Frånsett ett par konstruktionstekniska detaljer:
-hur bra tillverkaren lyckats med att göra sensorn ljusupptagande, hela ytan på sensorn täcks inte av aktiva ljusupptagande ytor. Man brukar benämna detta som genomsnittlig Qe, en procentsats som berättar hur mycket av ljuset som omvandlas till laddningar (ström) i sensorn.
-hur lite brus som elektroniken i kameran lägger till (förstärkningsbrus)
ÄR faktiskt skärpdjup samma sak som brus...
Tittar man på det lite närmre finns ett fysiskt samband som säger att bruskraften (i en viss ljussituation) är väldigt exakt motsvarande F-talet dividerat med sensorarean.
Detta förutsätter att man "låst" slutartiden naturligtvis - kan du använda längre slutartider (eller höja effekten på blixtarna) tillräckligt mycket kan du naturligtvis dämpa höjningseffekten till noll. Tydligare utskrivet:
Om du kan blända ner utan att höja ISO förlorar du inget.
Men när du hamnar i situationen att du redan ligger på så långa slutartider som du bara vågar, alternativt inte kan få blixtarna att ge mer, så finns det bara ett sätt att "bota" bruset - kortare skärpedjup.
Om du skaffar dig kortare skärpedjup genom att köpa objektiv med större bländare (lägre bländartal), eller om du gör det genom att köpa en kamera med större sensor är samma sak, ger samma effekt.