Fotografer på film beter sig underligt

[HannesNikon]

Pop-up-blixten funkar ju bäst i fullt solsken - som upplättningsblixt! Det är en av de få gånger som det kan vara motiverat att använda den inbyggda blixten. Skulle skådisen dessutom föreställa en skirvande/plåtande journalist från någon liten lokalblaska, så är ju scenariot inte alls otänkbart. Fast nu har jag ju å andra sidan inte sett denna scen som du syftar på...

Men det var solsken rakt på hans ansikte (jag skulle iallafall inte använda popup i solsken, i motljus kanske).
Det var en "riktig" fotograf som fotade, inte skribenten. Jag förstår vad du menar

Skulle det ha varit motljus och det var skribenten som fotade så skulle jag inte ha reagerat, men nu var det precis tvärtom!!

 

[Kijana]

I wallanderfilmerna så kommer tidningsfotografen med en D80 och ett kitobjektiv och fotar med popup-blixten utomhus, mitt på dagen! I rent solljus! Så långt ufrån sanningen som det kan komma.

Ja, håller med dig. Men när jag tänker på det så tror jag att man med blixten, oavsett hur jävla verkningslös den är, vill visa på något sätt att fotografen tar en bild. Det syns ju inte annars, och hörs knappt heller numera.

 

[Virre]

På tal om skumma fotografer på film så finns det ett avsnitt av NCIS (In the Dark, säsong 4 avsnitt 22) där ett mord upptäcks när en fotografs assistent tittar på de framkallade fotona. Fotografen själv är nämligen bild och följer andra sinnen en ögonen.

Men vad jag minns så är det relativit rimligt antar jag, var ett tag sen jag såg avsnittet, men jag ser nog om det snart.

 

[FlyerOne]

---
Fotografen själv är nämligen bild och följer andra sinnen en ögonen.
---

Antar att du menar "blind"?

 

[Virre]

åh ja det menar jag.

 

[Matte_J]

Man måste imponeras av alla datahackers i amerikanska filmer som tar sig in i olika säkerhetssystem utan att använda varken mellanslag eller return-tangenten på tangentbordet.
Datormusen verkar mest vara prydnad också.

Jag fascineras ofta av hur gränssnittet för myndigheters databaser är designade i hollywoodfilmer. Alltid när någon försöker logga in på CIA:s topphemliga databas så möts de av färglada och blinkande fönster med animerad text i grälla färger, ackompanjerat av en ilsken summerton... "Access denied!". Ett gränssnitt som ser ut att vara designat av samma killar som gjort World Of Warcraft...
Och när de väl hittat rätt lösenord så möts de av ett fönster med samma blinkande tivolidesign som talar om att de har kommit in... "Access granted!"

Och visst är det fantastiskt vilka verktyg de har att zooma in och skärpa upp suddiga bildrutor ur gamla bevakningsvideor med en upplösning på 640x480 pixlar? Det som först bara ser ut som en flugskit blir snabbt till ett identifierbart ansikte genom att deras expert markerar en ruta runt ansiktet och sedan klickar på "Zoom" . Att inte Adobe kan köpa in de algoritmerna och implementera dem i Photoshop?

 

[Jimsan]

Är det inte i Blade Runner som man kikar runt ett hörn i ett fotografi?

 

[Pekka M]

...för att inte tala om vad den där bilen i Knight Rider kunde göra! :-D

 

[SvenJonsson]

Nu har jag inte läst hela tråden men.

Förmodligen för slutarljudet. Allt extra ljud på en filmplats är av ondo. Det du hör i en film är ju sällan det exakta ljud som spelades in på plats, även om du tror att de står på en gata med en massa ljud så är det kanske inte så där och då. Nu har jag inte sett de exakta klippen men i allmänhet vill man ju ha det så tyst som möjligt om det ska vara repliker eller andra viktiga ljud. Att dubba och eftersynka tar tid och resurser och blir inte alltid bra.

Kanske har ljudteknikern varit väl hård men det kan vara knutet till en scen som senare föll bort i klippningsarbetet.

De flesta val i film är väldigt medvetna. Att välja att skildra en yrkesroll eller t.ex. hackers på ett visst sätt är inte alltid utifrån okunskap. Det ju är en programmerare som utvecklat gränssnittet som de "hackar" med på filmen...

Det handlar om vad som funkar på film, vad som är visuellt tilltalande, vad som är dramaturgiskt intressant osv. I en kortfilmsinspelning jag jobbade på helt nyligen så skulle vi gestalta filmarbetare, men inte betedde vi oss riktigt som vi gör när vi jobbar. Film är film och verklighet verklighet. Konsigare än så är det inte.

 

[Jochum Berg]

Bara för ni glömt klassikern, fotografen står å framkallar papperskopior i mörkrummet och hänger upp dem utan att gå genom stopp el fixeringsbadet och sen tänder lampan för att titta på bilden utan att den mörknar. Alternativt tänder lampan med fotot kvar i framkallaren. Det är ju lite underligt.