Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Exempel på inskannad film sökes

Produkter
(logga in för att koppla)
I så fall beror det nog på att din skanner är dålig vid hög upplösning. Jag har sett en del exempel på detta.


Det var intressant! Frågan är då om programmet interpolerar om bilden till Bayermönster först, eller om råprogrammet "förstår" att bilden inte behöver Bayerinterpoleras tillbaka.

Du har en del att lära om skanning, märker jag :)
Nej, det beror inte på att min skanner är dålig vid hög upplösning. Eftersom jag gör utskrifter i stora format är jag rätt beroende att ha en väl fungerande skanner, så jag använder en Imacon 949. Så när jag använder bilderna i fullt format har de en perfekt upplösning. Men när man skalar ner dem läggs ju pixlar samman och ett genomsnittsvärde räknas fram. Detta gör att man får en utslätning av valörskalan. Det kan du fråga vilken skanneroperatör som helst om.

Det finns ingen färginterpolering vid en skanning, eftersom alla pixlar samplas i full färgupplösning. Du flyttar ju bilden steg för steg och läser in en rad i taget.

Stefan
 
Jag måste tydligen berätta lite om hur jag fotograferar, vad jag fotograferar, och varför jag vill ha bilderna som jag vill ha dem;-)

I dagsläget använder jag oftast en Nikon D700 med trenne Zeissobjektiv; 35/2, 50/1,4 och 100/2. Dessa ger mig precis det jag vill ha, när jag fotograferar digitalt. Nämligen perfekta färger, god kontrast (både lokalt och globalt), samt en fantastisk övergång från skärpa till oskärpa. Detta ser jag utan tvekan i små bilder i webformat, som är det format jag visar dem i, för alla andra. Därmed inte sagt att jag inte granskar bilderna i större format. Men jag skriver aldrig ut dem. Jag har som sagt inget som helst intresse av att ha en bild på papper, eftersom den ändå bara kommer att ligga i en låda efter att jag tittat på den EN gång. Detta kan man tycka vad man vill om, men det funkar för mig.

Vägen till film har varit ganska lång. Jag har drömt om det länge men först nu fått ändan ur vagnen. Det skedde genom att jag nyligen bytte en Leica M8 mot en M6 (plus en massa pengar till min plånbok). De grundläggande anledningarna är flera:

-Jag gillar "utseendet" hos film. Man behöver inte ha plåtat med film själv för att se att det skiljer sig från det man får ur en digital sensor. Det är väl som att jämföra en CD med en vinyl, antar jag. Man kan höra skillnaden även om man inte varit musikant medverkande på skivan.

-Jag vill ha en välbyggd, trevlig kamera med relativt stort bildformat. Alltså gällande filmstorlek eller sensorstorlek. Någon digital sådan till rimligt pris finns i dagsläget inte.

-Jag gillar att utmana mig själv på det tekniska planet. Därför beslöt jag att lära mig att framkalla filmen själv, vilket jag gjorde redan med min första filmrulle, istället för att ta den säkra vägen och skicka den till ett labb.

--------------------------------

Så, nu har jag en framkallad film och två som väntar på framkallning, eftersom jag först vill grundligt utröna om jag ska framkalla dem annorlunda. Det jag ser när jag kollar på negativen med en lupp, är en ren fröjd. Detta vill jag på något sätt överföra till digitala filer, men så bra kvalitet det bara går.
Kanske kommer jag i framtiden att upprätta ett mörkrum och göra papperskopior, men mitt snabba sätt att gå från att ta bilden till att publicera den, tillåter inte det, just nu. Jag skulle helst använda filmrullar med 10 bilder, så att jag kunde framkalla och skanna filmen varje dag. Det är så jag gör med digitalkameran. Jag är otålig och orkar inte vänta till senare. Då har man ju släppt tanken på vad bilden skulle förmedla, och allt är förbi.

I det sistnämnda hänseendet är film helt idiotiskt att ens försöka sig på, för mig. Men jag vill ändå, och jag vet att det kan fungera. Det som krävs då är att jag kan digitalisera negativen med god kvalitet. Det behöver inte gå snabbt, eftersom det kommer att vara ganska få som är aktuella per gång.
Det som sen sker är att jag granskar dem framför datorn, kollar vad som är rätt eller fel gjort, tänker lite på fototillfället och kanske vagt formulerar en bloggtext för kvällen (jag brukar blogga varje dag).

Sen är bilden "förbrukad". Jag kommer med största sannolikhet aldrig mer att titta på den. Den är passé och förpassas till arkivet. Kanske jag plockar fram den och minns, ett år senare. Därför blir papperskopior och utskrifter irrelevant, trots att jag initialt vill ha bästa möjliga kvalitet.

---------------------------

Så; jag vill skaffa en lämplig utrustning för att ovanstående ska funka. Det lilla fipplande med hemgjord duplikator till den digitala kameran som jag gjort, indikerar att det går att ro hem utan större (ytterligare) kostnad. Men tillbehören som krävs är lite ovanliga, och en skanner som kan komma upp i samma kvalitet är tydligen väldigt, väldigt dyr.
Tipsen om diaduplikatorer att skruva i filtergängan på ett befintligt objektiv bådar dock gott! Det vore väl egentligen konstigt om en skanner för 2-5000:- skulle ge bättre resultat än ett objektiv för 17kkr, bara man får till förstoringsgraden rätt och hittar en mojäng som förmår att hålla filmrutan plan och parallell med sensorn.

Nils bildexempel ovan är bättre än det jag behöver. Men det är ändå åt det håller jag strävar; där man får med allt det - skärpemässigt - som finns hos filmrutan.
 
jag satt ochså och kollade igenom nätet igår. Diadublikatorn ska ge bra kvalite men det hela är på amatörnivå och att hitta rätt exponering för varje foto ska vara svårt.

För professionell nivå så är det Hasseblad Flexligth X1 och X5 som gäller, men kolla priserna
X1 kostar i usa (adorama) $12.995, X5 kostar $19.995.
Crimson har en CCD skanner, troligtvis Flexlight, och skanna in hos dom kostar från 450kr per bild.

jag har testat Canon 8800 och möjligtvis kan den hålla tillräkligt hög nivå om man jobbar med
mellanformat, för att presentera bilder på nätet, men jag är mycket tveksam. jag såg väldigt liten skillnad på 35mm dior mot min lågpris skanner epson.

Annars återstår bara att göra förstorningar från svartvita/färg negativ och scanna in dem i en
bättre flatbädd skannar.

bara min åsikt.
 
Untatt 4 bilder, er alle bildene her scannet: http://www.tmax100.com/bildemeny.html
Fantastiska bilder Erik! Men jag tycker inte att de har någon vidare "stuns" i det webformat de presenteras i. Det är just detta jag vill undvika, men i ditt fall ser det mest ut som att du kunde skärpt upp dem annorlunda. Några är mycket mjuka, medan andra är överskärpta med en "gloria" kring högkontrastkonturer.

Nu måste jag kolla vidare bland bilderna bara för att de var så trevliga:)

-----------------------

Tillägg: Pelle, det är ungefär det jag sett och förstått. Och det är ju tragiskt om det ska behöva vara så. Men det tror jag inte;-) Finns det makroobjektiv som har en upplösning som vida överstiger allt du kan fånga på film, så borde det med ett sådant gå att reproducera en filmsnutt med en digital sensor. Knepigheten torde ligga i att hålla filmen plan och eliminera allt ljus som inte hör hemma där.
 
Fantastiska bilder Erik! Men jag tycker inte att de har någon vidare "stuns" i det webformat de presenteras i. Det är just detta jag vill undvika, men i ditt fall ser det mest ut som att du kunde skärpt upp dem annorlunda. Några är mycket mjuka, medan andra är överskärpta med en "gloria" kring högkontrastkonturer.

Nu måste jag kolla vidare bland bilderna bara för att de var så trevliga:)

-----------------------

Tillägg: Pelle, det är ungefär det jag sett och förstått. Och det är ju tragiskt om det ska behöva vara så. Men det tror jag inte;-) Finns det makroobjektiv som har en upplösning som vida överstiger allt du kan fånga på film, så borde det med ett sådant gå att reproducera en filmsnutt med en digital sensor. Knepigheten torde ligga i att hålla filmen plan och eliminera allt ljus som inte hör hemma där.

jag hittade en sida där man använt diaduplikator, och måste säga att dessa bilder ser
väldigt bra ut (men gjord med en dyr fullformats digitalkamera i raw format)
http://jingyeluo.blogspot.com/2007/12/using-slide-duplicator-to-slide.html
 
Senast ändrad:
jag hittade en sida där man använt diaduplikator, och måste säga att dessa bilder ser
väldigt bra ut (men gjord med en dyr fullformats digitalkamera i raw format)
http://jingyeluo.blogspot.com/2007/12/using-slide-duplicator-to-slide.html

Tycker att det ofta blir en massa mumbojumbo i sådana här trådar. Först menar man att endast Hasselblad X1/X5 skulle duga för "professionellt bruk", för att i nästa inlägg hävda att det "ser väldigt bra ut" med ett diaduplikat gjort med en "dyr fullformatskamera i raw-format". Och det man hänvisar till är bilder med den längsta sidan 500px publicerade på nätet, jösses min morsas gamla brödrost funkar nästan till den kvaliteten.

Dessutom motsvarar Canon 8800 en lågpris Epson, exempelvis V500.

Låt oss slå fast en gång för alla att en bild med längsta sidan på exempelvis 1024px aldrig kan visa högre upplösning än just detta, den informationen finns helt enkelt inte. När det gäller bilder som skall presenteras på webben duger i stort sett vilken skanner som helst. Det är då viktigare att man är någorlunda hyfsad på att lägga kurvor och att skärpa bilden på ett snyggt sätt.

Det man främst får problem med med billigare skannrar är att dynamiken inte räcker till vid kontrastrika motiv företrädesvis fotade med diafilm. Och om man skall göra högkvalitativa utskrifter eller trycksaker ställer det givetvis andra krav än pyttebilder för webbpublicering.

Och även om jag inte alltid är överens med Stefan Ohlsson är han defakto en av de duktigaste i Sverige på just detta område.
 
Jag tror också att en diaduplikatortillsats frampå en bra macro-optik, eller en förstorings/bälgoptik, kan ge betydligt bättre resultat än en konsumentscanner i 5000kr-klassen, eller de diaduplikatorer med halvtaskig optik som finns att köpa för någon tusenlapp.Men frågan är om den vinst man då gör kan kompensera kvalitétsförlusten när bilden sedan skalas ner för webb-visning? Här följer mitt tidigare utsnitt från den scannade mörkrumskopian. Nu i nedskalad version för webb, och sedan uppförstorad till samma storlek igen. Det är detta i förminskad version man tittar på. Spelar utrustningen då så stor roll?
 

Bilagor

  • Skärmklipp.jpg
    Skärmklipp.jpg
    26.3 KB · Visningar: 707
Knepigheten torde ligga i att hålla filmen plan och eliminera allt ljus som inte hör hemma där.

Knepigheten med en bra filmskanner är densamma. Kan du inte få en plan film och få bort ströljuset så har du inga förutsättningar att få till en bra skanning. Sedan är det optiken i skannern det hänger på. I skannar i prislägen på 2-3000 kr sitter en glasbit som kostar tillverkaren några kronor att köpa. En bra skanner använder ett riktig reproduktionsobjektiv.

Sen tror jag både Alf och Nils är inne på rätt spår, det är nog inte så mycket att du behöver en fantastisk skanner som en fantastisk teknik. När jag tittade på din avfotograferade bild i din blog kunde jag lätt se att din mellantonskontrrast var alldeles för låg. Därför får du inte det »stuns« som du söker. En enkelt kurvjustering som ökade kontrasten i mellantornerna gav direkt ett mycket bättre resultat.

Om du skulle se de skanningar som vi gör så skulle du nog gråta om du såg utgångspunkten. Bleka, grå och kontrastlösa. Men skannern har regstrerat all information som finns i negativet. Sedan är det »bara« att hitta den rätta kurvan som ökar kontrasten i de väsentliga valörerna, trycker ihop dem där det inte behövs. Jag använder också ofta en teknik som kallas Hiraloam (Hög rade låg mängd). Sök och du hittar ett antal beskrivningar om detta.

Stefan
 
Det man uppfattar som korn i den nedskalade webbbilden har inte mycket med äkta korn att göra, utan är variationer i de fyrkantiga pixlarna. Ännu mindre kornlikt blir det när negativet scannas (i en vanlig konsumentscanner) istället för kopian. Då är det först en luddig massa/gröt, som har ännu mindre med äkta korn att göra, vars återgivning med fyrkantiga pixlar sedan ska klumpas samman till ännu större pixlar. Och så kommer scannerbrus till det.

Konsumentscannrar må ha superhög upplösning, men optiken är oftast undermålig och förmår inte återge filmkorn rätt (även om en del programvaror är bättre än andra). När många talar om att deras billiga scannrar är jättebra och att bilderna ser lika bra ut som bilder från betydligt dyrare grejor, så jämför man dessa nedskalade filer. Och då är det lätt att förstå förnöjsamheten. Skillnderna blir då minimala mellan dyra proffsapparater och billigare grejor.
 
Konsumentscannrar må ha superhög upplösning, men optiken är oftast undermålig och förmår inte återge filmkorn rätt (även om en del programvaror är bättre än andra).

Du har helt rätt i att det används undermålig optik i dessa skannrar. En bra glugg kostar ju ofta mera än vad en sådan kostar. Men det är också märkligt hur dålig konstruktionen på filmplanhållningen är . Eftersom skärpedjupet är så litet som det är vid dessa förstoringsgrader, så är en exakt filmplanhållning A och O. Det vet nog alla som stått i ett mörkrum och kämpat med att få kornskärpa över hela bilden med en taskig neghållare.

Stefan
 
Flextight trevligt, men tyvärr dyrt

Martin,


Grattis till M6:an och välkommen till filmvärlden.


En Flextight är grym! Men också grymt dyr att användas på entusiastnivå.


Om du inte vill lämna bort dina neg för skanning rekommenderar jag dig att titta runt på begagnatmarknaden efter en Nikon Coolscan 9000. Till den kan du köpa glashållare med masker som gör att du kan få planhållning på negativen. Skillnaden mellan Coolscan 5000 och 9000 är att den senare kan ta även 120-film och att det finns flera olika neghållare.

Den plastiga sak som följer med för att hålla 135-film i Coolscan 9000 ger inte optimal planhållning om filmerna buktar. Jag tvivlar att den som följer med Coolscan 5000 är bättre.

Tillsammans med Vuescan ger en Coolscan bra resultat när du väl lärt dig hantera programmet.



/Johan
 
Du har helt rätt i att det används undermålig optik i dessa skannrar. En bra glugg kostar ju ofta mera än vad en sådan kostar. Men det är också märkligt hur dålig konstruktionen på filmplanhållningen är . Eftersom skärpedjupet är så litet som det är vid dessa förstoringsgrader, så är en exakt filmplanhållning A och O. Det vet nog alla som stått i ett mörkrum och kämpat med att få kornskärpa över hela bilden med en taskig neghållare.

Stefan

Jo det är helt rätt att filmplanhållningen är otroligt viktig. Men jag har gjort jämförelser med att scanna med en glasskiva som plattar till negativet helt mot scannerglaset på min 8800F och med samma neativ buktandes uppåt i den glaslösa hållaren (ligger då förutom buktningen något ovanför glaset), och ser ingen nämnvärd skillnad mellan scanningarna. Optiken är så pass dålig att det blir ungefär lika dålig kornskärpa oavasett. Tror detta spelar betydligt större roll vid kopiering i mörkrummet och med profsscanning (där optiken förmår återge kornet rätt) för lite större bilder, än om man bara ska skiva ut i A4 eller visa bilderna på webben.
 
jag hittade en sida där man använt diaduplikator, och måste säga att dessa bilder ser
väldigt bra ut (men gjord med en dyr fullformats digitalkamera i raw format)
http://jingyeluo.blogspot.com/2007/12/using-slide-duplicator-to-slide.html
Och de är alldeles för små för att man ska veta hur "bra" de vore i den dubbla upplösningen, vilket kan vara fullt aktuellt för webben.

Låt oss slå fast en gång för alla att en bild med längsta sidan på exempelvis 1024px aldrig kan visa högre upplösning än just detta, den informationen finns helt enkelt inte.
Vad har det med saken att göra? Har du fler pixlar från början så kan du få den nedminskade bilden mycket skarpare, om du vet hur man gör.

När det gäller bilder som skall presenteras på webben duger i stort sett vilken skanner som helst. Det är då viktigare att man är någorlunda hyfsad på att lägga kurvor och att skärpa bilden på ett snyggt sätt.
Av allt att döma håller jag inte med. Många skannade bilder är "smetiga" eftersom skannern inte förmått att upplösa originalets detaljer. Vid nedminskning blir det bara värre.

Jag tror också att en diaduplikatortillsats frampå en bra macro-optik, eller en förstorings/bälgoptik, kan ge betydligt bättre resultat än en konsumentscanner i 5000kr-klassen, eller de diaduplikatorer med halvtaskig optik som finns att köpa för någon tusenlapp.Men frågan är om den vinst man då gör kan kompensera kvalitétsförlusten när bilden sedan skalas ner för webb-visning? Här följer mitt tidigare utsnitt från den scannade mörkrumskopian. Nu i nedskalad version för webb, och sedan uppförstorad till samma storlek igen. Det är detta i förminskad version man tittar på. Spelar utrustningen då så stor roll?
De tydliga variationerna på pixelnivå hade du antagligen inte fått, om du inte utgått från en välupplöst bild och skalat ner den.

Sen tror jag både Alf och Nils är inne på rätt spår, det är nog inte så mycket att du behöver en fantastisk skanner som en fantastisk teknik. När jag tittade på din avfotograferade bild i din blog kunde jag lätt se att din mellantonskontrrast var alldeles för låg. Därför får du inte det »stuns« som du söker. En enkelt kurvjustering som ökade kontrasten i mellantornerna gav direkt ett mycket bättre resultat.
Det är ju en smaksak;-) Global kontrast är inga konstigheter att pilla med hur mycket man vill, förutsatt att filens dynamik tillåter det utan massa brus och elände.

Om du skulle se de skanningar som vi gör så skulle du nog gråta om du såg utgångspunkten. Bleka, grå och kontrastlösa. Men skannern har regstrerat all information som finns i negativet. Sedan är det »bara« att hitta den rätta kurvan som ökar kontrasten i de väsentliga valörerna, trycker ihop dem där det inte behövs. Jag använder också ofta en teknik som kallas Hiraloam (Hög rade låg mängd). Sök och du hittar ett antal beskrivningar om detta.
Som sagt är det inte kontrasten som är problemet.

Det man uppfattar som korn i den nedskalade webbbilden har inte mycket med äkta korn att göra, utan är variationer i de fyrkantiga pixlarna.
Som förstås kommer från korn! Väggytan hade lika gärna kunnat vara slät, om skanningen varit usel.

Ännu mindre kornlikt blir det när negativet scannas (i en vanlig konsumentscanner) istället för kopian. Då är det först en luddig massa/gröt, som har ännu mindre med äkta korn att göra, vars återgivning med fyrkantiga pixlar sedan ska klumpas samman till ännu större pixlar. Och så kommer scannerbrus till det.

Konsumentscannrar må ha superhög upplösning, men optiken är oftast undermålig och förmår inte återge filmkorn rätt (även om en del programvaror är bättre än andra). När många talar om att deras billiga scannrar är jättebra och att bilderna ser lika bra ut som bilder från betydligt dyrare grejor, så jämför man dessa nedskalade filer. Och då är det lätt att förstå förnöjsamheten. Skillnderna blir då minimala mellan dyra proffsapparater och billigare grejor.
Jag tror fortfarande att det beror på okunskap om hur man skalar ner en bild och behåller detaljerna. Låt oss ta ett digitalt exempel. Den här bilden är superskarp ur kameran, men den hade inte varit särskilt skarp i nedskalat format om jag inte interpolerat ner den och skärpt den i flera steg. De flesta gör inte det, utan minskar bara bilden och skärper den eventuellt efteråt. Det duger inte.

http://img.photobucket.com/albums/v621/Makten/Makro-Planar_100/DSC_1900.jpg

Det går nog inte att få denna skärpa i webformat ens med finkornig dia och en proffsskanner. Men det jag vill visa är hur bra resultat man faktiskt kan få med så små bilder. Det verkar råda ett visst snobberi här som antyder att webpublicering inte är värdigt, på något sätt. Men det är ju en konst att få det bra, det med.
 
Jo det är helt rätt att filmplanhållningen är otroligt viktig. Men jag har gjort jämförelser med att scanna med en glasskiva som plattar till negativet helt mot scannerglaset på min 8800F och med samma neativ buktandes uppåt i den glaslösa hållaren (ligger då förutom buktningen något ovanför glaset), och ser ingen nämnvärd skillnad mellan scanningarna. Optiken är så pass dålig att det blir ungefär lika dålig kornskärpa oavasett. Tror detta spelar betydligt större roll vid kopiering i mörkrummet och med profsscanning (där optiken förmår återge kornet rätt) för lite större bilder, än om man bara ska skiva ut i A4 eller visa bilderna på webben.
Det beror nog på att ljusstyrkan hos optiken är så dålig att det ändå blir svår diffraktionsoskärpa. Fördelen är att skärpedjupet blir lite större, så att filmen inte behöver vara så extremt plan för att få "hyggliga" resultat. Vilket väl är vad de flesta är nöjda med.

-------------------------------

Förlåt om jag är lite sturig i mina svar förresten. Men jag upplever att man försöker tala om för mig att "vad som helst duger för webpublicering", och det vet jag mycket väl att det inte gör;-) Gäller det digitalt så gäller det förstås även för film.
 
Det går nog inte att få denna skärpa i webformat ens med finkornig dia och en proffsskanner. Men det jag vill visa är hur bra resultat man faktiskt kan få med så små bilder. Det verkar råda ett visst snobberi här som antyder att webpublicering inte är värdigt, på något sätt. Men det är ju en konst att få det bra, det med.

Tvärtom, när man arbetar i så här små format krävs det en hel del för att få till det bra. För min del tyckte jag nog att ditt exempel var rätt sönderskärpt. Att sampla ner och skärpa varje gång mellan nedsamplingen tar mycket lätt bort den allra detaljrikaste informationen, vilket du gjort i denna bild.

Men det roliga med fotografi är ju att alla gör som de är nöjda med.

Du säger att det inte är kontrasten som är problemet, men skärpning är bara en form av lokal kontrasthöjning. Om man kollar din landskapsbild i din blogg och höjer kontrasten i den så ser den betydligt skarpare ut, utan att skärpa den.

Stefan
 
Jag tror fortfarande att det beror på okunskap om hur man skalar ner en bild och behåller detaljerna. Låt oss ta ett digitalt exempel. Den här bilden är superskarp ur kameran, men den hade inte varit särskilt skarp i nedskalat format om jag inte interpolerat ner den och skärpt den i flera steg. De flesta gör inte det, utan minskar bara bilden och skärper den eventuellt efteråt. Det duger inte.

Du har säkert rätt i det. Själv brukar jag oftast skärpa bilden även innan nedskalning och tycker mig se lite bättre resultat då. Men jämörelsen bra scanner - dålig scanner ger kanske inte speciellt stora skillnader ändå i dessa små storlekar, om man förfar likadant i båda fallen vid nedskalningen vill säga? Skulle vara kul att se exempel som jämför det.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar