Den klassiska kompositionsläran
- Trådstartare Matbollen
- Start datum
kaw
Aktiv medlem
Jag har aldrig förstått lusten att diskutera "kompositionsregler" så friskt. Jim H skrev ett perfekt inlägg här i tråden. Själv stämmer inte gyllene snittet helt med mitt bildseende, jag är mer för ca 1/3, men främst efter att "balansera hela bilden". Då kan ju saker ligga ännu närmare bildens kanter.
Nekomy
Avslutat medlemskap
Först måste jag förklara Ockhams razor. Detta är en filosofisk regel och man har idag förenklat det till ”det lättaste svaret är troligtvis det mest trovärdiga”, men den klassiska formuleringen är "entia non sunt multiplicanda praeter necessitatem" som kan översättas till ”man bör inte mångfaldiga tingen utöver det nödvändiga”.
Detta är en förenkling av hans filosofiska teori som man idag använder för att avslöja pseudo vetenskap genom att ta bort och granska onödig fakta man hänger på denna falska lära.
Därför är en rakhyvel ett mycket bra bildspråk. För när man lyckats skala av alla komplicerade förklaringar så att grundfrågan återstår har man oftast bokstavligen satt kniven mot strupen på dem som försvarar denna och tvingat dem att erkänna att de har fel. Men oftast skyddar man sig med genom att slänga upp fler olika förklaringar som skydd och till slut blir läran så invecklad att den blir omöjlig eller nära på löjlig.
I frågan om GS så blir den mer och mer komplicerad då man har lagt till trianglar, diagonaler, spiraler så att nära på varenda del av ytan upptas av GS (förutom just självaste centrum) och nu kan nära på alla bilder (även oharmoniska) falla innanför ramen för GS. Även att centrumplacerat föremål kan tolkas som att det befinner sig inom GS om det råkar ha nått (t.ex. ett öga) som ligger i närheten av nått som kan anses tillhöra GS och där med har man garanterat sig att hitta GS i allt som man tycker är lite vackrare än det övriga.
Men om jag skall nu försöka besvara Max Zomborszki inlägg som börjar med frågan ” Vilken noggrannhet och hur bokstavstroende måste man vara kompositionslära? Ett svar att reflektera över själv om man är tveksam”.
En bra fråga som inte borde ställas till mig utan till dem som försvarar GS och andra kompositionsläror. Jag är en av dem som säger att kompositionsläran är allt för otydlig för att ha något kunskaps värde och därför inte borde kallas för lära. Nu rör det sig mer om en tro och tolkningsfråga och inte en vetenskap.
Viftar jag bort denna kunskap? Jo, det gör jag och jag ratar den även. Men blir konstnärer som använt detta sämre bara för att jag ratar GS? Nej för guds skull, men jag tror mer det beror på att de är bra bildskapare än nått annat. Med andra ord tycker jag konstnären skall få äran för det de gör och att man inte skall lägga äran för det på en magisk och mattematisk formel. För det är att påstå att man bli bra konstnär om man bara lär sig hantera dessa regler är i mina ögon lite hånfullt.
Jag tycker du har en sund åsikt och ett bra förhållningssätt till frågan och jag måste förtydliga att jag inte är mot GS utan mer hur man presenterar GS (och andra kompositionsregler/läror) som en lära eller en kunskap. Jag ifrågasätter tanken på att man sätter en lära högre än andra och i och med det även ifrågasätta människans fria skapar förmåga som bara tur om man lyckas göra en bra och harmonisk bild.
Detta är en förenkling av hans filosofiska teori som man idag använder för att avslöja pseudo vetenskap genom att ta bort och granska onödig fakta man hänger på denna falska lära.
Därför är en rakhyvel ett mycket bra bildspråk. För när man lyckats skala av alla komplicerade förklaringar så att grundfrågan återstår har man oftast bokstavligen satt kniven mot strupen på dem som försvarar denna och tvingat dem att erkänna att de har fel. Men oftast skyddar man sig med genom att slänga upp fler olika förklaringar som skydd och till slut blir läran så invecklad att den blir omöjlig eller nära på löjlig.
I frågan om GS så blir den mer och mer komplicerad då man har lagt till trianglar, diagonaler, spiraler så att nära på varenda del av ytan upptas av GS (förutom just självaste centrum) och nu kan nära på alla bilder (även oharmoniska) falla innanför ramen för GS. Även att centrumplacerat föremål kan tolkas som att det befinner sig inom GS om det råkar ha nått (t.ex. ett öga) som ligger i närheten av nått som kan anses tillhöra GS och där med har man garanterat sig att hitta GS i allt som man tycker är lite vackrare än det övriga.
Men om jag skall nu försöka besvara Max Zomborszki inlägg som börjar med frågan ” Vilken noggrannhet och hur bokstavstroende måste man vara kompositionslära? Ett svar att reflektera över själv om man är tveksam”.
En bra fråga som inte borde ställas till mig utan till dem som försvarar GS och andra kompositionsläror. Jag är en av dem som säger att kompositionsläran är allt för otydlig för att ha något kunskaps värde och därför inte borde kallas för lära. Nu rör det sig mer om en tro och tolkningsfråga och inte en vetenskap.
Viftar jag bort denna kunskap? Jo, det gör jag och jag ratar den även. Men blir konstnärer som använt detta sämre bara för att jag ratar GS? Nej för guds skull, men jag tror mer det beror på att de är bra bildskapare än nått annat. Med andra ord tycker jag konstnären skall få äran för det de gör och att man inte skall lägga äran för det på en magisk och mattematisk formel. För det är att påstå att man bli bra konstnär om man bara lär sig hantera dessa regler är i mina ögon lite hånfullt.
Jag tycker du har en sund åsikt och ett bra förhållningssätt till frågan och jag måste förtydliga att jag inte är mot GS utan mer hur man presenterar GS (och andra kompositionsregler/läror) som en lära eller en kunskap. Jag ifrågasätter tanken på att man sätter en lära högre än andra och i och med det även ifrågasätta människans fria skapar förmåga som bara tur om man lyckas göra en bra och harmonisk bild.
maxzomborszki
Aktiv medlem
Jag har skickat ett privat brev, som det sig bör, till Jim E då han ställde en direkt fråga till mig, där jag mer noggrant förklarat vad jag menade. Men för att det inte ska vara någon oklarhet i detta forum så menade jag inte på något sätt att kritisera någons intellekt eller förstånd eller vara nedlåtande. Det jag menade är att jag känner att jag och Jim E har helt olika åsikter och jag varken kan eller vill försöka övertyga honom, mina inlägg syftar till att ge andra en bild av att det finns en annan uppfattning också. Jag respekterar hans åsikt men delar den inte. Nivå kanske var ett olyckligt ordval, världar kanske är mer korrekt men låter lite drastiskt i mina öron.
Tack för ordet.
jonasgauffin
Aktiv medlem
Nu vill jag vara med om att säga mitt 
Komposition och bildretorik är viktigt att kunna om man vill kunna styra sitt bildskapande, men jag tycker att man ska skilja på skapandeprocessen när det gäller konstnärliga och kommersiella bilder. (man ska inte begränsa konst med regler, även om de flesta kompositionsregler är sprugna ur konsten)
Många vetenskapliga tester har gjort och visat att vissa kompositioner fungerar bättre än andra.
Tex kontrast gör det enklare att styra betraktaren i bilden. Det är lättare att se ett litet motiv mot vit bakgrund än mot svart. Att vissa beskärningar gör bilden större (man utnyttjar det negativa rummet, alltså det som är utanför bild)...osv
GS är en gammal regel som jag själv tycker är väldigt bra att kunna, men som sagts förr i detta forum inte gör en bild bra. Men det är ett bra hjälpmedel.
Det tidigaste dokumenterade info om GS som jag har läst om är från 400år f.kr, av en grekisk matematiker som hette Hippasos.
0.618... fick han ut genom att ta kvoten mellan en sida och en diagonal i ett pentagram. Pentagramet är symbol för styrka (eller var?). Om du tar ett ägg och mäter höjden, delar det med 0.618..., tar det måttet och mäter ägget igen kommer du hisnande nära den tjockaste delen på ägget.
Talet 0.618...används idag inom många matematiska områden, bla i kaosteori.
Komposition och bildretorik är viktigt att kunna om man vill kunna styra sitt bildskapande, men jag tycker att man ska skilja på skapandeprocessen när det gäller konstnärliga och kommersiella bilder. (man ska inte begränsa konst med regler, även om de flesta kompositionsregler är sprugna ur konsten)
Många vetenskapliga tester har gjort och visat att vissa kompositioner fungerar bättre än andra.
Tex kontrast gör det enklare att styra betraktaren i bilden. Det är lättare att se ett litet motiv mot vit bakgrund än mot svart. Att vissa beskärningar gör bilden större (man utnyttjar det negativa rummet, alltså det som är utanför bild)...osv
GS är en gammal regel som jag själv tycker är väldigt bra att kunna, men som sagts förr i detta forum inte gör en bild bra. Men det är ett bra hjälpmedel.
Det tidigaste dokumenterade info om GS som jag har läst om är från 400år f.kr, av en grekisk matematiker som hette Hippasos.
0.618... fick han ut genom att ta kvoten mellan en sida och en diagonal i ett pentagram. Pentagramet är symbol för styrka (eller var?). Om du tar ett ägg och mäter höjden, delar det med 0.618..., tar det måttet och mäter ägget igen kommer du hisnande nära den tjockaste delen på ägget.
Talet 0.618...används idag inom många matematiska områden, bla i kaosteori.
ulltand
Aktiv medlem
Jag tvivlar inte på att det finns undersökningar, men jag hittade inget vettigt o seriöst när jag letade på webben.
Det skulle vara kul att läsa någon test eller liknande.
Dessutom tror jag det kan stämma som någon sa, att det faktiskt kan skilja mellan olika kulturer, olika länder, kanske mellan kön, utbildning och vad det nu kan vara.
jonasgauffin
Aktiv medlem
För att gå tillbaka till ursprungsfrågan i denna tråd:
En klassisk grundregel (som iochförsig är rolig att bryta) är :
Tunga saker som elefanter och bilar bör placeras nertill i bilden eller på ytan. Medans lätta saker som fåglar, fjädrar och ballonger placeras högt upp. Men vissa saker som fiskar och andra djur/saker som oftast finns neråt bör också placeras nertill i bilden.
En annan grundregel är att saker som rör sig från vänster till höger rör sig frammåt, och saker som rör sig från höger till vänster rör sig bakåt...
eller tex, en person som är placerad till vänster i bilden och blickar åt höger ser frammåt (positivt) medans en person som är högerplacerad och blickar åt vänster ser bakåt (negativt).
Ingen som kommer på flera skolexempel?
Jag ska kolla i skolböckerna när jag kommer hem...
En bra bok med grunderna i bildkomposition är Bo Berggrens: Bild och budskap...
En klassisk grundregel (som iochförsig är rolig att bryta) är :
Tunga saker som elefanter och bilar bör placeras nertill i bilden eller på ytan. Medans lätta saker som fåglar, fjädrar och ballonger placeras högt upp. Men vissa saker som fiskar och andra djur/saker som oftast finns neråt bör också placeras nertill i bilden.
En annan grundregel är att saker som rör sig från vänster till höger rör sig frammåt, och saker som rör sig från höger till vänster rör sig bakåt...
eller tex, en person som är placerad till vänster i bilden och blickar åt höger ser frammåt (positivt) medans en person som är högerplacerad och blickar åt vänster ser bakåt (negativt).
Ingen som kommer på flera skolexempel?
Jag ska kolla i skolböckerna när jag kommer hem...
En bra bok med grunderna i bildkomposition är Bo Berggrens: Bild och budskap...
Estethia
Aktiv medlem
det här med höger och vänster läses helt annorlunda i tex. japan.
man blir helt virrig som västerlänning att försöka följa en historia i en serie och läsa den "bakifrån".
jag kommer på mig att börja titta i fel ände på varenda serieruta...
säger en hel del om hur van man är att läsa både bilder och text från vänster till höger utan att tänka på det.
man blir helt virrig som västerlänning att försöka följa en historia i en serie och läsa den "bakifrån".
jag kommer på mig att börja titta i fel ände på varenda serieruta...
säger en hel del om hur van man är att läsa både bilder och text från vänster till höger utan att tänka på det.
Kolingen
Avslutat medlemskap
att kunna för att ifrågasätta
... Jag menar att som i de mesta olika lärorna är det viktigt att känna till och behärska dem. Först då kan man ifrågasätta och gå egna vägar.
Balans är det viktigaste i en bild som jag ser det.
Att få balans i bilderna är svårt och kan ibland kräva kunskap om kompositionslära för att förstå varför det ibland inte känns som bilden är balanserad.
/M
... Jag menar att som i de mesta olika lärorna är det viktigt att känna till och behärska dem. Först då kan man ifrågasätta och gå egna vägar.
Balans är det viktigaste i en bild som jag ser det.
Att få balans i bilderna är svårt och kan ibland kräva kunskap om kompositionslära för att förstå varför det ibland inte känns som bilden är balanserad.
/M
Arleklint
Aktiv medlem
En diagonal som går nerifrån vänster upp till höger blir en uppförsbacke. (jobbigt, negativt)
En diagonal som löper uppifrån vänster ner till höger blir en nerförsbacke. (enkelt, positivt)
Allt beroende på att vi västerlänningar läser från vänster till höger.
Österlänningar vänder på steken. Någon som skall ställa ut i Kina eller japan?
En diagonal som löper uppifrån vänster ner till höger blir en nerförsbacke. (enkelt, positivt)
Allt beroende på att vi västerlänningar läser från vänster till höger.
Österlänningar vänder på steken. Någon som skall ställa ut i Kina eller japan?
walter-g
Aktiv medlem
den klassiska kompositionsläran har fostrat många stjärnskott inom fotografi.Läran tillämpas fortfarande inom foto på exvis universitetsnivå i USA och Europa.Många fotografer med "blick"har sedemera blivit berömda.Den som inte har förståelse eller vill förstå den klassiska biten inom foto blir bara en vanlig"avtryckare"
Graal
Avslutat medlemskap
Har sökt på flera motorer och de enda dokument jag hittat på nätet som matchar begreppet "Klassisk kompositionslära" är de som återfinns i denna diskussion på fotosidan. Vore intressant om någon kunde upplysa om var man kan läsa om detta begrepp? Finns det ev. i något konstlexikon eller i någon bok man kan låna på bibblan?
stoltz
Aktiv medlem
Nej, det blir det inte. Man läser av en bild på samma sätt i alla kulturer. En bild läses av i ungefär 2-4 svep, från Vänster till höger längs en diagonal. Detta är i princip biologiskt betingat. Detta är helt frikopplat från kulturellt betingade läsriktningar.
Det symboliska innehållet är dock olika och en helt annan historia
Graal
Avslutat medlemskap
En intressant detalj är att det i vissa fall visat sig vara lättare för en dyslektiker att läsa när texten visats spegelvänd eller upp och ner. Kanske är vi inte alla likadant skapta ändå?
Själv hittar jag t.ex ord lättare i en lista om jag läser nedifrån och upp istället för uppifrån och ner, som brukar vara normalt.
Själv hittar jag t.ex ord lättare i en lista om jag läser nedifrån och upp istället för uppifrån och ner, som brukar vara normalt.
Maxell
Aktiv medlem
Re: Re: Den klassiska kompositionsläran
Det svaret borde få de mest hårdnackade motståndarna till det här med bildkompositionsregler på fall. Bildtradition är nyckelordet. Tradition är inget som det går att bortse från - det finns vare sig man vill eller inte. Men givetvis så kan man bryta mot traditionerna, och vara kreativ (för att knyta an till en annan diskussion) eller försöka förändra dem.
Nekomy
Avslutat medlemskap
Terje påstår att "Den klassiska kompositionsläran innebär att du alltid försöker skapa en bild som bygger på en harmonisk uppbyggnad".
Det är korrekt, men vad är då harmoni och vem är det som har bestämt vad som skall anses vara harmoniskt. För en bild kan ha hur harmoniska proportioner som hellst, men om man betrakter den i ett svinstall lär man knappast tolka den som harmonisk.
Där emot gillade jag ordet "bildtradition" och man borde även använda ordet "kompositionstradition" istället för kompositionslära eller kompositionsregler.
En lära skall kunna bevisas vara sann, en regel kan brytas, men kultur gör man bara för man alltid har gjort så och folk har en tendens att gillar det.
Det är korrekt, men vad är då harmoni och vem är det som har bestämt vad som skall anses vara harmoniskt. För en bild kan ha hur harmoniska proportioner som hellst, men om man betrakter den i ett svinstall lär man knappast tolka den som harmonisk.
Där emot gillade jag ordet "bildtradition" och man borde även använda ordet "kompositionstradition" istället för kompositionslära eller kompositionsregler.
En lära skall kunna bevisas vara sann, en regel kan brytas, men kultur gör man bara för man alltid har gjort så och folk har en tendens att gillar det.
