Man får inga kommentarer om man lägger upp dokumentära bilder säger ni. Kanske måste man berätta om verkligheten, sätta den i ett annart perspektiv. Med dokumentärt vill man väl berätta om människor och om sin samtid? Men vad säger att det betyder 50mm rakt framifrån svartvitt med perfekt gråskala. Icke, man måste tänka lite längre tror jag om man vill bli överöst med kommentarer. Det dokumentära tänkandet försvinner inte i en konstnärlig bild.
Istället för att fotografera Farmor hemma i soffan, låt henne berätta om sin "veklighet". Lek med kontraster. Som Jens Assurs bild av Astrid Lindgren på helikopterplattan i Stockholm, i famnen på en skinhead. Fantastik bild, som både berättar om en sagotant i en tidstypisk miljö för dagens ungdomar, en kontrast mot de äldres lungn och kaffedrickande; en helikopterplatta i betong. Men också mot sinheaden, ett sätt att förstå dagens ungdomar och konstrasten till andra världskriget, och den nya ungdomen som formas efter gamla idéal hon säkert avskytt på sin tid. Till och med en tidsspegel.
Och dokumentärt? Det kan ni ge er tusan på!