Annons

En fråga till mörkrumsrävarna

Produkter
(logga in för att koppla)
Jag mäter helst ljuset med lös mätare, infallande ljus (mjölkvita bulan). Funkar med kamerans ljusmätare och gråkort också.
Sedan har man en inställd exponering som är lika för alla bilder man tar på den platsen. Är det mycket vitt i motivet så blir det mycket vitt i bilden Är det mycket svart i motivet så blir det mycket svart i bilden.

Poängen är att det är väldigt smidigt när man fotar, även barn och djur. Man blir lika snabb som med automatisk exponering, men med jämnare och bättre resultat.

Gör man så blir det smidigt att kopiera, man behöver komma på hur den första bilden ska kopieras. Sedan kan man i princip göra alla andra bilder utan att ändra inställningarna. Skönt!

Men det förutsätter att du vill ha allt som är mörkt i en bild mörkt och allt som är väldigt ljust nästan vitt. Alla motiv är inte likadana och i samma mätsituation kan ett motiv i skugga då bli ganska mörkt medan ett annat motiv med bara ljus blir väldigt ljust. Ögat fungerar ju somså att det anpassar sig efter både ljus och kontrast och man upplever inte så stora skillnader då, medans bilderna kan bli alldeles för mörka resp alldeles för ljusa mot vad man upplever med ögat. Har du ett motiv som något så när håller normal eller samma kontrast och ljushet fungerar det bra, t.ex i kontrollerade miljöer som studios. Men går jag på en gata i stan och tar en bild på den sida där solen kommer åt och en bild på den sida där det bara är skugga, så fungerar den metoden inte särskilt bra. Samm exponering i de båda bilderna på samma plats ger inga roliga resultat. Du måste därför mäta om exponeringen även om du använder infallande ljusmätning med mjölkskivan, eftersom det infallande ljuset i skuggdelen inte är samma som det in fallande ljuset i soldelen.

Sen när du kopierar måste du även ta hänsyn till papperets omfång och kontrast. Den är inte samma som filmens varför du ändå måste göra justeringar ibland. Men har du ett motiv med lagom kontrast och ljuset är ungefär samm i alla exponeringar så fungerar det bra. Har du däremot två motiv som i mitt exempel från gatan, varav ett från skuggsidan och ett från solsidan, så kan du inte använda samma inställningar för att få samma kontrast i slutbildenrna
 
Jag har nyligen inhandlat en handhållen ljusmätare eftersom den inbyggda i min Pentax 67II pajjade, och det är väldigt intressant att använda den. Jag mäter gärna både infallande och reflekterat ljus och försöker sen jämka beroende på hur motivet ser ut. Med diafilm kan man till exempel inte exponera ett högkontrastmotiv efter reflekterat ljus om merparten av motivet är mörkt med smådetaljer som är mycket ljusa. Då verkar det bli bäst att mäta infallande ljus och helt enkelt låta mörka delar bli just mörka. Med svartvit film däremot känns det vettigast att mäta reflekterat ljus om man vill ha högst mellantonkontrast nånstans kring medelgrått. Allt annat kommer med ändå.
 
Om man hade tid och möjlighet att mäta infallande ljus i varje motivsituation så skulle man inte ha nån nackdel av det. Det är ju en mycket mera exakt mätmetod som oftast stämmer bättre än reflekterat ljus. Men man kan nog inte förlita sig på en enda mätning utan kolla för varje motiv om man förflyttar sig omkring lite och riktar kameran åt lite olika håll.
 
Gråskala

Jag har offrat en Kodak exponeringsgråskala, en sådan som man lägger på fotopapperet för att att hitta rätt exponeringstid. Jag klippte ut den centrala delen och satte i en diaram, som jag sätter i en diadublicator. Fotografer gråskalan med olika exponeringstid (olika ISO) och olika framkallningar så kan man se de 10 olika gråzonerna. Man kan då se hur tonerna blir, om man får med allt från vitt till svart, om toner tenderar att flyta ihop osv.

Tommy
 
Japp... Jag har fotat med film i två års tid och skannat bilderna. Nu har jag fått tillgång till ett riktigt mörkrum så jag har fuskat lite med kopierande i några månaders tid... En stor skillnad gentemot att skanna då man måste vara noggrannare från början för att få det resultat man vill ha. Men det är jättekul och en skön avkoppling att krypa in i mörkret och ensamheten, känns nog mer ensamt då jag är omgiven av ca 15 oanvända kopieringsplatser och två våtbänkar...

Jag antar att du har rätt i att välja en film och en framkallare och ett papper och sedan hålla mig till det och verkligen lära mig.... Köpte tre rullar 30m Hp5+ som jag laddar själv och tre stycken gallon förpackningar D76. Pappret har hittills varit sådant som jag ropat hem på tradera, av varierande kvalitet. Det senaste var dock riktigt bra, Kentmere Fineprint FB.

/Niklas

Inte vad jag kallar bra papper. Det sotar igen i skuggorna och med vita högdagrar. Detta tyder på att det är pappret som är problemet. Prova att köpa Fomas fomatone på t ex Photax. Det är något helt annat. Här får du med allt i hela skalan och teckning i både hög och lågdagrar!!!!!!! Lycka till!
 
Inte vad jag kallar bra papper. Det sotar igen i skuggorna och med vita högdagrar. Detta tyder på att det är pappret som är problemet. Prova att köpa Fomas fomatone på t ex Photax. Det är något helt annat. Här får du med allt i hela skalan och teckning i både hög och lågdagrar!!!!!!! Lycka till!

Tror inte att det beror på papperet när du får såna problem? Jag har kopierat en del på Kentmere Fineprint G och även Fomatone MG i olika ytor och tycker de är bra bägge två. Vad som skiljer är att Kentmere Fineprint är ett bromsilverpapper som separarerar skuggor sämre och istället separerar högdagrar bättre. Fomatone MG är ett klorbrompapper som separerar skuggor bra men högdagrar sämre. Därför kan samma negativ ge olika resultat med olika papper och en del negativ passa bättre med vissa papperstyper och sämre med andra. Det gäller att anpasa sina negativ optimalt för just det papper man tänker kopiera på. En del kan kräva snålare exponering, en del rikligare. Kontrasten i negativet bör dock vara normal med alla papperstyper för att ge optimalt kopieringsresultat.
 
Tror inte att det beror på papperet när du får såna problem? Jag har kopierat en del på Kentmere Fineprint G och även Fomatone MG i olika ytor och tycker de är bra bägge två. Vad som skiljer är att Kentmere Fineprint är ett bromsilverpapper som separarerar skuggor sämre och istället separerar högdagrar bättre. Fomatone MG är ett klorbrompapper som separerar skuggor bra men högdagrar sämre. Därför kan samma negativ ge olika resultat med olika papper och en del negativ passa bättre med vissa papperstyper och sämre med andra. Det gäller att anpasa sina negativ optimalt för just det papper man tänker kopiera på. En del kan kräva snålare exponering, en del rikligare. Kontrasten i negativet bör dock vara normal med alla papperstyper för att ge optimalt kopieringsresultat.

Jag gjorde koll med kentmere fineprint mot Forte fortezo och det föll inte väl ut mot kentmere. Kentmerepappret (fineprint papperspapper) jag testade hade betydligt sämre teckning i högdagrarna också (utbrända himlar) än fortezo. Dessutom sämre skärpeintryck. För vissa saker är det kanske bättre men inte om man vill ha stort tonomfång i bilderna. Då får man jobba mycket med pjatt och efterbelysning.
Så även om Kentmere egentligen skulle ha egenskapen att ha bättre högdagerteckning (fan trot) så är det inte min erfarenhet. Anledningen att jag tog upp det var att det kanske kan vara till hjälp. Det var en enorm skillnad för mig. Och en bidragande anledning till att det var så länge sedan jag stod i labbet är just att jag försökte göra av med lite Kentmere fineprint. Lyckades inte få någon rätsida på bilderna alls. Skulle jag ha teckning i himlarna så suggade skuggorna igen och bilderna blev ju därefter. Visserligen var det underexponerade bilder men Foma och Fortezo verkar ha betydligt bättre slarvmarginal. Bägge dessa papper är väldigt långsamma så det tar tid. Har ofta 30 sek på 18x24. Vid seriöst kopieringsarbete är ju det en fördel för då har man lite tid på sig. Har dock inte provat att förexponera kentmere. Kanske kan vara något att testa men ska man få svärta och ändå teckning i skuggorna så är det nog bättre att försöka på t ex foma om man inte har väldigt mycket tålamod.

Apropå filmvalet så tror jag faktiskt att det gör mindre men jag har ju märkt att Tmax 100 (har bara kört den i Tmaxframkallaren) och den nu utgågna plusx (har kört med d76 1:1) har ett jättefint omfång. Men även trix tycker jag duger bra i synnerhet på mellanformat. Viktigt med Tkornsfiler är ju att fixera ordentligt. Tycker att tiden som står på tmaxfixet är för kort 2-5 min jag brukar köra 7-10 min för att vara säker och agitera ordentligt i synnerhet i början men även då och då under fixeringstiden. Småbild tenderar annars att få lite slöja på mitten.
 
Mats:
Jag har gjort några kopior på Kentmere Fineprint G som fick ett mycket bra tonomfång och med väldigt bra djupsvärta. Negativen har varit T-Max 100 och välexponerade med fin teckning i skuggorna (alltså inga underexponerade negativ med genomskinliga skuggor) och inga överframkallade högdagrar (som görna blir utfrätta. En av dessa bilder hade jag på utställning och det var den första bilden som såldes på den utställningen, faktiskt en av de jag själv tyckte var mest lyckad.

Att dina underexponerade negativ ter sig bättre på papper som Fortezo och Fomatone MG är inte så konstigt, de separerar skuggorna bättre och därmed är chansen till mera tydliga detaljer i underexponerade negativ större. Att du får teckning i högdagern är också naturligt med de papperena då de plattar till tonskalan i den delen neråt och risken för utfrätning är mindre. Att Kentmere Fineprint tenderar att fräta ut ljusa himlar är alltså inget konstigt, det papperet har bättre separation (läs kontrast) i de ljusa delarna, och plattar således till tonerna i skuggdelen så att man ser detaljer där sämre (lägre kontrast). För att lyckas bra med Kentmere Fineprint bör negativet ha bra skuggteckning (absolut inte underexponerat) och inte vara heller överframkallat (ha för täta högdagrar).

Man måste skilja på separation (kontrast) och teckning. Det är två helt skilda saker som ofta blandas samman i dessa sammanhang. Emaks K888 (Adox Nuance Warmtone) har t.ex en oslagbart bra teckning i de ljusa delarna, trots att papperet är lågdagerseparerande. Kontrasten i skuggorna är bra med det papperet medan högdagerkontrasten är extremt låg och därför får man ofta ton/teckning i ljusa himlar även om negativen är lite täta i högdagrarna.
 
Inte vad jag kallar bra papper. Det sotar igen i skuggorna och med vita högdagrar. Detta tyder på att det är pappret som är problemet. Prova att köpa Fomas fomatone på t ex Photax. Det är något helt annat. Här får du med allt i hela skalan och teckning i både hög och lågdagrar!!!!!!! Lycka till!

Tackar!

Jag hade tänkt att när denna förpackning avslutats inköpa lite papper från Fotoimpex och då pröva:
http://www.adox.de/english/ADOX_Papers/ADOX_Papers/Vario_Classic.html
och
http://www.adox.de/english/ADOX_Papers/ADOX_Papers/Nuance.html

Läser man omdömen om dessa papper så verkar de bra samt att de håller ett någorlunda lågt pris.

Samt pröva mig på två bads framkallning med tex: Tetenal Centrabrom S och något annat som bad 2...
 
Tycker man ser i den bilden att högdagrarna separeras bra. Den ljusaste lampdelen är utfrätt (det ska den vara i spetsdagern) medan mellan/lågdagrarna separeras mindre och får en mjukare/plattare återgivning.

Om jag då använt mig av ett annat papper, tänker då på skuggseparerande, hur skulle ett resultat då tänkas bli, i förhållande till denna version?
 
Tackar!

Jag hade tänkt att när denna förpackning avslutats inköpa lite papper från Fotoimpex och då pröva:
http://www.adox.de/english/ADOX_Papers/ADOX_Papers/Vario_Classic.html
och
http://www.adox.de/english/ADOX_Papers/ADOX_Papers/Nuance.html

Läser man omdömen om dessa papper så verkar de bra samt att de håller ett någorlunda lågt pris.

Samt pröva mig på två bads framkallning med tex: Tetenal Centrabrom S och något annat som bad 2...

Varioclassic är vad jag förstått inget annat än Fotokemikas Varycon. Det är också ett hyggligt papper av bromsilvertyp (högdagerseparerande) men har egenheten att bli överfiltrerat på filtergrader över 3½. Du får alltså inte ut mer än grad 3½ trots att du använder hårdare filter. Även en del andra papper har den egenheten att bli överfiltrerade. Varycon/varioclassic svarar mindre bra på toning (precis som alla bromsilveropapper).

Nuance Warmtone är äkta Fotokemika Emaks K888 (jag har testat och konstaterat att det är samma papper). Ett traditionellt graderat papper med mycket bra skugg- och mellandagerseparation och extremt bra högdagerteckning. Kontrasten/separationen i högdagrarna däremot mindre bra. Pasar bra även med lite underexponerade negativ. Innehåller även guldklorid förutom klorbromsilvret. Bäst i test vad gäller svärtningsomfång på 1980-talet när FOTO testade alla papper på marknaden. Man konstaterade då att det inte är ofta att man kan säga att det bästa papperet också är det billigaste. Men så var fallet.

Personligen tycker jag att Emaks K888 är ett svårslaget papper vad gäller varmtons klorbromsilverpapper. Dock ganska långsamt och man tjänar på att framkalla det bortåt 4 minuter. Även Fomas Fomabrom graderat är ett mycket bra graderat silverrikt varmtonspapper som ger bra sting i svärtan. För kalltons bromsilver håller jag Ilfords Multigrade IV som ett av de absolut bästa. Även ilford Gallerie och Kentmere Fineprint G är fina kalltonspapper.
 
Ett tips om man tycker det blir utfrätt i högdagrarna: Framkalla ett par minuter extra. Skuggorna framkallar först och högdagrarna sist i processen. Vissa silverrika papper kräver också lite längre framkallningstider. Eller kör med tvåbadsframkallning (eller både och). Framkalla t.ex i Centrabrom S i 1½-2 minuter och kör sedan 45 sek i Dektol eller någon annan normalframkallare som arbetar hårdare. Centrabromen innehåller inte Hydrokinon och framkallar därför mjukare. Kör du inte längre än 45 sek i Dektolen så djupnar bara svärtan i de mörkaste delarna. Du kan på så sätt få samma svärtningsomfång som vid enbadsframkallning men med bättre teckning i högdagerdelen.
 
Ett tips om man tycker det blir utfrätt i högdagrarna: Framkalla ett par minuter extra. Skuggorna framkallar först och högdagrarna sist i processen. Vissa silverrika papper kräver också lite längre framkallningstider. Eller kör med tvåbadsframkallning (eller både och). Framkalla t.ex i Centrabrom S i 1½-2 minuter och kör sedan 45 sek i Dektol eller någon annan normalframkallare som arbetar hårdare. Centrabromen innehåller inte Hydrokinon och framkallar därför mjukare. Kör du inte längre än 45 sek i Dektolen så djupnar bara svärtan i de mörkaste delarna. Du kan på så sätt få samma svärtningsomfång som vid enbadsframkallning men med bättre teckning i högdagerdelen.

Bra tips. Tack.

just denna bild som jag länkade är framkallad i ca 5min med de sista 3min under lock för att minimera risken för slöjning... Valde att förlänga tiden då framkallaren började bli för gammal, koncentratet har börjat gulna och jag har ingen aning om hur länge flaskan varit öppen.... Kan vara samma flaska som jag öppnade i våras... En 5L flaska Ilford MG developer.
 
Nuance Warmtone är äkta Fotokemika Emaks K888 (jag har testat och konstaterat att det är samma papper). Ett traditionellt graderat papper med mycket bra skugg- och mellandagerseparation och extremt bra högdagerteckning. Kontrasten/separationen i högdagrarna däremot mindre bra. Pasar bra även med lite underexponerade negativ. Innehåller även guldklorid förutom klorbromsilvret. Bäst i test vad gäller svärtningsomfång på 1980-talet när FOTO testade alla papper på marknaden. Man konstaterade då att det inte är ofta att man kan säga att det bästa papperet också är det billigaste. Men så var fallet.

Det är samma alltså! Har fått utmärkta omdömen i "Materiallära för fotografer"... Då blir det nog att jag köper in mig på lite mer av det här och struntar i VarioClassic, för tillfället....
 
Det är samma alltså! Har fått utmärkta omdömen i "Materiallära för fotografer"... Då blir det nog att jag köper in mig på lite mer av det här och struntar i VarioClassic, för tillfället....

Jo det är samma. Att det även säljs under namnet Adox beror på att tyska Photoimpex köpte in sig i Fotokemika när företaget kom på obestånd för några år sedan och räddade därmed ´företaget och produktionen. På så sätt kunde Photoimpex få rättighet att använda Adox som produktnamn. Adox är från början tyskt och Fotokemika i Kroatien köpte både recept, maskiner och namnrättigheter när Adox lades ner på 1970-talet. Produktionen flyttades till Sagreb (numera finns fabriken i Samobor) och de gamla Adox-filmerna samt papperna fick nya namn Efke och Emaks. När Photoimpex kom in började man även marknadsföra produkterna bättre.

I Samband med att Photoimpex fick inflytande (makten) över Fotokemika slutade Photax i Nybro att importera deras produkter. Photax hade annars i samarbete med Fotokemika före det tagit fram ett superbt variabelpapper (dock bara på plastbas) med namnet Fotokemika Fineprint som man hoppades även skulle komma på fiberbas. Det papperet såldes enbart av svenska Photax. Photoimpex tror jag ville få större marknadsandel i Norden och "förbjöd" väl mer eller mindre Fotokemika att sälja till konkurrenten Photax när man gick in med kapital för att rädda företaget. Man ville själva sälja filmerna och papperena i Skandinavien istället för att låta Photax få inkomsterna av det. Det är i varje fall vad jag tror, men kan inte verifiera det.
 
Varioclassic är vad jag förstått inget annat än Fotokemikas Varycon. Det är också ett hyggligt papper av bromsilvertyp (högdagerseparerande) men har egenheten att bli överfiltrerat på filtergrader över 3½. Du får alltså inte ut mer än grad 3½ trots att du använder hårdare filter. Även en del andra papper har den egenheten att bli överfiltrerade. Varycon/varioclassic svarar mindre bra på toning (precis som alla bromsilveropapper).

Nuance Warmtone är äkta Fotokemika Emaks K888 (jag har testat och konstaterat att det är samma papper). Ett traditionellt graderat papper med mycket bra skugg- och mellandagerseparation och extremt bra högdagerteckning. Kontrasten/separationen i högdagrarna däremot mindre bra. Pasar bra även med lite underexponerade negativ. Innehåller även guldklorid förutom klorbromsilvret. Bäst i test vad gäller svärtningsomfång på 1980-talet när FOTO testade alla papper på marknaden. Man konstaterade då att det inte är ofta att man kan säga att det bästa papperet också är det billigaste. Men så var fallet.

Personligen tycker jag att Emaks K888 är ett svårslaget papper vad gäller varmtons klorbromsilverpapper. Dock ganska långsamt och man tjänar på att framkalla det bortåt 4 minuter. Även Fomas Fomabrom graderat är ett mycket bra graderat silverrikt varmtonspapper som ger bra sting i svärtan. För kalltons bromsilver håller jag Ilfords Multigrade IV som ett av de absolut bästa. Även ilford Gallerie och Kentmere Fineprint G är fina kalltonspapper.

Nu börjar vi snacka papper på ett bra sätt tycker jag. Det är mycket intressant att följa debatten. EMAKs var mitt favoritpapper på 80 talet också. Det var kul att det går att få tag i.

Har märkt att papper reagerar olika på lång framkallning. Forte/Fomatone funkar ju super. Det är ju där man får högdagrarna. Tekniken bygger på att de svarta partierna konsumerar framkallaren fortare än de i de ljusa delarna. Om man alltså låter bilden ligga någon minut eller två mellan agiteringarna efter den första 1,5 minuten så kommer de ljusa partierna gradvis ikapp de svarta. Jag har också tänkt ta med en liten akvarellpensel för att borsta försiktigt på de ljusa partierna för det blir ju lite av samma effekt. Ibland blir det framkallningstider på 10 min (gäller att inte framkallaren är för oxiderad för då färgas pappret) Men har märkt att Ilfords vanliga multigradepapper som ju är bra i övrigt inte funkar särskilt bra med den här metoden. Allt kommer liksom på en gång. Men har man korrekta neg så blir det ju onekligen bra....

Tror att gallerie kan fungera ungefär som Forte/foma. Förr när det inte fanns så många gradationer så körde man med lång exponering och underframkallning gärna med utspädd framkallare för att få mjukare gradation och kort exponering och lång framkallningstid för hårdare gradation. Nu kan man ju variera gradationen mellan olika delar och ge en grundexponering med mjukare grad och sedan köra valda delar med högre i efterhand. MUltigradepappren ger ju stora möjligheter att justera kontrasten över bilden.

Glömde en grej: Har ni kollat in http://www.polywarmton.com/page5/page5.html
Det är ju bland de bästa pappren som gjorts. Hoppas silverpriset går ner så att de kan börja producera. Det går ju att förbeställa pappar (det har jag gjort)
 
Ser att det finns en del myter och tro som bör kommenteras:

Inget papper kräver 10 minuters framkallning vid 20 gr. Alla jag känner till är utframkallade på 1½ till 4- 5 minuter. Papper ska alltid utframkallas.

Överexponering och underframkallning resp underexponering med överframkallning är inget bra sätt om inte gradationerna räcker till. Tvåbadsframkallning användes förr och används fortfarande och fungerar alldeles utmärkt att finjustera kontrasten. Underexponering ger helt enkelt bilder som blir skit oavsett hur du framkallar dom. Överexponering och underframkallnimg ger mjukare bilder, men det är ett dåligt sätt att styra kontrasten. Svärtan blir dålig och risken för flammiga bilder ökar. Kör med Centrabrom S istället om du vill ha mjukare resultat och framkalla ut bilden helt. Komplettera ev med en kort stund i hydrokinonbaserad framkallare om du vill få djupare svärta.

Utspädd framkallare ger inte mjukare bilder. Framkallaren räcker bara till mindre antal kopior.

Fomatone MG är en emulsion som framkallar otroligt snabbt. Kommer nästan direkt. Den innehåller förmodligen acceleratorer (framkallningsämnen) i emulsionen.
 
Senast ändrad:
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar