Jag fotograferade mycket svartvit, dia mm på 80-90 talet och hade/har hyfsad koll på olika filmtyper, ISO-värden och brännvidder för dåtidens 35 mm film. Först nu (senaste 5 åren) tycker jag digitalkamerorna börjar bli prisvärda i förhållande till bildkvalitet.
Jag är främst ute efter att fotografera telefoto med bra skärpa till rimligt pris. Jag reser mycket och vill inte släpa med mig utrustning för 100 000 kr+ i länder där detta är rena fantasisummor.
Att en större sensor kan vara bättre kan jag förstå men hur mycket bättre är en fullstor sensor jämfört med DX? Med DX kan jag ju få en 300 glugg (motsvarande 450 mm) för rimliga pengar medan jag måste lägga på 30-50 000 kr för en fullstor 500 mm glugg.
Större sensor = lite bättre ljuskänslighet = onödigt i dagsljus?
Större sensor = Möjlighet till kortare skärpedjup = bra vid vissa typer av bilder men i övrigt onödigt? Går ju t.o.m att sudda ut bakgrund om det krävs.
Hela frågan är både enkel och lite krånglig på en och samma gång.
Tekniskt är det överlag ganska enkelt. En småbildssensor är lite drygt dubbelt så stor som en typisk aps-c-sensor. Så den samlar in lite drygt dubbelt så mycket ljus, vilket lite förenklat innebär att du har ungefär dubbelt så mycket information tillgängligt att skapa en bild utifrån.
I fotovärlden är vi ju vana att handskas med fördubblingar och halveringar och kalla dem steg. Så kort sagt, man kan utan att bluffa allt för mycket säga att en småbildssensor i en del avseenden är lite drygt ett steg "bättre" än en aps-c-sensor. Det här förutsätter givetvis att bägge sensorerna är tillverkade med ungefär likvärdig sensorteknik. Sedan gäller "bättre" som sagt bara vissa saker. Typexempel på egenskaper som blir sisådär ett steg bättre är ju det vi ofta kallar iso-prestanda, ett annat det dynamiska omfånget i den färdiga bildfilen (de två sakerna är dessutom relaterade, men det är en annan diskussion). Man kan också säga att om man tar en liknande bild så får man ett grundare skärpedjup, ungefär motsvarande att man bländat upp ... Just det, ett steg. Ungefär.
Så är en småbildskamera bättre än en aps-c-kamera?
Det som krånglar till den frågan är att det finns en massa egenskaper hos kameror som antingen inte påverkas alls av sensorstorlek (som hur snabb autofokusen är), eller som bara påverkas ganska lite (som storleken på kamerahuset). Plus att vissa saker, lite beroende på vem man är, rent av blir sämre med en större sensor. Allt från ganska små saker som att en större sensor generellt drar mer effekt så att du får ut färre bilder ur ett lika stort batteri. Eller större saker som att en traditionellt byggd autofokus bara kan mäta över mindre del av bildytan. Sist men inte minst så är de fortfarande en del dyrare att bygga större sensorer än mindre, så småbildsmodeller blir dyrare än aps-c-modeller så länge resten av kamerorna är jämförbara.
Så man kan nog säga att en större sensor ur strikt bildsynpunkt ofta att föredra, men innebär i övrigt både för- och nackdelar.
Alltså kan det inte vara så att DX-formatet egentligen är bättre när det gäller utrustning i konsumentklassen? (5-25 000 kr ca)
Det både kan vara så eller inte vara så
Det beror helt på vem du är och vilka egenskaper i en kamera som är viktigast för dig.
Jobbar du ofta i svagt ljus och ofta vill ha kort skärpedjup ... Ja, då är nog en småbildskamera ett bättre val.
Men du skrev att du reser mycket och vill hålla nere priset på utrustningen. Då är nog aps-c-ett bra val för dig. De är generellt billigare, de är generellt en aning mindre och lättare och tar lite fler bilder på ett lika stort batteri. Så länge du inte störs av lite större skärpedjup och oftast har någorlunda med ljus så kan du hitta både mindre, lättare och väldigt prisvärda objektiv.
För telefoto känns aps-c ofta som det givna valet, du beskär ju bilden redan i kameran och får därför en upplevelse av att alla objektiv är ungefär 1,5 gånger längre. Sett till bildvinkeln så känns ju ett 200 mm som om du satt ett 300 mm på en småbildskamera. Priset du får betala för den fördelen är ju att du får ett steg större skärpedjup (på samma använda bländare) och ett steg sämre egenskaper i svagt ljus. Men man skall komma ihåg att så som sensorutvecklingen sett ut de senaste tio åren så är en aps-c-sensor trots allt bättre i svagt ljus än någon färgfilm för småbild någonsin var. Så jämför du med diafilm på 80-90 talet så är en bra apsc-sensor av idag rejält mycket bättre i svagt ljus - trots att den har halva ytan mot en filmruta
