Första erfarenheten av Dslr, några eftertankar...

[Bilbo2]

Läste i en fototidning från början på 50-talet nyligen där det i en insändare stod följande:

"Dess småbildskameror, ingen seriös fotograf kan väl lockas av detta format? Den är lätthanterlig och smidig, men vad blir resultatet? Nej för FOTOGRAFEN finns det bara två allternativ 6&6 eller bladfilm."

Känner ni igen tongångarna? T om tidningen black and white photo skriver ju i senaste nr om flera av deras krönikörer/reportrar som gått över till digitalt....men de som verkligan har erfarenhet av analog fotografi är inte rädda för att testa nytt och ta till sig det som är bra...läs senaste b&w photo...mycket bra nr...speciellt för de som är rädda för det nya. Och vet ni vad...inget hindrar att man använder båda.....

skriver Micke som skulle bli mycket glad om han fick en leica m6.

 

[Uttryck]

Eller så är det kanske lite läskigt för gamla analoga rävar m mkt erfarenhet och kompetens att få "konkurrens av alla dessa amatörer" när tekniken blir så lättillgänglig för alla. Så att man tycker att analogt är det bästa sättet att lära sig, only the hard way... ;-)

Nä, jag hade nog inte iddas lära mig om bländare o allt annat m analogt. Men nu när jag hajjar lite mera så kanske det skulle vara roligare att experimentera lite.

Och jag håller med om att du blir ingen jätteduktig fotograf bara för att du behärskar tekniken alla gånger. Det finns annan kompetens som behövs också...

Men det är ungefär som i grafiska branschen där man hade gamla fotosättare o förstoringskameror och klippte o klistrade. Sen kom Macen och Desktop Publishing och helt plötsligt kunde (trodde dom i alla fall) alla formge en tidning i ett nafs.

 

[Estethia]

jag har alltid älskat fotografering.
men med den digitala tekniken blev det ännu roligare, och det har även gjort att jag lärt mig använda blixt på ett väldigt kreativt sätt.
på den analoga tiden tog jag ett par testrullar och krafsade ner inställningar för varje bild.
det gjorde att jag iaf visste vilken inställning som funkade bäst för min typ av fotografering.
så det blev oxå denna enda inställning.
så är det inte längre då man faktiskt ser vad man gör.
och det är inte svårare att lära sig tolka displayen än att lära sig bländare/slutartid.

nej, jag plåtade analogt i 14 år, men hoppade på det digitala så fort jag bara kunde, för drygt 5 år sen.
en underbar utveckling som jag bara inte kunde strunta i.
jag gick från nikon F till nikon D.
(och halvblinda jag hyllar autofokusen)

 

[Arleklint]

dumbo skrev:
Det finns lite att justera och "pilla på" för att få resultatet precis som man vill ha det ja. Det kan jämföras med att man testar olika filmer för att få fram det resultat man vill ha. Något som jag skulle tro tog både en hel del tid och tålamod analogt. Resultatet blir dock ofta bra direkt ur kartongen och avser man dessutom att på bilderna på papper så kan man ju låta labbet automatkorrigera precis som de alltid gjort med negativ färgfilm så är ju allt precis som vanligt.



Och man lär sig otvivelaktigt detta enormt mycket snabbare om man fotar digitalt. Då har mycket snabbare återkoppling och dessutom behöver man inte hålla på att skriva ner alla intällningar hela tiden (hur många bilder skulle man missa för att man satt och kladdade ner slutartid och bländare med en penna) eftersom man har denna information i bildfilen. Då är det busenkelt att gå tillbaka och kolla vad man gjort och dra lärdom av det.

För egen del har jag alltid haft ett latent fotointresse med det har aldrig tagit fart, förrän det digitala kom, eftersom jag tyckt det varit ebarmligt tråkigt att vänta på att se resultatet bara för att se att man misslyckats igen.

Jag fotar förresten nästan uteslutande manuellt och med spotmätning.



Det är väldigt många, för att inte säga de flesta, moderna objektiv som saknar det.



Det går alldeles utmärkt att själv välja en fokuspunkt och använda sig av den. Man kan då ritka den där man vill ha fokus och låta kameran fokusera. Därefter komponerar man om bilden.
Funkar dock inte alltid så bra för makro, eftersom att skärpeplanet då kan hamna bakom motivet. Men vid makro är skärpedjupet så kort att det inte är några som helst problem att fokusera manuellt, med den "lilla sökaren".

Oftast är det så att lärandet går snabbare med en digital kamera, men om digitalfotografen skall konvertera alla bilder från RAW så är det på pottkant att en entimmesframkallning av film går snabbare.

Det viktiga är lärandet, och det går snabbare digitalt om man nöjer sig med att titta på LCD. Inte om man vill kolla bilder på papper.

Dissa inte det analoga så hårt. Jag har goda erfarenheter av att lära mig snabbt genom att fota dia och framkalla på en timme.

 

[dumbo]

Jag dissar ingenting. Jag bara motsätter mig att "Ska man lära sig fotografera ska man göra det med en RIKTIG kamera, med FILM!"

Det finns inga rätt och fel, olika vägar passar olika personer olika bra. För mig var det inte rätt väg att fota analogt (vilket jag börjat göra lite i mindre skala sedan jag lärt mig digitalt) för andra kanske det funkar bättre.
Min övertygelse är dock att det går snabbare och lättare att lära med digitalt, om man går in för att lära sig. Att vara lat och köra med automatik går att göra med många kameror som använder film åxå. Jag har tidautomatik (som jag aldrig använt) på min FE2, tex.

 

[Arleklint]

Jag vill bara dämpa fs-fenomenet analog vs. digital

Jag gillar båda.

 

[arneri]

Anledningen till att jag säger att det är enklare att lära sig fotografera med en gammal analog är att när man tagit sig förbi första hindret, dvs att förstå hur ljusmätning och exponering fungerar trillar digitalkamerans alla finnesser ner som en bonus. Många nybörjare här på FS förstår inte ens vad bländare och ljusstyrka är för de behöver inte bry sig om detta så länge de siktar och trycker av.
Med en gammal anlogare med mätarnål som mäter ljuset vid nedbländning blir det helt uppenbart vad bländaren gör. Det går inte att undvika hur kameran fungerar.

Det är inget snack om att digitalkameran är ett stort steg framåt i utvecklingen både vad det gäller bildkvalitét och möjligheter.

Men den här tråden handlar om reflektioner från analogfototgrafer som börjar använda digitalkameror. Inte att vara bakåtsträvare.
Som gammal analoganvändare ser jag givetvis många fördelar med digitalfotandet vilket jag helt tydligt nämnt några i mitt tidigare inlägg, men det finns även nackdelar.
Det är alltid lättare att ta till sig nya funktioner än att ge avkall på gamla. Det är det vi pratar om.

 

[Arleklint]

Som jag ser det handlar det om att det är mer lärorikt att fota med en manuell kamera!

Där håller jag med, och manuella kameror är oftast analoga,

Visst går det att fota manuellt med en DSLR, men som nybörjare TVINGAS man till det med en helmanuell analogare. Då TVINGAS man lära sig. Det finns inget P, det finns ingen GRÖN KNAPP. Det finns inte ens A och S (Av och Tv)

Jag förstår Eriks tanke.

 

[dumbo]

Det handlar ju om vilja att lära sig. Jag hade fattat samspelet mellan bländare, slutartid, osv redan innan jag ens hade en egen kamera värd nämnet. Sedan, när man lagt vantarna på en kamera, så kunde man börja utforska det i praktiken. Först var det med en Canon A70, där man direkt på skärmen kan se hur exponeringen påverkas av att man ändrar bländare och slutartid, innan bilden tas, även om det bara är en appromixation av hur den slutliga bilden kommer att se ut.

Tvång är inte heller ett särskilt bra sätt att lära sig saker. Det ska vara roligt att lära och det blir det när man VILL lära och VILL man lära så gör man det med en digitalkamera åxå.
Jag ser inget fel i att man åtnjuter nöjet av att ta bilder och sedan lär sig mer efter hand som man känner sig mogen för det. Man tränar ju faktiskt, trot allt, sitt bildseende även om man bara siktar och trycker och det är minst lika viktigt, om inte mer viktigt, som att förstå samspelet mellan slutare och bländare.

 

[Bilbo2]

Tror faktiskt vi håller på att få en ny klass "snobbar". "JAG fotar minnsan PÅ RIKTIGT, jag fotar analogt...OCH framkallar dem SJÄLV. Min kamera är en riktig kamera helt manuel utan tjafs som af."

Tyvärr tyder allt på det...

Skriver Micke som började med en minolta srt 101 och som inte saknar den ett dugg sedan minolta 7d kommit in i mitt liv.

 

[Erik Petersson]

Vad kul, en "analog vs. digital"-tråd! Jag tycker att digitala kameror har för många rattar. Fyra räcker långt:

- slutartid
- bländare
- fokus
- avtryckare

Ok, jag erkänner, jag låser ibland exponeringen på något mellangrått och komponerar om. Det blir en knapp till.

Dessutom är analoga kameror snyggare.

Och hugg mig nu inte i strupen för mitt bakåtsträvande. Jag ska köpa en DSLR så snart jag vinner på lotto.

 

[mange78]

Blev ju riktigt intressant det här! Så länge vi bara kan hålla det på den nivån att det inte blir en vs tråd är jag glad !

Det jag många gånger kan tycka är intressant är när man läser om världsfotografer som håller sig kvar i det analoga och kör med film. Och som trots det är heta namn i dagspressen runtom i världen. Ett exempel finns ju i senaste numret av FOTO i form av PAP som tydligen nästan uteslutande kör med Leica och dia. Trots den digitala världens allt högre krav på snabba leveranser finns det således ändå hopp för att kvaliten på bilden ligger högst i prioritet när det gäller pressbilder.

Det här med inlärning är naturligtvis olika från person till person, men det finns ändå klara poänger i att det inte går att undvika att lära sig med en helmanuell kamera. Men jag skulle vilja lyfta fram ännu en aspekt, nämligen graden av intresse. Det har jag funderat lite på. Jag började lära mig grunderna med en analog Eos 300. Här fanns både P och Grön ruta, för att inte tala om alla motivprogram. Men det var inte tal om att använda dessa för min del och jag gör det inte nu heller. Redan från första rullen jag plåtade skrev jag upp varenda exponering och läste manualen noggrant. Och framför allt lusläste hittade jag in i detta fantastiska forum mycket snabbt och lusläste trådar som gav tips om hur kamerans funktioner hängde ihop och om ljusmätningen. Det tog inte många filmrullar förrän jag hade hyfsad koll på exponeringen och kunde känna mig relativt näjd med mina bilder. Men jag hade ett otroligt brinnande intresse och la ner många timmar på att sätta mig in i grunderna och då spelade sådant som filmkostnad och väntan på resultat ingen roll.

Men det gäller ju att man har intresset för att nöta på och lära sig grunderna. Det är det viktiga och det har inte blivit lättare/annorlunda med den digitala tekniken i min mening.

 

[Arleklint]

Erik Petersson skrev:
Vad kul, en "analog vs. digital"-tråd! Jag tycker att digitala kameror har för många rattar. Fyra räcker långt:

- slutartid
- bländare
- fokus
- avtryckare

Ok, jag erkänner, jag låser ibland exponeringen på något mellangrått och komponerar om. Det blir en knapp till.

Dessutom är analoga kameror snyggare.

Och hugg mig nu inte i strupen för mitt bakåtsträvande. Jag ska köpa en DSLR så snart jag vinner på lotto.

Hugg snarare mig som tvestjärt i strupen. Jag försvarar de analoga manuella kamerorna för att vara bra lärkameror, men sitter själv på D2X, men även F3 .

Men hela grejjen är ju sån. Allt är bra på sitt, och alla blir saliga på sitt.

 

[dumbo]

Erik Petersson skrev:
Vad kul, en "analog vs. digital"-tråd! Jag tycker att digitala kameror har för många rattar. Fyra räcker långt:

- slutartid
- bländare
- fokus
- avtryckare

Det är rätt sällan jag använder annat än dem på min D70. Faktum är att jag nog använder fokusringen förhållandevis sällan åxå.
Det händer ju såklart att jag ändrar ISO-tal Med analogt är man tvungen att inte bara ändra ISO-tal för att kameran skulle veta vad man satt i för film (om vi nu pratar om uråldriga kameror utan DX-avläsning av filmens känslighet) utan man vara åxå tvungen att byta film. Så fick man alltså ratta på en ratt (samma som digitalt), men man fick åxå veva, skjuta ett reglage åt något håll för att kunna ta i filmen och sätta i en annan osv osv.
Slutsats: Betydligt mer pillande på reglage med analogt.
Det händer, nån enstaka gång, att jag byter vitbalansinställning (jag använder nästan uteslutande "soligt"). Med film fick man göra samma sak som ovan, eller "ratta på" ett filter istället, om man vill fota i glödljus (något jag ganska sällan gör).
Slutsats, minst lika mycket rattande och dessutom petande i väska/ficka efter filter.

Jag skulle säkert kunna komma på fler saker. Min poäng går nog fram ändå: Det är precis samma saker att tänka på, man bara justerar dem på lite annorlunda sätt. Det går dock lite fortare att ändra detta på digitala kameror, så att man kan koncentrera sig på att ta bilder istället för att skruva med filter och veva upp filmer osv osv. ;-)

 

[Benganbus]

arneri skrev:

Det är inget snack om att digitalkameran är ett stort steg framåt i utvecklingen både vad det gäller bildkvalitét och möjligheter.....

Nu får jag försöka ta det väääldigt försiktigt....
Och det va inte jag som sa det!!!

..bildkvalité och möjligheter..

Jag tycker..
också att det finns jättestora möjligheter med den nya tekniken...
men...??

Tittar ofta på dom gamla gubbarnas och gummornas bilder.
Ni vet, Arbus, Adams, Cameron, Doisneau osv, osv, osv...
Tycker faktiskt dom håller än!
Ursäkta!

Borde det ändå inte vara lättare att ta ännu "bättre bilder nuförtiden..."?

Eller komma "till bra konstnärliga skott" fortare,
Nu när man inte måste tragla, bländare, exponeringar, skärpedjup, hyperfokal och gå fotokurs och..!

De e ju bara och sikta och trycka som nå'n sagt!

Men kanske man ändå måste titta på "de gamle" för att se vad som gjorts, så man inte behöver starta från noll varje gång!?

Man borde kunna starta från en högre "bild-platå", och DÅ med den nya teknikens hjälp, nå ett steg till!?

Skulle det kunna funka så?

 

[Bilbo2]

"Det jag många gånger kan tycka är intressant är när man läser om världsfotografer som håller sig kvar i det analoga och kör med film."

Nja..
En stor förbild för mig Moos Peterson...digitalt. Mååååånga fler har gått över...läs gärna i practical photography som har "sucsess"historier om "värlrdsfotografer" som blivit digitala...Och i senaste b&w photo.

 

[Arleklint]

Kanske är det så att vi finner att det finns både bra analoga och digitala bilder.

Kanske finner vi att det är bra att lära sig genom att fota manuellt. På en gammal analog eller en DSLR.

Kanske är vi ganska sams egentligen.

Kanske är vi så måna om att skriva vad vi själva gör och tänker att vi missar hur ense vi egentligen är.

Har jag fel skall ni slå mig i sju inlägg framöver

 

[Joi]

håller med Magnus att 350D käns för jäkla liten o plastig, var i en butik o klämde på den o kände att den var aldeles för liten o klen, då var 20D mycket bättre men till det dubbla priset nästan :-(
Får troligen vänta på nästa modell och hoppas att den har bättre ergonomi för männ med normal
stora hender.
Tycker det märkligt att 350D inte klara högre ISO än 1600 män 20D 3200 ISO, det är inte mycket skylnad på sensor ytan storlek?
Om 350D hadde havt samma storlek som Eos 30-33
med samma sensor som 20D hadde den varit mycket bättre.

 

[dumbo]

Det handlar snarare mer om att diffrentiera 350D från 20D än om att den inte KLARAR det.
Vill man fota ISO3200 på 350D kan man fota RAW och underexponera ett steg och justera i RAW-konvertern, vilket i praktiken är vad som sker i 20D, svjv.

 

[Erik Petersson]

dumbo skrev:
Det är rätt sällan jag använder annat än dem på min D70. Faktum är att jag nog använder fokusringen förhållandevis sällan åxå.
Det händer ju såklart att jag ändrar ISO-tal Med analogt är man tvungen att inte bara ändra ISO-tal för att kameran skulle veta vad man satt i för film (om vi nu pratar om uråldriga kameror utan DX-avläsning av filmens känslighet) utan man vara åxå tvungen att byta film. Så fick man alltså ratta på en ratt (samma som digitalt), men man fick åxå veva, skjuta ett reglage åt något håll för att kunna ta i filmen och sätta i en annan osv osv.
Slutsats: Betydligt mer pillande på reglage med analogt.
Det händer, nån enstaka gång, att jag byter vitbalansinställning (jag använder nästan uteslutande "soligt"). Med film fick man göra samma sak som ovan, eller "ratta på" ett filter istället, om man vill fota i glödljus (något jag ganska sällan gör).
Slutsats, minst lika mycket rattande och dessutom petande i väska/ficka efter filter.

Jag skulle säkert kunna komma på fler saker. Min poäng går nog fram ändå: Det är precis samma saker att tänka på, man bara justerar dem på lite annorlunda sätt. Det går dock lite fortare att ändra detta på digitala kameror, så att man kan koncentrera sig på att ta bilder istället för att skruva med filter och veva upp filmer osv osv. ;-)

En sak kan du inte ta ifrån mig, en fyrkantig manuell SLR är snyggare. För att inte tala om gamla mätsökare. Köpte en FED-2 häromdagen mest för att den ser så bra ut.

Och vem ska ta hand om de här gamla kamerorna om inte jag gör det?