Annons

Detta natursvärmeri...

Produkter
(logga in för att koppla)

urbano

Aktiv medlem
Enligt den senaste statistiken finns 26 648 bilder i kategorien "natur", 1338 "insekter" och 5942 "landskap". Men endast 418 gatubilder (?)

Först av allt; jag älskar vår svenska natur. Att traska runt på Brösarps backar, att stå invid Storforsen, att sitta vid Kronvall och blicka ut över Karlsöarna osv.

Men jag tycker fotosidan har slagsida. Kollar de senaste bilderna och blir antingen attackerad av digitalt knivskarpa fiskmåsar eller bländad av illgröna macrofotograferade larver. Och så vidare.

Hur kul är det på en skala? Inte så, tycker jag då.

Finns det ingenting intressant att säga om människorna som lever här idag? Varför denna eskapism, denna näst intill obegripliga naturdyrkan?

Jag fattar det inte.

Det blir så sterilt.

Försök uttrycka några känslor, några drömmar åtminstone. Det behöver inte vara Cartier-Bresson bilder. Berätta något om vår tid, hur det är att leva i Sverige i början av 2000-talet.

Hursomhelst så lever nästan alla människor i tätorter idag. Men sett till statistiken ovan kan en alien på besök tro att vi bor i skogen, eller bland insekter och annat otyg.

Tack för ordet.

/urbano
 
urbano skrev:
Enligt den senaste statistiken finns 26 648 bilder i kategorien "natur", 1338 "insekter" och 5942 "landskap". Men endast 418 gatubilder (?)

Jag sågar direkt.. genom att förklara att gatubilder är en ganska ny kategori :)

Det är säkert så att vackra naturbilder binder åskådaren bättre...Inte mycket man kan göra åt den saken.. Gilar man att ta naturfoto så gör man.. :)
 
Kolla på statistiken igen och ta bort de kategorier du räknade upp och det återstår 60000-70000 bilder att välja utav.

Sen tror jag att folk inkl mig själv gärna porträtterar det sköna vackra runtom oss, kanske där vi vill vara, istället för att gå till jobbet, sitta på bussen, storhandla osv osv.

Att natur är det mest naturliga vi har inkl oss själva är nog en bidragande orsak till att vi gärna fotar det.
 
Ulf:

Visst, de flesta inklusiva jag är väl urbana, men bilderna på fs visar att vi gärna förmedlar naturen. Om det är en effekt av att vi är urbana kan vi bara spekulera i, men jag tror det är svårt att göra om oss :)
 
Jag uttrycker mig tillspetsat, men det vore intressant att höra några reflektioner kring detta ämne. Vill inte starta krig mot naturfotografer (det handlar inte om att det ena är "bättre" än det andra) Inte heller älta statistik fram och tillbaka.

Kanske är det oundvikligt (enligt den gängse bilden är vi ett naturälskande folk)

Men för mig som betraktare vore det bra mycket mer intressant att få se vad människorna i Vissefjärda gör och drömmer om, än att titta på en larv som finns i skogarna utanför detta vackra småländska samhälle.

/urbano
 
Nejdå, inget krig:)

Personligen gillar jag de flesta sorters fotografering iaf de bra bilderna:) men får jag välja mellan en bunt bra bilder från the streets of Vissefjärda eller en lika stor bunt från skogen är mitt val solklart.
 
urbano skrev:
Men för mig som betraktare vore det bra mycket mer intressant att få se vad människorna i Vissefjärda gör och drömmer om, än att titta på en larv som finns i skogarna utanför detta vackra småländska samhälle.

/urbano

Där kan jag hålla med dig, men ambitionen hos många naturfotografer är nog att använda larven för att försöka förmedla något mer än att "detta är en larv". Häri ligger det svåra, men intressanta.
 
Åsså ett helt sakligt inlägg.

Ibland vill jag skriva en modern variant av Frödings gråbergssång:
Stå
grå,
stå
grå,
stå
grå,
stå
grå,
stå
grå-å-å-å.
Så är gråbergs gråa sång
lå-å-å-å-å-å-å-å-ång.

Den skulle gå ungefär såhär:
betong,
betong,
betong,
betong,
betooooong,
beeeetong.
b-tång är gatans sång.

En gatufotograf,
Christian
 
>... att använda larven för att försöka förmedla
>något mer än att "detta är en larv". Häri
>ligger det svåra, men intressanta.

Här ligger nog det svåra som sagt, där jag inte alltid hänger med.

Jag har svårt att se något annat än en brun larv på en pinne, mot en grön bakgrund. Janne, det vore intressant om du kunde lägga in några länkar till larv-bilder som visar "mer än larven", om du förstår vad jag menar? Visa mig, jag vill försöka förstå.
-Christian
 
Jag skulle, utan att överdriva, vilja påstå att även den urbana miljön innehåller väldigt mycket natur. Jag bor i en Stockholmsförort (en s.k. betongförort), men den är väldigt grön, med mycket natur in på knutarna...

Dessutom är det betydligt enklare att plåta natur jämfört med människor. De vill inte alltid vara med på bild (naturen har liksom inget val).

En urban bild från sjän Magelugnen (intill Nynäsvägen ca: 10 kn söder om Stockholm)
 

Bilagor

  • förort.jpg
    förort.jpg
    28.6 KB · Visningar: 1,019
urbano skrev:
Försök uttrycka några känslor, några drömmar åtminstone. Det behöver inte vara Cartier-Bresson bilder. Berätta något om vår tid, hur det är att leva i Sverige i början av 2000-talet.

Hursomhelst så lever nästan alla människor i tätorter idag. Men sett till statistiken ovan kan en alien på besök tro att vi bor i skogen, eller bland insekter och annat otyg.

Jag förstår och instämmer i poängen. Men det finns tonvis av människor på landsbygden i början av 2000-talet, trots att de knappast märks i mediaströmmen (ok, Farmen Skärgård borträknat då...). Själv är jag uppvuxen mitt ute i ingenstans och bor mitt ute i ingenstans fast i ett annat ingenstans än det ingenstans jag växte upp vid.

Varför skulle det inte gå att skildra människor och känslor ute på landsbygden eller i den s k naturen? Dan Korn har t ex skildrat en utdöende generation av landsbygdsbor i min barndomsbygd ("De som aldrig sett havet" m fl). God inspiration för dokumentärfotografer utanför stadens brus!

Känslor hittar man nödvändigt vis inte bland asfalterade gator eller betong. :) Människor finns också bland gröna larver och halvruttna gamla torpstugor. Det här med eskapism är problematiskt eftersom det finns fler än en "verklighet"...

/Karl

P.S. Nej nej, kolla inte mitt bildarkiv. Där finns inget som visar att jag lever som jag lär. Ny här - det kommer mera så småningom får vi hoppas.
 
urbano skrev:
Enligt den senaste statistiken finns 26 648 bilder i kategorien "natur", 1338 "insekter" och 5942 "landskap". Men endast 418 gatubilder (?)

Först av allt; jag älskar vår svenska natur. Att traska runt på Brösarps backar, att stå invid Storforsen, att sitta vid Kronvall och blicka ut över Karlsöarna osv.

Men jag tycker fotosidan har slagsida. Kollar de senaste bilderna och blir antingen attackerad av digitalt knivskarpa fiskmåsar eller bländad av illgröna macrofotograferade larver. Och så vidare.

Hur kul är det på en skala? Inte så, tycker jag då.

Finns det ingenting intressant att säga om människorna som lever här idag? Varför denna eskapism, denna näst intill obegripliga naturdyrkan?

Jag fattar det inte.

Det blir så sterilt.

Försök uttrycka några känslor, några drömmar åtminstone. Det behöver inte vara Cartier-Bresson bilder. Berätta något om vår tid, hur det är att leva i Sverige i början av 2000-talet.

Hursomhelst så lever nästan alla människor i tätorter idag. Men sett till statistiken ovan kan en alien på besök tro att vi bor i skogen, eller bland insekter och annat otyg.

Tack för ordet.

/urbano

Hej Ulf!
Det är intressanta frågeställningar du tar upp. Jag har själv testat FS's reaktioner på diverse bilder. Vad jag själv kommit fram till så handlar det inte om NATUR kontra ICKE-NATUR. Jag ser tendensen mer i termer som PERSONLIGA kontra ICKE-PERSONLIGA bilder.

Jag har senaste veckorna bland annat testat detta medvetet för att se vilka bilder som får mest besök/mest kommentarer. Och det är ofta lika förutsägbart som telefonröstning på Melodifestivalen. Där ingen blir överraskad längre över vilken låt som vinner...

Det handlar mycket om mainstream-bilder, bilder som har de väsentliga och lockande ingredienserna i sig - fint ljus, fina färger, snyggt motiv. Om dessa är "bedårande" och/eller "övertygande visuella" då ramlar det in med kommentarer och/eller besök.

Personliga bilder (antingen det är personliga naturbilder eller inte) - så som svåra motiv, få färger, tunga ingredienser, ofta svartvitt, mer eller mindre abstrakta - dessa får färre kommentarer eller besök. Detta gäller foto lika mycket som musik, litteratur och annan konst.

Som naturfotograf i första hand, kan jag inte lova dig alternativa motiv framöver Ulf - men jag kan lova att jag kommer fortsätta lägga ut mer personliga naturbilder. Sådana som får färre kommentarer eller besök. I första hand för att det är bilder som är typiska för mig - men också för att mängden mainstream-bilder behöver "uppstickare" som en krydda i det stora bildhavet här på FS.

Jag förstår dig Ulf. :)

Terje
 
Re: Re: Detta natursvärmeri...

Kasch skrev:


Varför skulle det inte gå att skildra människor och känslor ute på landsbygden eller i den s k naturen?

Jomenvisst. Slas gjorde det så bra:

"Låt oss säga att det är sju mil mellan dom båda samhällena. Det är ju inte så långt. Ja, i vilket fall är det en sträcka man kan avverka ganska snabbt med bil, även på en grusad landsväg. Men eftersom det mellan dom båda samhällena bara tycks växa skog, så blir kanske en bilist lite uppiggad av att se en liten insjö - särskilt en sommardag. Ja, kanske ska bilisten stanna till lite och förvånat lägga märke till att det tycks bo nån även mellan dom båda samhällena. Ja, där finns ju bevisligen en brevlåda - det bor nån där!"
/Ur Vem älskar Yngve Frej

Visst kan man göra det i bild också!!
 
Re: Re: Detta natursvärmeri...

Terje skrev:

Det handlar mycket om mainstream-bilder, bilder som har de väsentliga och lockande ingredienserna i sig - fint ljus, fina färger, snyggt motiv. Om dessa är "bedårande" och/eller "övertygande visuella" då ramlar det in med kommentarer och/eller besök.

Skulle tro vi är ganska överens Terje. Att döma ut naturfotografi var liksom inte min grundtanke. Men det är inom den kategorien jag hittar de mest meningslösa bilderna.

Jag tror att det är avgörande (vilket motiv vi än pratar om) att det finns en känsla, en inneboende kraft i bilden. Ser så mycket yta, så lite innehåll. En spegling av vår tid - javisst!
Men fotografer med lite mer ambition än att göra "snygga" bilder, borde vara som kärringen motströms.
 
Jag gillar att vara ute i skog och fjäll och arbetar där också.
Visst blir det en hel del skitbilder som redan trycks i millioner.
Man försöker ändå hitta sin egen jävla själ i bilderna.
Om man nu kan uttrycka sig så med förlov sagt.
Och jag älskar att se på bilder av natursökande människor som egentligen inte vet vad som gör att dom fotar det där berget eller blomman. Utan stundens känsla och överväldigande har tagit alla fotografiska regler/nytänkande och stoppat upp det nånstans.
Inget att göra åt. Till sist i alla sökanden så kommer man att finna.
Att även en naturmupp som mig ibland flyter ut i att fota någon människa är väl inget konstigt eller förnedrande.
Men det har jag märkt, att människor gärna stoppar in en i fack.
Fotar du natur….ja då ska du ta mig fan fota natur.
Annars är du inte seriös.
Den som fotar allt blir aldrig känd.
Håll dig till ett och samma ämne eller objekt, annars är du inte att lita på.
Lite konstigt.
Mvh/-Anders
 
cwe skrev:
>... att använda larven för att försöka förmedla
>något mer än att "detta är en larv". Häri
>ligger det svåra, men intressanta.

Här ligger nog det svåra som sagt, där jag inte alltid hänger med.

Jag har svårt att se något annat än en brun larv på en pinne, mot en grön bakgrund. Janne, det vore intressant om du kunde lägga in några länkar till larv-bilder som visar "mer än larven", om du förstår vad jag menar? Visa mig, jag vill försöka förstå.
-Christian

Jag är ju en amatör som lär mig succesivt, så jag har ju inga klockrena bilder att länka.

Däremot har jag en ambition som jag försöker utveckla, och jag har samlat bilder (dock inte på larv) som avser att förmedla nått djupare i ett eget album. Dom ses här, jag kallar det "Nature Art": http://www.arleklint.fotosidan.se/viewpf.htm?pfID=49803 Tolka fritt :)

Vidare är det nog så att även vi naturfotografer fotar annat ibland, så Ulfs tankar är nog inte bundna till person utan mer till stil.

Denna bild är nog tämligen urban, och kontrasterar till mitt "Nature Art"

http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm?ID=201820&set=lp
 
Vist är staden cool, så gör som fåglarna och skit i naturen :)
Tror att folk lite har tröttnat på städerna där de bor och söker det sköna i naturen. Vi får bjuda in lite fler lantisar till staden för att få bra stadsbilder :)
 
urbano skrev:
Jag uttrycker mig tillspetsat, men det vore intressant att höra några reflektioner kring detta ämne. Vill inte starta krig mot naturfotografer (det handlar inte om att det ena är "bättre" än det andra) Inte heller älta statistik fram och tillbaka.

Kanske är det oundvikligt (enligt den gängse bilden är vi ett naturälskande folk)

Men för mig som betraktare vore det bra mycket mer intressant att få se vad människorna i Vissefjärda gör och drömmer om, än att titta på en larv som finns i skogarna utanför detta vackra småländska samhälle.

/urbano

Jag tror inte att alla är intresserade av intressanta bilder. Man kan ta ett exempel som vykort tex. De behöver inte vara intressanta. Inget man lägger pannan i djupa veck inför. Eller känner starkt för. De är "fina" "snygga" "vackra" och kanske "roliga". Men inte intressanta...

Man kan tänka sig porträtt. Ett porträtt som liksom tar sig utanför bara ytan och som sätter igång nåt intressant och så en en annan bild som i princip bara är yta.

"Intressant" är inte viktigt för alla tror jag.
 
ariadne skrev:
Jag tror inte att alla är intresserade av intressanta bilder.

Du menar att de är intresserade av ointressanta bilder. Och är bilden inte tillräckligt snygg, så går det ju att göra en extreme makeover i Photoshop.

Skämt åsido, anna. "Intressant" var möjligen fel ord. Men jag håller med Kurt Bergengren som skrev:

"Det som avgör om en bild håller kvar blicken och fastnar i minnet är och förblir: väsentligt innehåll har fått en skärpt form. Om en bild med enbart artistisk presentation är dålig så beror det kanske på att formen är intressantare än motivet, men inte tillräckligt intressant för att räcka som motiv. Till svagheten hos en dokumentärbild hör kanske att formen är slapp, men kanske också för väloljad. Med slagkraftig komposition eller en spirituell knorr tror en del fotografer att de kan dölja att deras kunskap i ämnet är ringa eller att känslan fattas."

/Ur "Fotografera är nödvändigt"
 
ANNONS
Köp en spegellös systemkamera från Canon och få ett 50mm objektiv på köpet hos Götaplatsens Foto.