ANNONS
Annons

Filterhållare vs runda skruvfilter?

Produkter
(logga in för att koppla)
Jag undrar vilket som är mest ekonomiskt och bäst, mest "bang for the bucks" så att säga. Filterhållare + kvadratfilter eller då filter som skruvas i filtergängan!
Om filterhållare, i sånna fall vilken? :)

Tacksam för svar! :)
 
Svaret är inte alldeles enkelt. Det beror lite grann på vilka filter.

För digitalfoto är det egentligen bara gråfilter, gradientfilter och polarisationsfilter som kan vara idé att skaffa. Alla andra filtereffekter kan man ta fram vid bildbehandlingen. Därutöver är IR-filter en speciell kategori, där det också krävs ombyggnad av kameran för att få gott resultat.

Gradientfilter är filter vars yta är delad i två fält, vanligen ND och transparent, men också andra förekommer. Sådana filter är mest användbara med filterhållare, eftersom man då kan förskjuta dem så att delningen inte måste hamna i mitten och också sätta dem närmre eller längre ifrån objektivet. För GND bör man alltså välja filterhållare.

Filterhållaren är lite bökig att använda, så även om det är lockande att också skaffa övriga filter av samma typ, är det inte vare sig billigt eller praktiskt. För polarisationsfilter och vanliga gråfilter är det bättre med runda, eftersom de är billigare och också håller bättre kvalité än många av de fyrkantiga som passar i filterhållare. Många av de fyrkantiga filtren är av plast och saknar antireflexbehandling. De är trots det inte särskilt billiga. De runda filtren som man skruvar in i filtergängan är lättare att hantera.
 
Jag kan förmedla hur jag tänkte och gjorde
Jag hoppas kunna fota många år till och förmodligen kommer jag införskaffa några objektiv och det troliga är att det inte är samma filtergänga som de jag har. Det innebär att jag måsteköpa filter med den nya filtergängan.
Jag valde att köpa kvadratfilter
Cokin filterhållare P-serien
Cokin cirkulärt polarisationsfilter
Cokin ND filter, ND4 & ND8

Har du endast ett objektiv eller flera men med samma filtergänga så kan cirkulär filter vara mest prisvärt.

LAlfreds
 
Stepdown

Det är framförallt nd-filter jag tänkt att införskaffa i första hand. Och mina gluggar varierar mycket i filtergänga storlek..

Köp stort runt filter typ 72 eller 77mm och sedan några olika step-up ringar för att passa alla dina objektiv. Kostar inte många tior på ebay jämfört med bra filter. Nackdelen med step-down/up i billig aluminium är att de kan vara ett helvete att få av om man dragit åt bara lite för hårt. Men så är det med alla filtergängor.
 
Idag upptäckte jag en nackdel med gängade ND filtrar. Och det är att det är a pain in the arse att gänga av och på de gång på gång när man göra +30 sekunder långa exponeringar. Min kamera ha som längst 30 sekunder innan man behöver använder "Bulb".
Efter varje ny komposition fick jag gänga bort, exponera, räkna ut den nya exponeringen, och sedan gänga på filtret igen. Lite jobbigt!
Som tur var kom jag på att jag också hade min X100S med mig och tog grundexponeringen med den istället ;-)
 
Idag upptäckte jag en nackdel med gängade ND filtrar. Och det är att det är a pain in the arse att gänga av och på de gång på gång när man göra +30 sekunder långa exponeringar. Min kamera ha som längst 30 sekunder innan man behöver använder "Bulb".
Efter varje ny komposition fick jag gänga bort, exponera, räkna ut den nya exponeringen, och sedan gänga på filtret igen. Lite jobbigt!
Som tur var kom jag på att jag också hade min X100S med mig och tog grundexponeringen med den istället ;-)

Låter som du behöver detta http://www.xumeadapters.com/
 
Jag skaffade en förhållandevis billig filterhållare för rektangulära filter på Cyberphoto till min Nikkor 18-200 glugg med 72 mm gänga, som är den jag använder i särklass mest. Med denna använder jag (i nuläget i alla fall) enbart tonade ND-filter, oftast i samband med landskapsfoto. De jag har är i plast men funkar riktigt bra tycker jag (kanske blir de med tiden repiga?). Till samma glugg har jag också ett cirkulärt polarisationsfilter samt även ett dito ND-filter, tonad/graderat. Just vid landskapsfoto är det en stor fördel att kunna justera läget där man vill att själva gråtoningen skall börja, tex i höjd med horisontlinjen. Till mitt 90 mm makro och till 70-300 gluggen har jag enbart cirkulära filter (polarisation samt ND) då jag sällan använder dessa för landskapsfoto.
/Pontus
 
Varför skulle det inte fungera? Är ju en magnetring man skruvar på objektivet samt en filterhållare i magnetisk metall man skruvar fast filtret på. Anledningen är man måste ha hållaren är att ringarna antingen är gjorda i koppar eller aluminium.
 
Tänk på att de ger vinjettering vid brännvidder under 24 mm på fullformat (runt 17 mm på APS-C), så för landskapsfotografer kan de ha begränsad användning.
 
Varför skulle det inte fungera? Är ju en magnetring man skruvar på objektivet samt en filterhållare i magnetisk metall man skruvar fast filtret på. Anledningen är man måste ha hållaren är att ringarna antingen är gjorda i koppar eller aluminium.

Nä det är klart det ska fungera. Mest intresserad av hur någon upplever kvalitén osv. Men jag beställer ett kit och återkommer med en recension :)
 
Tänk på att de ger vinjettering vid brännvidder under 24 mm på fullformat (runt 17 mm på APS-C), så för landskapsfotografer kan de ha begränsad användning.

Tycker det är ovanligt med landskapsfotografer som kör under 24mm. Oftast är det enbart filterhållare av det stora slaget som gäller eftsom främre linsen buktar utåt. Vid 15 mm och de som ändå kan köra med skruvfilter så skapas alltid vinjettering pga den breda fotovinkeln även om man använder sig av de lite dyrare slimmodellerna.
Stora filter kostar och är man mer seriös vill man köra med glas som kostar ännu mer.
 
Tänk på att de ger vinjettering vid brännvidder under 24 mm på fullformat (runt 17 mm på APS-C), så för landskapsfotografer kan de ha begränsad användning.

Var får du siffran 24 mm från? Jag kan ha rätt tjocka 77 mm ringar på min Sigma 10-20 utan att få vinjettering ens på 10 mm. Visst kan man råka ut för vinjettering, men det finns ingen magisk gräns. Det beror helt på vilket objektiv man sätter ringarna på. Har man dessutom step-up ring så kan man komma undan med ännu tjockare ringar.
 
Filterhållare är mer praktiska om man håller på och byter filter ofta, men är förstås lite otympligare än filter som man skruvar fast i filtergängan på objektivet. Xume tycker jag ser riktigt bra ut, men jag har inte provat själv. Om jag inte redan hade en filterhållare (Cokin) så skulle jag nog köpa att startkit från Xume för att prova.

Att man behöver färre filter för digitalt än för film är helt sant, men att man bara behöver gråfilter, gradientfilter och polarisationsfilter tycker jag är en sanning med modifikation. Det finns andra filter som man kan ha stor användning av även när man fotograferar digital.

Joseph Wisniewski har en bra sammanställning i Dpreviews forum (det är första delen; andra delen är i nästa inlägg i samma tråd). Väl värt att läsa.

Förutom ovan nämnda filter räknar han upp färgbalansfiter, "The Neodymium Enhancing Filter" och "soft focus"-filter.

Färgbalansfilter kan man ha glädje av för att göra det lättare för kameran (eller RAW-konverteraren) att viltbalansera utan att riskera att en av färgkanalerna bottnar.

Neodymiumfiltret vet jag inte riktigt hur vettigt det är. En del tycks gilla det, men jag vet inte om jag skulle märka så stor skillnad.

Soft focus kan man förvisso åstadkomma i efterbehandlingen, men det blir ett sudd med annan karaktär.
 
Neodymfiltret används för att ge glödljus samma karaktär som dagsljus. Filtret ändrar inte färgtemperaturen, utan är ett parametriskt filter som ändrar spektralkurvans form så att den liknar dagsljusets. Tillsammans med färgavstämning får man alltså dagsljuskaraktär, vilket ger bilderna neutral färgton när man tar i glödljus.

Som PMD nämner kanske man inte ser så stor skillnad, men det märks rätt tydligt vid direkt jämförelse av särskilt violetta, blå och gröna toner, som mer liknar vad man ser vid dagsljus. Om man vill ha karaktären av glödljus ska man alltså inte använda det filtret, utan det är ett sätt att få färgerna att se ut så som de ser ut i dagsljus.

Dagsljus och glödljus har ganska stor olikhet i spektralkurvan, förutom färgtemperaturen, och det går inte att få en värmestrålare att likna dagsljuset genom att höja temperaturen. När man anger färgriktigheten hos en ljuskälla, Ra-värdet, används glödljus som referens när färgtemperaturen är under 5000 K, medan från 5000 K och uppåt är det dagsljus som är referens.

Ett Ra-värde går inte att mäta. Det är ett subjektivt uppskattat värde, som avgörs genom att man betygsätter likhet i färg hos ett antal färgfläckar belysta med ljuskällan som ska utvärderas och jämförs med samma fläckar belysta med referensljuskällan.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar