Falumas
Aktiv medlem
De flesta objektiv avsedda för rörliga bilder brukar ha T-värde angivet.
Det hade varit trevligt att se den siffran för alla objektiv. Jag är söker oftast låga ISO och korta slutartider mer än kort skärpedjup.
/Karl
Plusmedlemskap kostar 349 kr per år
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
Notera: This feature may not be available in some browsers.
De flesta objektiv avsedda för rörliga bilder brukar ha T-värde angivet.
Inte på en vanlig kamera, nej.Och?
Det är fortfarande inte ett användbart objektiv...
Alla konvexa (eller konkava i spegelfallet) linser har en brännpunkt. Är brännpunkten inte klart definierad så har man problem med sfärisk aberration.Den skarpa, användbara projectionsytan av "objektivet" du nämnde är ca 1x1mm. Vilket ju på många sätt diskvalificerar det från att benämnas objektiv, det korrekta sättet att benämna en dylik konstruktion är snarare "light condenser". Den projicerar nämligen inte en BILD, den projicerar bara en "brännpunkt".
Låter rimligt, förutom att tjockleken på själva spegeln inte har någon betydelse. Men om man vill ha en adaptiv spegel så kommer säkerligen själva konstruktionen att bli rätt stor. Det blir snarare frågan om ett vidvinkelteleskop med kamerafattning än en kameralins.Teoretiskt sett har du naturligtvis (återigen) rätt, men å andra sidan kanske du borde inse att för att tillverka ett riktigt, användbart spegelobjektiv med f/0.4 till en vanlig kamera skulle du behöva något som ser ut ungefär som en mindre parabolantenn (fast 50cm tjock) för att få en användbar bild från hörn till hörn på en APS-sensor. Och du skulle aldrig kunna använda den utanför ett tempererat laboratoriesammanhang. Och om man räknar med den mekaniska suppporten som den typen av spegel kräver tvivlar jag på att man kommer under 2-300kg i vikt.
Jag har en glugg i min kameraväska som jag inte heller skulle kalla för något annat än glorifierade förstoringsglas. Men det går fortfarande att ta bilder med den.Så jag blandar inte in refraktionslagarna, jag blandar bara in det faktum att det du länkade inte ens kan kallas för ett objektiv. Det är ett glorifierat förstoringsglas.
Därför att ögats sensor inte är flat som kamerans, utan skålformad.Som bekant har ögat bara en lins, och den gör jobbet ganska bra. Mitt EF50/1.4 har flera linser...
Varför är det så?
Dessutom är ögats lins mjuk och formbar. Ögat fokuserar genom att ciliarmuskeln ändrar linsens form.Därför att ögats sensor inte är flat som kamerans, utan skålformad.
Det kompenserar för den bildfältskrökning och distortion som du annars skulle få. Ögat "slipper" alltså att fixa det med extra linser. Sen hjälper säkert hjärnan till en del också.
Sorry för sidospår, motsvarar ett fx objektiv på f1.8 detsamma på dx eller påverkar crop faktor även ljusstyrkan?
Som bekant har ögat bara en lins, och den gör jobbet ganska bra. Mitt EF50/1.4 har flera linser...
Varför är det så?
Ögats optik är inte helt så enkel som en enda lins för ljusbrytningen. Linsen har en kärna och ett yttre skikt. Kammare, främre ögonkammare och hornhinnan deltar också i uppgiften att projicera en upp och nedvänd oskarp bild med riktig skärpa bara på ett pyttelitet område.
Å andra sidan är det ju rätt många av oss som behöver försättslinser för att korrigera fokusproblem och astigmatism.
Ljusstyrkan sedd som fotometrisk exponering (illuminans gånger tid) är konstant för F1.8 oavsett vilken sensor man använder, men ljusmängden blir relativ mot ytan som samlar in ljus.
Ljusstyrkan som isolerad enhet är totalt ointressant. Den är en värdelös siffra innan man tar den gånger en yta, och alltså får fram en ljusmängd.
Ljusmängden är det viktiga, och ljusstyrkan är bara hälften av ekvationen som ger ljusmängden. Hade det inte varit så hade de flesta mobiltelefoner idag haft bättre lågljusegenskaper än en D4 med ett F2.8-objektiv (de flesta mobiltelefonkameror har faktiskt bättre ljuseffektivitet per mm2 än både D4 och 1Dx...)
Nästa fas i att faktiskt förstå varför kameror i olika storlekar fungerar som de gör är när man inser att ljuseffektivitet är linjär mot skärpedjupet - längre skärpedjup innebär alltid sämre ljuseffektivitet.
Säg att ett objektiv ger "2" i ljusinsamling, och sensorarean är "1". Ljusmängden per sekund blir då 1x2 = 2.
Vänd på det, ta ett objektiv som bara ger "1" i ljusinsamling (ett helsteg lägre bländartal då) och sätt detta objektiv på en kamera med sensorarean "2". Ljusmängden per sekund kommer då fortfarande vara "2", eftersom 2x1 är lika mycket som 1x2. Systemen kommer också ha samma lågljusegenskaper, och samma skärpedjup.
Det hela stämmer i den teoretiska världen där f-värdet = t-värdet. Så är dock i stort sett aldrig fallet.
/Karl
Nja, så länge det är ungefär samma förhållanden mellan F och T på båda objektiven så kan väl värdena vara vad som helst eller?
Det beror ju på vad man menar med akademisk betydelse! Har man gott om ljus spelar ju bara skärpedjupet roll när man bara kan öka slutartiden lite, men har man dåligt med ljus spelar skärpedjupet mindre roll jämfört med om man kan minska ISO med 1/3-1/2 steg mellan två objektiv med olika T-värden.I praktiken när man väljer objektiv för stillbild så har T-värdet endast akademisk betydelse.
Visst, men för alla någorlunda normala objektiv så gäller samma skillnad både på en stor och en liten sensor. Alltså är det fortfarande ytan som räknas om man vill jämföra hur mycket ljus man samlar in per tid med ett visst bländarvärde.Det beror ju på vad man menar med akademisk betydelse! Har man gott om ljus spelar ju bara skärpedjupet roll när man bara kan öka slutartiden lite, men har man dåligt med ljus spelar skärpedjupet mindre roll jämfört med om man kan minska ISO med 1/3-1/2 steg mellan två objektiv med olika T-värden.
Visst, men för alla någorlunda normala objektiv så gäller samma skillnad både på en stor och en liten sensor. Alltså är det fortfarande ytan som räknas om man vill jämföra hur mycket ljus man samlar in per tid med ett visst bländarvärde.
I vissa situationer är skillnaden mellan 1/3 och 1/2 steg direkt avgörande.
Det låter intressant. I vilka situationer är 1/6 steg avgörande?
När man ligger på ISO 52 000 är varje liten ljusglimt viktig.