Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Förvirrad över upplösning

Produkter
(logga in för att koppla)

sjuttis

Medlem
Detta har det säkert talats om tidigare men jag
frågar ändå.

När jag öppnar en bild från min kamera i P-shop
och tittar på "storlek på bild" så har den 72 dpi

Någon sa till mig att han brukade ändra till 150
för att bilden blev bättre då.
Men men är inte detta samma sak som att ändra
storlek på bilden?? Och det ska man ju inte göra.

Om man avmarkerar "ändra bildupplösning" och sen
skriver in 240 dpi så är det väl utskriftens
upplösning man ändrar???

Min skärm säger dessutom att den kan visa 96 dpi.
Så bättre på skärmen går väl inte att få. Eller??

Säkert finns det någon som kan allt om detta!!

Mvh Anders S
 
Det spelar ingen roll hur mycket du ställer in dpi-värdet så länge du ska se den på skärmen. Du kan sätta bilden till 600 dpi om du vill och du ser fortfarande ingen skillnad rent kvalitétsmässigt på skärmen. Däremot när du ska skriva ut bilden. Då berättar du ju för skrivaren hur mpnga punkter per tum som den ska skriva ut. Då ser man ganska snabbt att 300 bläckpunkter/tum ger ett bättre resultat än 72 punkter. Naturligtvis blir bilden mindre när man komprimerar pixlarna. Det är ju därför som det är sådan marknadsföring om megapixel hit och dit.

Det är antalet pixlar som visar hur stor bilden kan skrivas ut i vad man brukar kalla fotokvalité. Vissa kameror sparar filerna i 72 dpi/ppi, andra spara dem i t.ex. 180.. Det spelar ingen roll. Det som spelar roll är när bilden ska ut på papper. Enklaste sättet att se hur stort man kan skriva ut en bild från en kamera i 300 dpi är genom att ta pixelantalet/300x2.5. Med den formlen ser man att det krävs ungefär 3400x2400 pixlar, eller 8MP för att få ut en A4. Detta är dock långt ifrån hela sanningen. Man kan lägga till pixlar genom att interpolera upp bilden (lägga till pixlar) eller välja en mindre upplösning t.ex. 240 DPI, eller tom 180.

Läs gärna Mikael Pertmanns utmärkta artikel i ämnet.
 
Bilden består av ett antal bildelement (eng. picture element, pixel), som var och en innehåller informartion om strykan av de tre färgerna rött, grönt och blått, vanligen nedbrutet i nogranhet av 1/255

Hur tätt dessa bildelement kan placeras på en yta beror på ytans upplösning. I t ex en Canon 10 D finns det 6,3 miljoner 3072x2048 st bildelement på en yta av 24x15 mm. Pixlarna ligger i kamerans sensor så tätt att de inte kan urskiljas med ögat. Upplösningen blir då 128 pixlar/mm. Utskrift på fotolab via laserbelysning av ett kemiskt fotopapper har normalt tekniker för minst 10 pixlar/mm, vilket gör att ursprungsbilden från kameran räcker till 30x20 cm utan att pixlar behöver offras eller läggas till. Även vid denna upplösning kan det vara svårt att se den enskillda pixeln.

Samma ressonemang gäller för bildskärmar, där upplösningen bestäms av antalet bildpunkter som finns per längdenehet. Normalt var det tidigare att det var 72 st per tum eller 28 st per cm. Även andra upplösningar kan förekomma. Du nämner att din skärm kan placera ut 96 bildpunkter per tum.


Vid utskrift på en laserskrivare, så görs en sk rippning, d v s en rastrering av bilden, på samma sätt som bilder i tidningar görs. Bildens färgteckning i ett visst område analyseras och en ruta fylls då med olika stora punkter med färg inom rutan. Därför går det inte att på tryckverk tala om upplösning i punkter per längdenhet, snarare hur duktig RIP-programvara utrustningen har.

Jag hoppas att detta kan bringa klarhet i din fundering?


/Roland
 
Jag har vid några tillfällen varit med o levererat bilder till tryck, altså inte framkallning, och i dessa fall så har de krävt en enligt mig omotiverbar upplösning. En bild på 10x15 i en tidning kanske kräver ca 2000*1020 eller något i den stilen.
Varför är de så enormt beroende av hög upplösnining?. Vi framkallning så tycker jag att en bild på 1024*768 blir helt perfekt vid 10x15 och en 800*600bild blir klart acceptabel.

//jago
 
Det brukar underlätat en smula om man betraktar varje visningsmedia - skärmen, en skrivare o.s.v. - som en visningsanordning som redan rä förberedd med ett färdigt rutnät.

En skärm, med den vanligaste upplösningen, har ett sådant rutnät där varje ruta har en längd x bredd som är 1/72 tum, alltså det går 72 rutor på en tum = 72 dpi.

Bilden som ligger i ett rutnät vars rutors storlek är definierad av upplösningen skall tvingas in i detta fördefinierade rutnät, för det finns inget val - varje pixel i bildfilen måste "ta upp en ruta" i det fördefinierade rutnätet.
Det är därför bilden kommer att visas i samma ppi som skrämens dpi.

Av detta resonemang kommer att en bild med hög upplösning kommer att kunna visa ett mindre utsnitt av bilden på skärmen, om man inte "zoomar" den.

Det är alltså riktigt att bilden på skärm inte kommer att ändra kvalitet av att man ändrar faktorn bildupplösning (annat än om man interpolerar) utan denna information är avsedd för att skickas till den skrivare alt. rip som skall användas senare.

Precis som M Pertman skriver i sin artikel kommer tryckeriet inte att kunna använda sig av mer upplösning än den tänkta lpi x 1,41 (man använder vanligen faktor 2) vilket betyder att 300 dpi räckr för alla tryckkvalitéer som finns tillgängliga idag.

De enda skäl jag kan komma på till att de ber om högre kvalitet än detta är a) att de vill vara förutseende i händelse av att kunden ändrar sig beträffande storlek i tryck och b) att de själva är okunniga om dessa omständigheter.
 
Skillnad på ppi och dpi

Att blanda ihop ppi (pixeltäthet) och dpi (skrivarupplösning) kan vara besvärligt. Ofta när vi pratar dpi menar vi ppi.

Dpi står för "punkter per tum" och ppi för "pixlar per tum". När man skriver ut på en bläckstråleskrivare är en pixeltäthet på 200-400 ppi ofta lagom, men skrivaren skriver ut med 1440 dpi. Den använder alltså flera punkter för att skriva varje pixel.

Det är bättre att tala om pixeltäthet än om upplösning. Ordet upplösning kan betyda så mycket. Som när man skeiver ut - menar man skrivarens upplösning eller bildens pixeltäthet?

Att skärmen bara kan visa bilden med 72 ppi (inte dpi) gör Photoshop svårt rent pedagogiskt, men det är väl redan beskrivet ovan.
 
Re: Skillnad på ppi och dpi

froderberg skrev:


Att skärmen bara kan visa bilden med 72 ppi (inte dpi)

Du har fullkomligt rätt. Att jag särskilde skärmens raster, genom att kalla det dpi, från den digitala bildens pixlar, ppi hade en särskild orsak.

Jag har nämligen erfarit att även "skärm-ppi" ibland orsakar missförstånd. Skärmens raster behöver ju nämligen inte fyllas med pixlar ur en rasterbild utan kan även fyllas med data från t.ex en vektoriserad bild (varför inte teckensnitt).. därför.. men det kan knappast belysas för mycket.. det är rörigt, det här..
 
Tack för alla svar

Hej det var jag som startade detta.
Jag tror mig förså lite mer nu.

Den digitala bilden på disketten tex. har ingen
"pixeltäthet" (det är detta som jag skulle vilja
kalla upplösning men fullt så enkelt är det
tydligen inte) utan det är upp till visningsmediet
att stå för den. Eller?

Har bilden fler pixlar så kan den visat/skrivas
större (högre/bredare) med en viss "täthet". Eller?

Skärmen har ppi skrivaren skriver dpi. Eller?

Anders S
 
Alldeles rätt Anders. Det är mycket därför som pixelracet fortsätter. Att kunna återge bilden i ett större format i tryck.

PPI= Pixel Per Inch, dvs pixlar per tum.
DPI= Dots Per Inch, dvs bläckprickar per tum
och för att komplicera det ytterligare..
LPI=Lines Per Inch, dvs linjer per tum /linjetäthet)

Men allt detta förklarar Pertmann fint i sin artikel.
 
också förvirrad

Då har jag en frågar.
En riktigt dum en.

När jag ska skicka in bilder för framkallning på papper, till exempel till Fotolabo.
Ska jag ändrar i bildfilen DPI till 150 eller 300 för att få bättre resultat eller spelar det ingen roll?

mvh - pavel
 
Re: Tack för alla svar

sjuttis skrev:

Skärmen har ppi skrivaren skriver dpi. Eller?
Anders S

Ett ytterligare litet klargörande: Man skulle kunna säga att av dpi, lpi och ppi är det bara lpi och ppi som är "absoluta" värden.

Lpi anger avståndet mellan centrum på de rastepunkter som en skrivare bygger upp för att visa t.ex. en gråskala, och aldrig något annat.

Ppi anger hur en enhet skall tolka upplösningen i en digital bildfil, mätt i hur pixlarna skall fördelas per tum.

Dpi, dots per inch, vill jag påstå har lite olika betydelse beroende på i vilket sammanhang man använder det.

I en fotosättare med 2400 dpi upplösning avser dpi skrivarpunkter, d.v.s. sättaren kan skriva (på film som sedan skall bli tryckplåt) 2400 punkter på en tum. Sådana punkter sätts i olika omfattning, (t.ex. fler för att bilda en skugga och färre för att bilda en högdager) för att bygga rasterpunkter. En 2400 dpi sättare kan alltså, med skrivarupplösningen 2400 dpi, fortfarande sätta rasterpunkter med t.ex. 80 lpi från en bildfil på 200 ppi.

En bläckstråleskrivare, som vanligen jobbar med ett annat slags raster, kan anges till t.ex. 1440 dpi men dessa dpi kan inte direkt jämföras med fotosättarens skrivarpunkter.

När man anger upplösningen hos en bildskärm, vanligen 72 dpi (dpi brukar jag alltså säga) så är det lite oenlighet kring hur man bör uttrycka sig. Jag säger som sagt dpi därför att skärmen de facto bara visar 72 ppi då en bildfil visas i 100% skala. När man zoomar en stor bild för att t.ex. se hela bilden i "fönsterstorlek" visas informationen från ett stort antal pixlar i en och samma skrärmpunkt. Dessutom visa skärmen inte alltid information som härrör från pixlar utan även från andra källor i sina "punkter".

När det gäller skanners i synnerhet om den läser med en s.k. linje-ccd så anser jag också att man helst bör ange upplösningen i dpi. Originalet är analogt och har alltså inga pixlar. Skannern läser inte pixlar utan gör en avläsnaing av bilden i ett inställbart antal steg och informationen omvandlas sedan till pixelinformation. Inte sällan anges att skannerna läser in en upplösning på ena ledden och en annan på den andra, t.ex. 1200 x 2400 dpi, vilket skall förstås som att ccd:n har en viss storlek (1200 ccd:er per tum) medan stegmotorn som drar ccd:n kan stanna dubbelt så många gånger per tum för en ny avläsning.
Av det förstår vi att skannern på det sättet inte producerar sina pixlar, eftersom en pixel inte är rektangulär utan kvadratisk. Den information som utgör en pixel räknas alltså fram ifrån den information som skannern har läst in.
I exemplet med skannern är alltså 1200 dpi den faktiska (optiska) upplösningen och 2400 ett slags interpolering.

Jag menar alltså att dpi = punkter per tum måste få vara lite olika slags punkter.
 
Det finns outtröttliga människor som om och om igen försöker införa spi samples per inch för just skannrar.

Ungefär som de som vill att man skall använda millimeter för teckenstorlek istället för gamla hederliga punkter.

Jag vet, inte världens mest meningsfulla inlägg men kanske lite kul att känna till...
 
Jago Svensson skrev:
Jag har vid några tillfällen varit med o levererat bilder till tryck, altså inte framkallning, och i dessa fall så har de krävt en enligt mig omotiverbar upplösning. En bild på 10x15 i en tidning kanske kräver ca 2000*1020 eller något i den stilen.
Varför är de så enormt beroende av hög upplösnining?. Vi framkallning så tycker jag att en bild på 1024*768 blir helt perfekt vid 10x15 och en 800*600bild blir klart acceptabel.

//jago

Mossbergs inlägg förklarar väl det mesta men ett tillägg kan göras till denna fråga. Vid offsettryck har papperet som används vid tryck betydelse för vilken upplösning bilderna ska ha.

Dagstidningstryck använder en rastertäthet (lpi) på 80-85 lpi däremot offsettryck på bestruket eller obestruket papper för t ex tidskriftstryck kräver 133-150 lpi beroende på pappersval.

Man talar då om att bildupplösningen ska vara 2x rastertätheten (samplingsfaktorn).

En bild för tidskrifttryck som ska bli 10x15 cm ska alltså ha en pixeltäthet på 1181x1772 = 300 ppi (2x150).

Samma bildstorlek kräver 630x945 pixlar om den ska tryckas i en dagstidning = 160 ppi (2x85).
 
Många moderna tidningar kör på 100 lpi. Det gör bland annat Norrtälje Tidning där vi trycker den tidningen jag jobbar på. De har fått många pris för sin fina kvalitet.
 
froderberg skrev:
Många moderna tidningar kör på 100 lpi. Det gör bland annat Norrtälje Tidning där vi trycker den tidningen jag jobbar på. De har fått många pris för sin fina kvalitet.

Ja, jag antar många dagstidningar som trycker mycket färgbilder har uppdaterat kraven för att säkerställa bildkvaliteten.

Skickar man bilder till tidningar så är det ju alltid bäst att först fråga vad de vill ha för upplösning på bilderna.
 
Tillägg till mitt föregående svar.

Magnus - jag antar er prepress använder ctp (computer to plate) då kan man vad jag förstår, har ingen egen erfarenhet av ctp, köra på högre rastertäthet.

Det var inte meningen den här tråden skulle bli en avdelning för tryckare men intressant att följa upp detta eftersom vi tillfälligt hamnat på tryckerisidan.
 
Ja vi kör ctp. Det är väl nästan standard idag på den här typen av tryck. Andra tryckerier jag jobbar med som trycker broschyrer och tidskrifter (ark 150 lpi) har gått över eller är på väg att skaffa ctp.
 
Jag jobbar på ett litet tryckeri, 6 pers, och ctp är fortfarande för dyrt för oss men som med all ny teknik så går priserna ner efterhand så snart kanske vi får råd att satsa på det också.

Att först köra ut på film och sedan bränna plåtar är ju både tidsödande och personalkrävande.
 
Re: också förvirrad

popboydeluxe skrev:
Då har jag en frågar.
En riktigt dum en.

När jag ska skicka in bilder för framkallning på papper, till exempel till Fotolabo.
Ska jag ändrar i bildfilen DPI till 150 eller 300 för att få bättre resultat eller spelar det ingen roll?

mvh - pavel

Pavel, det spelar ingen roll vilken DPI du sätter i bilden så länge du inte ändrar pixeldimensionerna dvs t.ex 2048x1024 till 4096x2048. Det är antalet pixlar som räknas och inte vad som står i DPI-rutan.

Tvärtom mot vad som sägs här i tråden så spelar det aldrig någon roll vad som står där.

Det enda som sker när du höjer den siffran från 72 > 266 som är brukligt för tryck med 133 lpi (raster som har tätheten 133 linjer per tum) är att bildens dimensioner i CM eller TUM skenbart minskar. I verkligheten så är dock bilden exakt lika stor i pixelomfång.
 
Re: Re: också förvirrad

ChristopherC skrev:

Tvärtom mot vad som sägs här i tråden så spelar det aldrig någon roll vad som står där.


Skrivarens drivrutin alt. RIP (tex på ett fotolab eller ett tryckeri) tar hänsyn till denna faktor. Ditt antagande är riktigt om man laddar bilden pixel för pixel ned i en skrivare med absolut upplösning t.ex. en sublimeringsskrivare.

Men t.o.m. om du kör ut en bild på en Epson bläckspruta, med deras egen drivrutin, kommer bilden att få olika storleksmått om du ändrar dpi, du kan se ungefär vilket - i förhållande till pappersytan - under dokumentstorlek nedanför bilden.

Drivrutinen för skrivaren använder alltså i regel denna information.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar