett C)
En apochromatisk objektivkonstruktion är designad för att rött, grönt och blått ska hamna i samma fokusplan. Ultraviolett hamnar då bakom fokusplanet, IR framför (alla som har testat IR-fotografering vet att man måste fokusera betydligt närmre kameran för att få en skarp bild). Kurvan liknar en sinuskurva (eller S-kurva för de som är mer hemma på photoshop än elektronik
).
Med det teoretiska resonemanget som pågår, om nu de som anser att det är likvärdigt att se genom en kamera som att se genom en kikare skulle ha rätt, så skulle altså objektivkonstruktionen starkt påverka "farligheten". Jag anser dock, som en del andra i tråden, att det inte är likvärdigt. Även med "vårt" resonemang så påverkar dock objektivkonstruktionen fortfarande en del, då den avgör hur starkt strålarna fokuseras på mattskivan, som jag ser det.
Aton_ skrev:
Allt glas stoppar solens UV-strålning. Så har jag förstått det. Observera att jag skrev glas.
Nej. Dock hindrar allt glas UV-strålning, men hur mycket beror helt på glasets sammansättning. Visst glas har väldigt dålig UV-transmissivitet, visst glas har hög UV-transmissivitet. Inget glas släpper igenom 100% av någon våglängd (än så länge, måste jag säga. Min spekulation är att vi inom en hyffsat snar framtid kommer se nya typer av "glas" baserad på en ny typ av mikrokristaller/nanotubes. Dock tror jag att denna teknologi kommer dyka upp i vetenskaplig och astronomisk utrustning många år innan den blir kommersiellt tillgänglig).
Här är en bild jag tog av solen för några år sedan
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/645280.htm?set=mp
Jag har kanske 20 exponeringar på solen från den eftermiddagen, tagna under en tidsperiod av ca 20-25 minuter. Jag kunde inte känna något som helst obehag av den fotograferingen. Att titta på solen med blotta ögat gjorde ont. Som ni kan observera står solen lågt, och just det kan mycket väl vara en faktor. En lågt stående sol är som alla mycket väl vet inte alls lika "stark" som en högt stående sol, av diverse anledningar (ljuset passerar betydligt mer atmosfär vilken innehåller fukt som bryter och sprider ljuset, osv bla bla).
Jag har i ärlighetens namn aldrig ens funderat på att fotografera en högt stående sol med tele, och kan därför inte uttala mig om hur det känns för mitt öga. Men ursprungsfrågan gällde väl praktiska fotosituationer.
Jag har dock god erfarenhet av att fotografera högt stående sol med vidvinkel, och har som sagt aldrig känt något obehag av det.
Jag kan inte komma med några faktiskta bevis på att det är ofarligt dock, utan råder alla att använda sunt förnuft och lita till sitt eget omdöme. Kan någon komma med faktiska bevis på att det är skadligt kommer jag gladeligen ta till mig dem, vill helst ha kvar mina ögon så länge som möjligt
