Bonnier kör oskäligt avtal för frilansare?

[ErlandH]

Nåväl "journalisterna" blev vinnarna efter dessa konflikter för de tog över mycket av grafikernas jobb. De fick skriva in texterna direkt i datorsystemen och de som sysslat med korrekturläsning avskedades de med för deras jobb gjordes av stavnings- och avstavningsprogrammen. Grafikerna snackade om att kvaliteten på tidningarna skulle rasa och det gjorde den ...

Det där är inte en riktigt sann beskrivning.

För det första var och är korrekturläsarna journalister, inte grafiker. Många av dem har visserligen bortrationaliserats i samband med datorisering och allmänna nedskärningar.

För det andra är det inte korrekt att säga att journalisterna "tog över mycket av grafikernas jobb". Mycket av grafikernas uppgifter försvann när man började använda datorer som redskap istället för skrivmaskin, papper och penna. Grafikerna behövde t ex inte skriva in texterna i sätterisystemet eftersom reportrarna skrev direkt på datorer.

Trots det förekom det under flera år att man skrev ut text från datorsystemet på papper för att perforatriserna (grafikerna) skulle få skriva in texten igen (!) i samma system. Denna kontraproduktiva omväg lyckades grafikernas fack tviunga fram i sina avtal.

För det tredje var Bonniers tidningar inte de som stod vid fronten när det gällde grafikerna. Landets A-presstidningar (ägda av arbetarrörelsen) var de som först övergick till datorstödd produktion och började fasa ut grafikerkåren.

För det fjärde föll kvaliteten säkert under en omställningsperiod. Jag vågar dock påstå att i dag är kvaliteten på tidningar och tidskrifter (även den grafiska kvaliteten) skyhögt över den som i allmänhet rådde på 1980-talet.

 

[iSolen.se]

...

För det fjärde föll kvaliteten säkert under en omställningsperiod. Jag vågar dock påstå att i dag är kvaliteten på tidningar och tidskrifter (även den grafiska kvaliteten) skyhögt över den som i allmänhet rådde på 1980-talet.

Den språkliga kvaliten då? Jag minns inte att det var så många grodor som idag.

I texterna verkar det ju som journalisterna inte kan skilja på de och dem, särskriver osv.

 

[ztenlund]

Den språkliga kvaliten då? Jag minns inte att det var så många grodor som idag.

I texterna verkar det ju som journalisterna inte kan skilja på de och dem, särskriver osv.

https://www.journalisten.se/grodor

 

[ErlandH]

Den språkliga kvaliten då? Jag minns inte att det var så många grodor som idag.

I texterna verkar det ju som journalisterna inte kan skilja på de och dem, särskriver osv.

Det var en del grodor på 1980-talet också och bristande språkkänsla. Men i dag är det färre som ska göra mer. Det görs fler misstag och färre (t ex de försvunna korrläsarna) hinner upptäcka dem.

 

[martinator]

Det var en del grodor på 1980-talet också och bristande språkkänsla. Men i dag är det färre som ska göra mer. Det görs fler misstag och färre (t ex de försvunna korrläsarna) hinner upptäcka dem.

Många språkfel är inte slarv till följd av tidsbrist eller misstag - det är rena just det - språkfel.

Sydsvenskan och SR hade samma dag två frapperande exempel.
I sydsvenskan kunde man läsa om ett räddningstjänst som vattengjöt en vägg för att förhindra spridning av en brand.
Problemet är bara att ordet "gjuta" betyder att fylla något i en form...
Att överspola/överskölja heter begjuta

SR menade att ett uttalande skulle gjuta mod i en samling människor.
Det heter dock ingjuta mod...

Vetenskapsradion har haft en del fantastiska grodor på senare tid.

-Men först lite fakta om salt. ...består av grundämnena Natrium och KLORID!?!

NaCl = Natrium (Na) och Klor (Cl) - klorid är en jonform av klor.

.... de tre aggressionstillstånden!?!

arg, argare, jättearg?
Aggregationstillstånd - de tre tillstånd som ett grundämne normalt återfinns i beroende på temperatur och tryck - fast, flytande och gas.

 

[ErlandH]

Många språkfel är inte slarv till följd av tidsbrist eller misstag - det är rena just det - språkfel.

Att felen kommer i tryck beror på just slarv och tidsbrist. Varken skribenten eller de i efterkommande led hinner kolla att det blir rätt. Att kunskapen (både när det gäller språk och allmänbildning) skulle vara sämre bland dagens journalister än på 1980-talet tror jag faktiskt inte stämmer.

Den stora skillnaden är att på 1980-talet hade man (oftast) haft tid att låta tre personer läsa och begrunda texten efter att den var färdigskriven: redaktör, redigerare och korrekturläsare. Då lyckades man hitta de flesta språkfel och faktafel.

För övrigt är det nog ganska normalt språkbruk (sedan hundratals år) att använda gjuta som synonym till både begjuta och ingjuta.

 

[fotobollfoto]

[...]

För övrigt är det nog ganska normalt språkbruk (sedan hundratals år) att använda gjuta som synonym till både begjuta och ingjuta.

Ja, åtminstone enligt ordboken
https://www.saob.se/artikel/?unik=G_0441-0020.4b54&pz=3

 

[iSolen.se]

Att felen kommer i tryck beror på just slarv och tidsbrist....

Jag tror mer på att ingen granskar. Tid finns. Och det har aldrig varit så lätt att rätta ett fel.

 

[afe]

Publicering i dagspress sker idag några minuter efter händelsen. Det säger sig självt att det blir en viss brist på korrekturläsning

 

[iSolen.se]

Publicering i dagspress sker idag några minuter efter händelsen. Det säger sig självt att det blir en viss brist på korrekturläsning

Självfallet men det går därmed också att omedelbart rätta fel, det är ju inte tryck Tid finns.

 

[ErlandH]

Jag tror mer på att ingen granskar. Tid finns. Och det har aldrig varit så lätt att rätta ett fel.

Ingen granskar eftersom ingen har tid. Tro mig, jag är en av dem.

 

[iSolen.se]

Ingen granskar eftersom ingen har tid. Tro mig, jag är en av dem.

Jag avser tid till publicering. Gör man fel idag så "hinner" man rätta eftersom mediet digitalt. Svårare med tryck.

 

[ztenlund]

Jag avser tid till publicering. Gör man fel idag så "hinner" man rätta eftersom mediet digitalt. Svårare med tryck.

Det måste vara därför det fortfarande efter två månader står borgenär istället för borgensman i en artikel...

 

[iSolen.se]

Det måste vara därför det fortfarande efter två månader står borgenär istället för borgensman i en artikel...

Det skulle kunna tyda på okunskap istället för slarv.

 

[PMD]

Att felen kommer i tryck beror på just slarv och tidsbrist.

Jag skulle nog vilja påstå att felen beror på slarv, dålig språkkunskap och tidsbrist.
Det sista är det stora problemet.

Oavsett om ett fel uppstår pga slarv eller bristande språkkunskap så kan det rättas till om det finns tid att göra det.

 

[PMD]

Självfallet men det går därmed också att omedelbart rätta fel, det är ju inte tryck Tid finns.

Det sker faktiskt. Jag har flera gånger påpekat fel i artiklar på websidor med följd att artikelförfattaren har tackat för hjälpen och rättat felet.

 

[Sten-Åke Sändh]

Ett fack som slåss mot teknikutveckling...det kunde man räkna ut med tårna att de skulle förlora.

Oskäliga avtal är en annan sak.

Nä, så var det inte riktigt på DN och det framgår rätt väl av Sture Rings bok. De svenska grafikerna hade koll på hur det gått på några av de större tidningarna i London. De visste att en teknikfientlig hållning inte skulle funka, så det träsket gick man inte riktigt ner sig i som man gjort i London ofta. Där i London lät de en del grafiker gå kvar utan några vidare arbetsuppgifter och många av dessa fixade ju inte det utan började supa på jobbet och kunde sedan kickas av det skälet. En hel del av en sådan kultur fanns redan på DN också. Under julen så hörde man ibland: "Grabbar, det är lucköppning! För er som inte vet vad det betydde så betydde det att man gick in i omklädningsrummet och öppnade klädskåpen där man hade spriten.

Det grafikerna på DN/Expressen krävde däremot var att de skulle få fortsätta att göra sitt gamla jobb men med de nya redskap som kom i form av layout-program m.m. men det ville inte DN/Expressen. De ville helt enkelt bli av med både grafikerna och det mycket starka grafikerfacket, så att de själva i högre grad kunde bestämma som de ville utan att behöva ta hänsyn till den del av personalen som hade synpunkter och föreslog ett annat sätt att organisera tillverkningen än den ledningen valde.

 

[Sten-Åke Sändh]

Jag avser tid till publicering. Gör man fel idag så "hinner" man rätta eftersom mediet digitalt. Svårare med tryck.

Mediet är väl inte enbart digitalt på tidningarna.

 

[Sten-Åke Sändh]

Publicering i dagspress sker idag några minuter efter händelsen. Det säger sig självt att det blir en viss brist på korrekturläsning

Men det som skett i jämförelse med förr är ju som Erland också påpekat att det nu inte längre finns det filter som fanns tidigare i form av sättare och korrekturläsare. Efter att man gjort sig av med grafikerna så fick ju journalisterna själva göra detta utan inblandning av andra grupper. Då passerade samma text genom flera filter - idag gör de inte det på samma sätt.

 

[Sten-Åke Sändh]

Det där är inte en riktigt sann beskrivning.

För det första var och är korrekturläsarna journalister, inte grafiker. Många av dem har visserligen bortrationaliserats i samband med datorisering och allmänna nedskärningar.

För det andra är det inte korrekt att säga att journalisterna "tog över mycket av grafikernas jobb". Mycket av grafikernas uppgifter försvann när man började använda datorer som redskap istället för skrivmaskin, papper och penna. Grafikerna behövde t ex inte skriva in texterna i sätterisystemet eftersom reportrarna skrev direkt på datorer.

Trots det förekom det under flera år att man skrev ut text från datorsystemet på papper för att perforatriserna (grafikerna) skulle få skriva in texten igen (!) i samma system. Denna kontraproduktiva omväg lyckades grafikernas fack tviunga fram i sina avtal.

För det tredje var Bonniers tidningar inte de som stod vid fronten när det gällde grafikerna. Landets A-presstidningar (ägda av arbetarrörelsen) var de som först övergick till datorstödd produktion och började fasa ut grafikerkåren.

För det fjärde föll kvaliteten säkert under en omställningsperiod. Jag vågar dock påstå att i dag är kvaliteten på tidningar och tidskrifter (även den grafiska kvaliteten) skyhögt över den som i allmänhet rådde på 1980-talet.

Om du jämför produktionskedjan för och efter så ser du ju att det blev journalisterna som faktiskt kom att göra en stor del av det grafikerna gjort tidigare.

Grejen med kampen på DN var att den skedde mellan det "privata" och fackföreningsrörelsen och det har ofta lett till betydligt hårdare konfrontationer än när det skett inom "rörelsen" och arbetarpressen så länge det funnits en sådan.

Att det mest våldsamma slaget kom att stå på DN var naturligt eftersom det var de grafikerna som tilltvingat sig de bästa lönerna och villkoren genom stenhård facklig kamp. För DN och deprivata tidningsägarna var det viktigt att knäcka just DN/Expressen grafikerna eftersom de drev upp kostnaderna för hela branschen. Det var ju också därför de som kunde lade ut produktionen till andra länder.

När det gäller korrekturläsning så var en av mina barndomsvänner en sådan på DN och han var mycket riktigt journalist men jag pratar inte enbart om titeln utan faktiskt lika mycket om funktionen Erland och det har säkert du säkert också gjort när du skrev att en text tidigare kunde läsas av kanske tre personer innan den gick i tryck. Alla dessa var inte journalister. De som satte tidningen såg ju även de felen och såg förhoppningsvis till att de korrigerades. Sedan skapade ju sättarna i värsta fall egna fel men det är ju en annan sak även om även det kunde påverka slutresultatet.

Tror också att tidningarna idag ofta är bättre än de var på 80-talet och jag vet att de problem man tidigt hade med "Direktlito-tekniken" på DN var stora. Enorma mängder papper gick rakt ner i källaren i form av makulatur bl.a. p.g.a. "fejdade" offset-plåtar innan de fick fram bättre plåtar. Stavnings- och avstavningsprogrammen har utvecklats i många år nu de också.

Men en sak tycker jag verkligen sticker ut och det är den enormt ojämna kvalitet många av dagstidningarnas bilder uppvisar. Ansikten har hudtoner som varierar mellan rött och rödorange till likblekt och få verkar bry sig. Förr så var alla bilder svartvita och det var nog betydligt enklare för tidningarna att hantera det vad det verkar.