Diffraction Limiting Aperture
- Trådstartare mikamb
- Start datum
bengt-re
Aktiv medlem
Förenklat så begränar bländarstorleken den möjliga upplösningen. Önskar man ett stort skärpedjup så finns här fördelar för optiska system som har mindre sensor givet att man har samma upplösning och skalar oskärpecirkeln med sensorns pixelpitch.
http://en.wikipedia.org/wiki/Diffraction#Diffraction_by_a_circular_aperture
Kort och gott, den gamla sanningen stämmer: Vill du ha ett sytem optimerat för kort skärpedjup och begränat med ljus välj en stor sensor, vill du ha ett system optimerat för stort skärpedjup och kan betala med mer ljus och/eller högre brus välj då en liten sensor.
Brännvidden väljer du som en parameter bara när du skalar ditt optiska system, det är alltid FOV som är intressant i slutändan.
En annan sak är ju också det att optik vanligen är skarpare något nerbländad, men fortsätter du att minsks bländaren så är det itället diffraktionen som begränsar upplösningen - därav att man brukar säga att optik har en bästa bländare där det presterar högsta upplösningen på focusplanet.
http://en.wikipedia.org/wiki/Diffraction#Diffraction_by_a_circular_aperture
Kort och gott, den gamla sanningen stämmer: Vill du ha ett sytem optimerat för kort skärpedjup och begränat med ljus välj en stor sensor, vill du ha ett system optimerat för stort skärpedjup och kan betala med mer ljus och/eller högre brus välj då en liten sensor.
Brännvidden väljer du som en parameter bara när du skalar ditt optiska system, det är alltid FOV som är intressant i slutändan.
En annan sak är ju också det att optik vanligen är skarpare något nerbländad, men fortsätter du att minsks bländaren så är det itället diffraktionen som begränsar upplösningen - därav att man brukar säga att optik har en bästa bländare där det presterar högsta upplösningen på focusplanet.
Senast ändrad:
mikamb
Aktiv medlem
Hejsan Bengt.Jag trodde att FF hade fördelen med större skärpedjup pga av mer ljus till sensorn.
Jag hittade en tabell i the-digital-picture som jag undrade vad DLA stod för och jag antar att ett högre värde är att föredra.
DLA värde för Canon EOS 7D f/ 6,8
DLA värde för Canon EOS 5D f/13,2
Om jag fattar det rätt så inträder det en försämring från och med dessa värden eller? Mvh Mikael
Jag hittade en tabell i the-digital-picture som jag undrade vad DLA stod för och jag antar att ett högre värde är att föredra.
DLA värde för Canon EOS 7D f/ 6,8
DLA värde för Canon EOS 5D f/13,2
Om jag fattar det rätt så inträder det en försämring från och med dessa värden eller? Mvh Mikael
Makten
Aktiv medlem
Då missar du att Airy-skivan beror på bländaröppningen, och den skalas ju inte. Du får alltså samma diffraktionsbegränsning vid ett visst skärpedjup, oavsett sensorformatet. Det krävs bara olika bländartal, vilka ju beror på hur stor brännvidden är. Fördelen med en större sensor är att du kan blända ner mer, vilket i regel trollar bort en massa aberrationer hos objektivet.
Rätta mig gärna om jag har fel.
bengt-re
Aktiv medlem
Ditt resonemang stämmer i teorin och så länge man räknar med focus på oändligheten. Vid macrofallet där hålkameramodellen INTE är tillämplig och skalningen av optiska systemet påverkar användaravståndet där finns det uppenbara vinster med att hålla en så tight pixelpitch som möjligt. Och som du konstaterat är en av de stora fördelarna med en större sensor att man på grund av rent praktiska skäl i princip inte kan tillverka optik med lägre f-stop än omkring 1. Så för att ta ett enkelt exempel med ett 50mm f/1.4 som är ett tämligen vanligt och hyggligt billigt behöver för samma skärpedjup vid samma bildutsnitt på en Crop 2 kamera vara ett 25mm f/0.7 vilket är nästan omöjligt att tillverka och om man kunde tillverka det så börjar det uppstå olösliga problem med den väldigt flacka vinkel som ljuset träffar microlinserna med vilket i sin tur tenderar att ge färgstick, oönskade reflexer och sänkt konstrast - detta är inga nya problem och samma problem fanns redan med färgfilmen då man fick "CA" fenomen på grund av den flacka vinkeln ljuset träffar filmen samt att också kravet på planhet för filmen stiger.
Pupillen
Aktiv medlem
Skärpedjup och diffraktion är två sidor av samma sak så förhållandet mellan dessa förändras inte i praktiken eller vid makrofoto heller
.Fotar man av ett och samma motivutsnitt så beror alltsammans på den numeriska aperturen på motivsidan, d.v.s avbildningsskalan dividerat med det dubbla effektiva bländartalet (dubbleringen beror på att våra bländartal dumt nog är baserade på diametrar istället för radier).
Ett annat sätt att få fram den numeriska aperturen är ingångspupillens radie dividerat med avståndet mellan ingångspupill och motiv (denna förenklade beräkningsmetod stämmer i praktiken så länge vi inte använder rätt kraftiga mikroskopobjektiv och eftersom sådana har den numeriska aperturen inristad så behöver vi inte räkna
Den del av ditt inlägg som jag inte citerade har jag inga invändningar emot, tvärtom.
melanderhenrik
Aktiv medlem
För att få större skärpedjup så måste du blända ner, blända ner så får du mindre ljus till sensorn. Om du inte är ute efter minimalt skärpedjup så går småbildsformat och kroppformat jämt upp.
Du förlorar 1 och 1/3 stopp skärpedjup på Småbildsformat men du tjänar lika mycket i iso prestanda.
Så för att få samma djupare skärpedjup på småbildsformat som på kroppformat så måste du öka isot för att behålla samma slutartid.
