Det här är ju skrattretande komplicerat. Vad fan ÄR en "session"? Jag fattar fortfarande inte vad den tillför.
Nåväl, om det nu skulle behövas en "session" när man flyttat mappen så är det väl bara att skapa en dummy-session för den andra disken? Så länge ens redigeringar av bilderna finns kvar och kan tolkas av C1 så struntar jag fullständigt i vad programmet "tycker" att jag borde göra. Och inte kommer det påverka mina strukturer eftersom jag skapar dem utanför C1. Det är hela poängen, att ha koll själv istället för att trassla till det med en helt meningslös databas som tvingar in en i massa problematiska hörn när man vill flytta på saker.
Men gör du ändringar i bilderna med CO så kommer CO att lägga dem i en databas vare sig du kör inom en session eller öppnar dem från andra ställen på disken. Tar du dina bilder ute i filsystemet, vars metadata liggger i någon CO-databas och flyttar dem någon annanstans utan att CO vet om det, så kommer dina RAW tappa länken till de ändringar du gjort och som finns i antingen en sessionsdatabas eller i den generella monolitdatabasen CO erbjuder som alternativ, om det nu är en sådan man använder.
Om man inte vill lära sig hur CO funkar och leva inom de ramarna, så bör man nog kolla på Photolab eller något som arbetar konsekvent med sidecarfiler by default istället. Även den diskussion som tidigare gick av stapeln kring CO:s hantering av "raderade" filer inom sessionen skedde ju av precis samma förvirrade skäl.
Glöm inte att sessioner är ursprunget och att CO en gång utformades för att användas i studio där studiokameror var kopplade till datorer för direktfångst. Phase Ones egna mellanformatare inte minst. I de samnanhangen var sessioner perfekt då de ju höll ihop hela sessionen på ett naturligt sätt. Ztenlunds diskussion bryter mot den paradigmen. Problemet med en sådan användning av sessioner är att man aldrig riktigt vet vad som tillhör sessionen och då är det en risk att man flyttar eller tar bort filer som faktiskt har metadata i en session. Den som gör sånt i filsystemet kommer aldrig få någon varning om vad han håller på att ställa till med. Jag tycker inte det verkar vara någon bra ide alls att använda sessioner om man ändå inte bill leva inom den paradigmens förutsättningar.
När Lightroom kom med integrerad databas så tvingades till sist även Phase One att beakta att många ville kunna administrera och söka bland sina metadata med hjälp av keywords m.m. -i alla sina bilder på en gång. Phase One använde redan databaser i varje session, så rent tekniskt så var steget inte särskilt långt att skapa en enda liknande databas för alla bilder.
Alla som använder denna typ av monolitdatabassystem måste förhålla sig till dem och man behöver även ha klart för sig hur man migrerar den dagen man behöver göra detta. Om man inte har lust med det så är nog enda vettiga alternativet att välja något som by default inte kräver import utan tillåter att man arbetar mot filerna rakt från filsystemet "on the fly" och som istället direkt lägger redigeringsmetadata i i en sidecar fil bredvid tillhörande RAW. Vill man flytta dessa så kommer allt funka så länge RAW och sidecar inte skiljs åt. Det är den stora skillnaden mot monolitdatabasupplägg med bildlänkar i databasposter.
Sedan är det bra om man har koll på hur det funkar innan man står där mitt i migreringen. Det är som regel enklare att gå in i system än ur dem och i många fall är det nog just så tillverkarna vill ha det, så att man inte ska kunna migrera alltför lätt. Inlåsning är tyvärr en alltför lönsam affärside för att inte användas så alltfler använder sig av detta i sammanhang som dessa. Även i detta fall är nog Photolab undantaget som bekräftar regeln. Så varför inte ladda ner en demo och testa. För mig låter det som om du gått över ån efter vatten väl länge nu. Dessutom låter det ju som om du på toppen av detta hatar gränssnittet i CO och då förstår jag nog inte vad som håller dig kvar vid det alternativet.
Trots att jag kör Photolab och är glad åt det, så tycker jag ""sessions-upplägget" i CO funkar jättebra när jag reprofotar, för de bilderna är från olika resor eller naturligt avgränsade projekt. Men CO måste man lära sig för att få full nytta av det och den ribban gillar långtifrån alla men tar man sig över den, är CO förmodligen den mest avancerade konverteraren av alla. Jag tycker det är ett enastående kompetent program idag.
Att jag dock föredrar Photolab, är att jag tycker det är enklare, snabbare och betydligt smartare i många stycken och dessutom har en del funktioner som tillsammans ger en bättre teknisk bildkvalitet än alternativen. För de som inte ens orkar efterbehandla bilderna själva finns nu dessa funktioner paketerade i en "black box"-applikation som man bara kastar filerna på så kommer de ut automatiskt optiskt korrigerade och brusreducerade på ett sätt som ofta är bättre än vi själva kan åtstadkomna manuellt. Det enda man behöver göra är att välja mellan tre olika brusreduceringsvarianter: HQ (den enda som även funkar med Jpeg normalt), Prime och Deep Prime. Jag kör numera Deep Prime på allt för det skadar inget men gör ofta nytta exv. på blå himlar även när bilderna inte är tagna på höga ISO.
Den "svarta lådan" kostar en tusenlapp och heter DxO PureRaw. Mycket enkkare kan det nog inte bli. Ut kommer en DNG med det inbakade metadatat. Den kan du göra skapa Jpegs vidare med i valfritt annat program. Fördelen med DNG är att just det RAW-filformatet är kompatibelt med XMP och kan hysa både RAW-data, färdig Jpeg och XMP-metadata på ett ställe i en och samna fil. Det kanske är DNG du ska ha om du nojar över att tappa bort metadata och de förändringar du gjort vid filförflyttningar?
"Keep it simple" är ingen dum regel att hålla sig till och att hantera filer on the fly utanför sessionerna, bara för att man kan, tror jag inte är en hantering som kvalar in under den rubriken.