Fota manuellt

[apersson850]

M-läget är överreklamerat.

Det har sina förtjänster när man vill göra något som ingen automatik kan få fason på, men det finns många bilder som skulle bli precis lika bra i P som i M.

Här är en som innehåller nästan allt som skulle förvirra automatiken:

• En svart bakgrund som ska vara svart - det är ju natt.
• Starka lampor som lyser rätt in i kameran.
• Kläder hos huvudmotivet som har hela omfånget från svart till vitt.
• Blixtljus från två olika håll.

Det gick åt manuell inställning av exponeringstid, bländare, ISO, avstånd och blixtljus (olika styrka på den på kameran och den på andra sidan om stigen) för att få en bild som jag blev nöjd med. Notera då också att detta är en ögonblicksbild, som inte finns kvar mer än en bråkdel av en sekund. Det finns bara en chans att få den rätt. Men tricket var förstås att förbereda de manuella inställningarna innan den här bilden togs.

 

[Karl R]

Att fota manuellt innebär ju inte att fota utan exponeringsmätare! Kolla i manualen hur den fungerar, och ANVÄND den sedan för att hitta rätt exponering. När du är där kan du justera som du själv vill för att få rätt känsla i bilden (jag gillar t ex att underexponera lite när jag plåtar folk i stearinljus, för att det svarta verkligen ska bli svart). Men använd som sagt exponeringsmätaren, det finns ingen anledning att gissa sig fram.

Det är lite märkligt att det är så få som rekommenderat att använda kamerans exponeringsmätare. Jag är gammal och har har sedan tonåren vant mig att använda kamerans exponeringsmätare och min första systemkamera hade inte ens strålgångsmätare! En lagom "grå" yta är t ex din egen handflata eller normal nordisk hud. Den kan man mäta på, med spotmätare eller liten centrumvägd. När hustrun och jag fotograferade blommor med macroobjektiv mätte vi exponeringen i handflatan. Man höll den framför blomman och mätte. Kameran hade inte centrummätning och den var därför lite knepig i macrosammanhang. Men knepet att mäta i handflatan är perfekt! Använd inte "integralmätning". Det spelar ingen roll hur många mätpunkter kameratillverkaren skryter med att kameran har, bara en kan mäta på rätt ställe. Det gäller att visa kameran vad som är viktigt i bilden. Hittar man inte lagom hud kan man mäta på något annat som är lagom grått och belyst på samma sätt som det viktiga. Det lagom grå är en ganska ljus yta. Man får träna på att hitta lämplig mätpunkt i motivet. Hur bra musik blir det om man bara spelar på en tangent (som med kameran i autoläge)? Det är ju lite sorgligt att dagens kameraanvändare är så automatikfixerade. Det måste rimligen ta bort en stor del av nöjet. Är verkligen automatik alltid bättre än manuell hantering? När man arbetar utan automatik ser man till att få bra bilder med sig hem, man trycker aldrig av på måfå. Jag tycker inte att andelen felexponerade bilder är hög. Det är bättre att skylla på sig själv än att bli lurad av kamerans automatik. Det är inte säkert att histogram säger hela sanningen. Men, det kan vara värdefullt att läsa någon bok i ämnet, måste inte vara en som handlar om det digitala, äldre böcker beskriver det basala lika bra. Det är ju ingen egentlig skillnad på förr och nu. Men, som det står i visan, "Allting går att sälja med mördande reklam".//K

 

[Aldalfo]

Man får träna på att hitta lämplig mätpunkt i motivet.

Ja. Eller - uppskatta hur mycket motivet/helheten avviker ifrån det normalgrå, (och avviker ifrån omgivningen) och flytta markören därefter. Är inte det lättare? Då är det inte så noga var man mäter, det är bara att låta matrixmätaren först säga sitt - sedan ändrar man bara

 

[spaderE]

Tack för alla som svarat ! Tror att jag börjar att förstå hur jag ska göra nu men ska öva på !

Din kamera har gissningsvis en knapp som gör en mätning och ställer in bländare, slutare eller båda så "korrekt" exponering fås. Det blir som att köra i P, A eller S/Tv läge men du bestämmer när mätningen ska ske. Det kommer ge dig en bra utgångspunkt för ytterligare rattande om det behövs.

 

[petter.oj.norman]

Med den gröna knappen kan jag hämta in P-lägets förslag i manuellt läge och på så sätt fixa plötsliga förändringar på ett kick. Är det bara Pentax som har en sån funktion?

Jag har inte hittat någon sådan på min Canon, men det verkar fiffigt.

Petter ...

 

[spaderE]

Jag har inte hittat någon sådan på min Canon, men det verkar fiffigt.

Petter ...

Kolla om t.ex inte knappen för AE-L dubblar som denna funktion när man kör manuellt.
Bedrövligt annars.

 

[apersson850]

Nä, det gör den inte. En sådan funktion finns inte på någon Canon jag har sett. Man rattar tills mätaren står i mitten, om man vill ställa in så som kameran annars hade ställt in.

AE-lås stavas för övrigt * på canoniska.

 

[perstromgren]

Din kamera har gissningsvis en knapp som gör en mätning och ställer in bländare, slutare eller båda så "korrekt" exponering fås. Det blir som att köra i P, A eller S/Tv läge men du bestämmer när mätningen ska ske. Det kommer ge dig en bra utgångspunkt för ytterligare rattande om det behövs.

Vad ska det vara bra för? Då kan man väl lika gärna använda exponeringskompensation?

Mitt, och flera andras tips, använd M för att leka med, inte för att få rätt exponering. Det finns faktiskt bara ca 20 exponeringslägen (10 EV med halva bländarsteg). Det handlar om att välja ett av dess med en bländare eller en slutartid som ger önskat resultat. Vill man ta sig dit på kortast tid är det nog S eller A-läget som gäller.

Per.

 

[spaderE]

Vad ska det vara bra för? Då kan man väl lika gärna använda exponeringskompensation?

Dumt av mig att gilla funktioner som gör fotografering lättare.
Spar en del inledande rattande.

 

[apersson850]

På en Canonkamera finns det heller ingen knapp som gör en exponeringsmätning, och ställer in slutartid och/eller bländare med någon automatisk metod, mer än under en begränsad tid. AE lås varar i regel bara i 16 sekunder.

 

[Aldalfo]

Då kan man väl lika gärna använda exponeringskompensation?


.

Nackdelen med exponeringskompensationen som jag ser det är att det är lätt att glömma kvar den, en liten obetydlig markering i sökaren ( i mitt fall), medans markören i M-läget inte går att missa (och det blir en vana att hela tiden ha koll på den).
En annan nackdel är att värdet ändå inte är låst... du har ställt in den på -1,3 och tar ett gäng bilder mot ett motiv - och du kommer få ett varierande resultat i exponering beroende på bildvinkel och utsnitt. Inte lika klockrent alltså.

 

[apersson850]

I sökaren i en Canonkamera är skalan som visar exponeringskompensation och mätvärdet vid manuell inställning samma sak.

Men jag håller med. Om problemet är att olika motiv lurar automatiken på olika sätt, då är manuellt bra. Om det är ljuset som ändras är M bara tröttsamt.

 

[bengt-re]

Orsaken till att olika lägen finns är att de är bra till olika saker! Jag använder Av oftast, men rätt ofta även M och då och då Tv - P har jag aldrig riktigt fattat vitsen med, men det är säkert bra - jag äter inte senap å korv heller även om jag gillar både senap och korv - har likssom inte bara orkat testat om det är något för mig....

Automatik är inte bra när ljuset är likartat och motiven ändras - det blir ofta fel. M suger om man måste vara beredd snabbt och ljuset kan ändras och Tv är kass i de fallen man bara måste ha en viss bländare för att få önskad effekt.

krumelurlägen och P kan man skippa för min del, men det är bara att låta bli att använda det man inte behöver - min TV har stöd för com hem via kabel, men jag kör boxer - jaha, och - jag låter väl bli att använda det då....

 

[Aldalfo]

I sökaren i en Canonkamera är skalan som visar exponeringskompensation och mätvärdet vid manuell inställning samma sak.

Visst fan, det är det ju i en Nkonkamera också ser jag. Det betyder att det handlar om en vana. I M-läget är den där skalan hela tiden i medvetandet. I andra lägen har man (jag) kanppt märkt att den existerar...