Tekniska frågor är faktiskt viktiga när man använder tekniska redskap.
Ett av de vanligaste missförstånden när det gäller närbildslinser är att linsen skulle kunna användas till att förstora motivet. Många tror att den fungerar som ett förstoringsglas, vilket är fel. Linsen förstorar inte det man fotograferar. Den ändrar bara avståndet där man kan få skarpt.
Vilket avstånd man måste arbeta på när man använder närbildslins är en viktig upplysning, och det finns massor med trådar lite här och var på fotoforum som visar att folk ofta inte förstår hur det fungerar när man använder lins frampå objektivet. Ett bra hjälpmedel om man inte har känsla för hur långt ett visst avstånd är, kan vara att fästa ett snöre av precis rätt längd vid linsen. Då kan man genom att sträcka det snöret direkt få grepp om var skärpan ligger.
Så de tekniska frågorna kan man inte bara vifta bort. Om man sätter på en lins på +2, dvs med en brännvidd av 50 cm, så innebär det att man inte kan få skarpt alls på längre håll än 50 cm från linsen. Man kan inte heller få skarpt på avsevärt närmre håll. Det finns ett område man måste hålla sig inom, och inom det området kan AF sköta fininställning av skärpan.
Man kan tycka att det är svårare att använda närbildslins än makroobjektiv, eftersom makroobjektivet kan ge skärpa på alla avstånd ner till ett mycket kort näravstånd. Med närbildslins är man låst till ett visst ganska snävt intervall av avstånd. Det är inte en teknisk fråga som kan viftas bort. Enda möjligheten att få skärpa är att förstå hur det fungerar.
Den kromatiska aberrationen kan man hoppa över om man inte är intresserad av varför det överhuvudtaget inte kan bli skarpt med ett "närbildsfilter +10". Det kan inte bli skarpt alls med en sån lins av det enkla skälet att den inte kan ge fokus för alla färger samtidigt. Färgfelet är mycket litet på linserna +1 och +2, och då kan man strunta i det, men om man vill ha starkare linser kan man inte få skarpt alls med de billiga linserna.
Och med en bra närbildslins kan man faktiskt få lika skarpt som med ett makroobjektiv, men det finns en skillnad, och den är så klart teknisk. Med lins kan man få skarpt, men inte över en plan yta, utan bildfältet är krökt. Makroobjektivet duger för plan avbildning, så att man också kan använda det till att exempelvis fotografera frimärken. Närbildslinsen kan inte avbilda ett frimärke skarpt över hela ytan.
Vi använder teknik när vi fotograferar, och att strunta i tekniken är inte kreativt. Tekniken används för den kreativa processen, precis som i vilken annan konstart som helst, och just när det gäller linser är det väldigt bra att veta var gränserna går för att de alls ska fungera.
Så för den som ska börja använda linser är det värdefullt att veta att på en telezoom som vanligen fokuserar ner till en meter, kommer en lins på +1 att tillåta fokusering mellan en meter och en halv meter, medan +2 medger fokusering mellan en halv meter och trettiofem centimeter. Om man förstår det och håller sig inom rätt avståndsintervall när man har linsen på, så blir bilderna skarpa.
Och innan man köper på sig en massa linser är det också värdefullt att veta att de är bäst till tele, och att man behöver de dyraste linserna om man vill komma till mycket nära håll och vill ha skarpa bilder, eftersom de billiga linserna inte kan ge skärpa när man har högre dioptrital. Man behöver så klart inte veta varför det inte blir skarpt, men för den som är lite mer nyfiken kan det vara en upplysning som ger större klarhet i hur det fungerar.
