Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

En fråga till mörkrumsrävarna

Produkter
(logga in för att koppla)
Das Polywarmton Projekt

Polywarmtone-projektet satte väl igång för 2-3 år sedan, ganska snart efter att Forte lades ner. Verkar vara svårt att få igång det hela. Och vad jag förstått så ska man bara koka emulsionen i maskineriet som nu installerats. Sen ska man anlita någon befintlig fabrik att gjuta emulsionen på papper. Om det blir samma papper med samma egenskaper eller "bara" ett liknande papper återstår att se? Kan dock meddela att min erfarenhet av gamla Polywarmtone är mycket positiv, men med samma egenhet som t.ex Varycon, att det blir överfiltrerat på hårdare filtergrader. Väldigt mjuka negativ är alltså svårt att få tillräcklig kontrast med PolyWarmtone som jag upplever det.

När jag själv hörde att Forte skulle försvinna handlade jag så mycket Fortezo- och PW-papper jag kunde få tag på och lade i frysen. En del hade jag redan köpt hos Photax som precis börjat importera det och en del fick jag tag på i England hos Silverprint. Köpte även lite av Frank Menersdorf som förut var medlem här på fotosidan. Har nu en del PW plus RC, PW 14 kvar. Mera av PW 17 Ivory i 24x30 och 30x40, som har en svagt creme-färgad elfenbensbas. Gillar det papperet mest av PolyWarmtones varianter, finns heller ingen riktig motsvarighet hos andra fabrikanter. Men mest av Fortezo i grad 3 och 4 (ca 500st i stl 30x40).

Sen såg jag att man skulle försöka starta upp tillverkning av PW-papper i Tyskland genom att flytta emulsionskokeriet från Ungern och låta gjuta papperet hos någon befintlig fabrik. Men enligt en del som uttalat sig sig om gjutning av emulsion på papper så är det otroligt svårt att få ett identiskt papper om man inte gjuter i originalmaskinerna. Men man hoppas ju att det lyckas i alla fall. För min egen del är jag dock inte i behov av nytt Forte-papper utan klarar mig säkert i flera år med det lager jag har i frysen.
 
Ser att det finns en del myter och tro som bör kommenteras:

Inget papper kräver 10 minuters framkallning vid 20 gr. Alla jag känner till är utframkallade på 1½ till 4- 5 minuter. Papper ska alltid utframkallas.

Överexponering och underframkallning resp underexponering med överframkallning är inget bra sätt om inte gradationerna räcker till. Tvåbadsframkallning användes förr och används fortfarande och fungerar alldeles utmärkt att finjustera kontrasten. Underexponering ger helt enkelt bilder som blir skit oavsett hur du framkallar dom. Överexponering och underframkallnimg ger mjukare bilder, men det är ett dåligt sätt att styra kontrasten. Svärtan blir dålig och risken för flammiga bilder ökar. Kör med Centrabrom S istället om du vill ha mjukare resultat och framkalla ut bilden helt. Komplettera ev med en kort stund i hydrokinonbaserad framkallare om du vill få djupare svärta.

Utspädd framkallare ger inte mjukare bilder. Framkallaren räcker bara till mindre antal kopior.

Fomatone MG är en emulsion som framkallar otroligt snabbt. Kommer nästan direkt. Den innehåller förmodligen acceleratorer (framkallningsämnen) i emulsionen.


Det finns fler sätt att nå de resultat man vill åt. Så är det bara!
Jag vill dela med mig av mina erfarenheter jag har ändå gjort bra många printar under flera decennier med många olika typer av papper. Är det någon som blir hjälpt av det så är det bra även om det inte står i läroboken.
Dessutom det papper jag kört en del med:
Foma är 542 II
CLASSIC
Chamois
Fiberstrukturerad matt yta med varm bas.
(Fiberpapper
Det är definitivt inget snabbt papper! Men bra! Om inte det bästa jag prövat så näst intill!
Störst risk att få dålig svärta är om man överexponar och framkallar för kort tid.
Kör normal agitering till vanliga framkallningetiden är klar sedan kan man låta bilden ligga för att få högdagrar att komma ikapp. Funkar för mig och inte bara för mig utan många andra. Så är det!

Hälsningar
Mats Dahlén
 
Ser att det finns en del myter och tro som bör kommenteras:

Inget papper kräver 10 minuters framkallning vid 20 gr. Alla jag känner till är utframkallade på 1½ till 4- 5 minuter. Papper ska alltid utframkallas.

Överexponering och underframkallning resp underexponering med överframkallning är inget bra sätt om inte gradationerna räcker till.

Är du helt säker på det Nils? Läste i Pär Lundqvists bok "Foto - Min hobby" på sid 143, 144 följande:

"Saknar man lämpliga gradationer i papperssortimentet kan man påverka gradationen genom framkallningen: lång framkallningstid (kortare exponering) ger hårdare resultat och kort framkallningstid (längre exponering) ett mjukare resultat."

Sen kan det ju vara så att tvåbadsframkallning är ett bättre sätt, det vet jag inte då jag inte har testat något av sätten än. Men har man inte tillgång till två framkallare kanske Mats förslag inte är helt fel... ;-)
 
Det finns fler sätt att nå de resultat man vill åt. Så är det bara!
Jag vill dela med mig av mina erfarenheter jag har ändå gjort bra många printar under flera decennier med många olika typer av papper. Är det någon som blir hjälpt av det så är det bra även om det inte står i läroboken.
Dessutom det papper jag kört en del med:
Foma är 542 II
CLASSIC
Chamois
Fiberstrukturerad matt yta med varm bas.
(Fiberpapper
Det är definitivt inget snabbt papper! Men bra! Om inte det bästa jag prövat så näst intill!
Störst risk att få dålig svärta är om man överexponar och framkallar för kort tid.
Kör normal agitering till vanliga framkallningetiden är klar sedan kan man låta bilden ligga för att få högdagrar att komma ikapp. Funkar för mig och inte bara för mig utan många andra. Så är det!

Hälsningar
Mats Dahlén

Jo visst är det bra att dela med sig av sina erfarenheter, det är precis det jag också försöker göra. När man läser sånt man tycker är tokigt ska man reagera och försöka få rätsida . Men det det finns inga andra vägar att få optimalt resultat än att utframkalla papperet helt. Utframkallat blir det om det får framkalla tillräckligt länge. Om du låter papperet ligga stilla i framkallaren på slutet spelar ingen roll, resultatet blir detsamma som att agitera hela tiden, bara det får framkalla ut. När skuggor och mellandagrar är utframkallade kommer inget mera där. Högdagrarna kommer alltid ikapp på slutet oavsett hur du gör, eftersom de framkallar ut sist. Själv agiterar jag hela tiden, du låter papperet ligga stilla på slutet när högdagrarna kommer och det skulle jag tro fungerar bra det med då högdagrarna inte kräver speciellt mycket framkallningsämne? Men någon skillnad i resultat blir det inte. Annorlunda blir det däremot om du tar upp papperet inan det är utframkallat, då får högdagrarna gärna sämre teckning och du kan få flammighet i kopian samt sämre svärta (om du tar upp den mycket för tidigt).

Fomatone MG 542 II är också ett papper som jag använder flitigt. Nästan hela min förra utställning i våras med 45 bilder var kopierade på det papperet. De som inte var kopierade på det var kopierade på 532 II (samma papper förutom lite vitare bas). Att du skriver att det inte är snabbt kanske beror på att vi talar om olika saker? När jag framkallar dom i Dektol kommer bilden otroligt snabbt (efter 10 sekunder) och skuggorna är i princip utframkallade på en halvminut. Högdagrarna kräver längre tid. Du talar förmodligen om att det kräver längre exponeringstider?

Skulle tro att vi upfattar varandra lite tokigt både du och jag, men det jag vill säga är att det finns inga specialtrix eller genvägar. Bara noggrannhet och ren grundteknik ger optimalt resultat. Det du skrev tidigare t.ex om att man kan späda framkallaren för att få mjukare resultat är inte riktigt. I så fall får du späda den så mycket att framkallningsämnet tar slut innan kopian är helt utframkallad i skuggorna. Då blir det grådaskigt.
 
Är du helt säker på det Nils? Läste i Pär Lundqvists bok "Foto - Min hobby" på sid 143, 144 följande:

"Saknar man lämpliga gradationer i papperssortimentet kan man påverka gradationen genom framkallningen: lång framkallningstid (kortare exponering) ger hårdare resultat och kort framkallningstid (längre exponering) ett mjukare resultat."

Sen kan det ju vara så att tvåbadsframkallning är ett bättre sätt, det vet jag inte då jag inte har testat något av sätten än. Men har man inte tillgång till två framkallare kanske Mats förslag inte är helt fel... ;-)

Jovisst kan man ta till det som nödlösning, men vad blir det för bilder av det? Inget optimalt. Prova får du se om du har negativ som har för hög eller för låg kontrast för att mjukt eller hårt papper ska räcka till.
 
Det finns ju en hel del papper som inte tillverkas längre och som säkert var något extra rätt hanterat. Den svenske porträttfotografen Per Forsell kopierade t.ex på Idiatone-papperet och fotoklubben hade en porträttbild på en av hans gamla gubbar som jag kommer ihåg speciellt. De hade köpt bilden av Forsell när han besökt klubben i Lessebo och hållit ett föredrag. Nu vet jag inte om just den bilden var gjord på Idiatone-papperet men den hade en otrolig valörrikedom, speciellt i högdagerdelen. Man ska också komma ihåg att bilden var fotad med en kamera för negativstorlek 20x25cm, vilket förmodligen också gjorde sitt till. Det sägs också att Per Forsell slutade att göra bilder när Idiatone-papperet togs ur produktion på 1960-talet, så kanske var det något speciellt med en del av de här gamla papperena ändå? En vän till Per Forsells son ska också ha börjat scanna in de gamla 20x25-negativen och redigerat dom digitalt i dator, varvid han ska ha ha fått fram fantastiska bildresultat. Någon som känner till något om detta?

Kul med Per Forsell, jag läste precis en artikel i ett gammalt nummer av FOTO där de intervjuade honom och hade jag inte kommit ihåg namnet härifrån hade jag säkert missat, eller hoppat över, den artikeln, vilket hade varit synd...

1973 var han 75 år och fotograferade fortfarande till och från med sin favoritkamera "Mentor 9x12" laddad med Panatomic X som framkallades i Microdol.

Finns det någon bok eller utställning där man kan se hans porträtt?
 
I artikeln som länkades stod att han hade en Mentor spegelreflexkamera format 8 x10. Jag läste det som 8x10 tum (20x25cm). Kanske var det 8x10cm istället?
 
Det antyddes i artikeln från FOTO att han hade ett flertal storformatare i olika väskor stående beredda i vardagsrummet bredvid soffan, så det fanns nog både det ena och det andra... Redig pjäs var det onekligen... :)

Intressant fotograf i alla fall, skulle vara otroligt roligt att se mer av hans porträtt och även läsa de olika personernas livsöden, vilket jag är övertygad om att Per Forsell skrev ned.
 

Bilagor

  • IMG.jpg
    IMG.jpg
    38.8 KB · Visningar: 433
Det antyddes i artikeln från FOTO att han hade ett flertal storformatare i olika väskor stående beredda i vardagsrummet bredvid soffan, så det fanns nog både det ena och det andra... Redig pjäs var det onekligen... :)

Intressant fotograf i alla fall, skulle vara otroligt roligt att se mer av hans porträtt och även läsa de olika personernas livsöden, vilket jag är övertygad om att Per Forsell skrev ned.

Det är en kille som jobbar som fotograf här i stan Björn (efternamnet har jag tyvärr glömt. Som tog bilderna till reportaget. Han jobbade då på Fotografen i Gävle och de gjorde många bilder åt Per. Björn berättade för mig att han var en rätt vresig typ att ha att göra med men att de blev lite hjältar när GAF:s indiatonepapper slutade säljas. För Fotografen hade köpt upp en hel rulle som de kunde erbjuda Per och då veknade han tydligen. Björn sade också att de flesta bilderna finns kvar och att de allra flesta finns hos sonen som åtminstone för några år sedan var i livet. Det har tydligen gjorts vissa framstötar på att göra en Per Forsellbok. Det vore kul med en sådan om någon orkade ta tag i det. Då ska det förstås vara fint tryck så nyanserna gick fram. Det finns ju många roliga historier kring hans bilder så det skulle säkert bli en höjdare.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar