Att kopiera bilder från fotosidan.se
- Trådstartare box346
- Start datum
Arctic
Aktiv medlem
Jag ber om ursäkt för att jag svarat på en del redan besvarade inlägg. Jag skulle ha läst igenom hela tråden men just nu håller datorn på med ett minneskrävande jobb och har såldes swappat ut delar av minnet på någon diskett i Redmond vilket gör att det tar löjligt mycket tid att att bläddra fram och tillbaka.
Ledsen för det.
Ledsen för det.
Makten
Aktiv medlem
Gärna. Jag är bara smickrad och glad om nån använder mina bilder, så länge de inte tjänar några pengar på det. Det gäller även musiken som mitt band spelar. Kopiera, sprid, gör vad du vill, bara du inte ger ut det under eget namn för pengar. Då vill jag nämligen ha åtminstone en del av de pengarna.
Det vore väl jättetrevligt om nån använde mina bilder som julkort till vänner och bekanta till exempel.
Ett visst mått av storhetsvansinne verkar det finnas här i alla fall. Hur många bilder som går att tjäna pengar på publiceras det egentligen på FS?
Nikonetha
Aktiv medlem
Nja, när jag i ett tidigt skede i tråden tyckte att man om man var intresserad av en bild av här på FS av olika anledningar, kunde fråga vederbörande så handlade det i mitt fall inte om att man kunde gå miste om några pengar. Nej, det handlade faktiskt helt enkelt om lite respekt för andras bilder.. Jag skulle personligen själv bli jätteglad om någon var intresserad av vad jag tagit, här eller på andra ställen där jag har dom utlagda, men tror nog jag också skulle bli lite ledsen om man bara kopierade den utan att fråga först.
Anders Östberg
Guest
Det har inte med saken att göra om man kan tjäna pengar eller inte. Om du vill tillåta andra att använda dina bilder gratis så har du all rätt till det naturligtvis, men du har förstås ingen rätt att bestämma det för någon annans bilder. Du kan tycka vad du vill om andras inställning till kopiering av deras bilder, det ändrar inte vad som gäller juridiskt och moraliskt/etiskt.
Jag håller med Agnetha, det handlar dessutom om vanlig respekt för andras egendom och civiliserat beteende, man publicerar inte andras alster utan att fråga.
Senast redigerad av en moderator:
raderad12
Aktiv medlem
Näe, det kanske är lite opraktiskt, det vart väldigt långt...
Men när vi nu talar upphovsrätt så vill jag ändå påpeka att du hade fått göra det, det heter då inte kopiering, utan citering. I upphovsrätten finns nämligen en citaträtt. Men den kanske vi inte skall fördjupa oss i desto mer.
Det här blir nog också långt, så långt att jag delar upp det på två inlägg. Näe, jag sitter inte och skriver allt detta rakt upp och ned, mycket av det är klipp o klistra från tidigare texter jag skrivit både här på FS och annorstädes i sas. digital-politiska sammanhang.
På bibliotetek lånar du exemplar, dvs. egendom (bibliotekets), så givetvis måste du lämna tillbaks dem. Annars hade ju biblioteket blivit utan exemplar. Men om du kikar på en av min bilder så blir jag inte av med min bild, som jag dessutom lagt här på FS just för att folk skall kunna se den. Återigen, det är kommunikation vi talar om.
Näe, all information du tar del av stannar inte i din dator för evinnerliga tider. Du kan ofta själv välja hur länge de skall stanna, det är _dina_ inställningar i ditt program som avgör det.
Du har säkert hört talas om begreppet "streama", man brukar oftast tala om det i samband med webbradio eller t ex. som SVT lägger ut TV-program på webben. Många tror, helt i linje med vad mediebolagen och dess politiska lobby-grupper vill, att det skulle vara någon skillnad mellan att "streama" och att ladda ned/upp. Men det är återigen bara en lek med ord för att leda tanken fel, för det är nämligen samma sak.
Streama = Dator 1 sänder ut, Dator 2 tar emot.
Ladda upp/ned = Dator 1 sänder ut, Dator 2 tar emot.
Skillnaden ligger bara i att klientprogrammet inte är skrivet för att spara informationen som du får. Använder man ett annat program, som egentligen gör exakt samma sak, tar emot information när man ber om det, så sparas det per automatik. I båda fall så skickar man bara en förfrågan - Kan jag få den där informationen? Får du den så har du fått den.
Jodå, du får göra vad du vill, bara det inte är något som regleras i upphovsrätten. Att kopiera för eget bruk är inget som omfattas av upphovsrätt, upphovsrätten handlar om att sprida, framföra eller göra verket tillgängligt för andra.
För att underlätta "tänket".. Följande frågor bör en domstol kunna svara på för att kunna avgöra hurvida ett upphovsrättsintrång har begåtts:
1. Vad består verket ifråga utav?
Upphovsrätten gäller som sagt inte för idéer, annars skulle vi öppna för upphovsrätt på oskrivna böcker. Minst ett exemplar måste således finnas som bevis.
2. Är då det ett verk?
Uppnår det verkshöjd. Att någon skriver en kort alldaglig mening på tre-fyra ord gör ju inte att denne kan stämma andra som som skrivit samma mening. Med verkshöjd menas normalt att ett verk inte skulle ha kunnat framställas snarlikt av två personer oberoende av varandra, inget annat. En domstol ska inte bedöma om en viss stil eller trend skall vara skyddsvärd, det skulle ju vara bedrövligt om domstolar avgjorde vad som är konst och inte.
3. Har då ett intrång begåtts i upphovsmannens ensamrätter?
Den uppenbara kärnfrågan.
4. Om ett visst intrång föreligger, har då en tillräckligt betydande del av verket plagierats, framförts, gjorts tillgängligt osv..? (obs, inte ett ord om kopiering)
Rätten behöver dessutom göra en bedömning om uppsåt och hurvida upphovsmannen lidit skada, annars är ju hela frågan en storm i ett vattenglas. Det är ju rättvisa som skall skipas, inte någon sorts hämnd.
Applicera nu frågorna på en bild som är utlagd här på FS och ligger sparad i datorn hos någon som besökt FS och tittat på bilden.
1. Det är ett fotografi.
2. Fotografier har en liten särställning i upphovsrätten eftersom en fotografiskt framställd bild uttryckligen alltid anses uppfylla verkshöjd.
3. Nej, inget intrång. Fotografen har ju publicerat, det är fotografen som aktivt gjort bilden tillgänglig, inte besökaren. Det är således fotografen som tillåtit kopieringen (det är servern som kopierar, besökaren tar bara emot kopian). Informationen som bilden består av är således i besökarens ägo genom fotografens eget aktiva agerande.
4. Ej applicerbar.
Sedan har vi bedömningen om uppsåt. Besökaren bara frågade om denne kunde få en kopia och FS server lämnade ut den såsom fotografen avsåg. Om en fotografen så anser sig skadad, så har denne tillfogat sig själv denna skada. Besökaren kan inte lastas, eftersom det enda denne aktivt gjorde var att fråga.
Nej, det skulle vara ett tämligen solklart fall av upphovsrättsintrång efterom du gör kopiorna tillgänglig för andra.
Just det. Detta på prcis samma sätt som att du får sälja din dator utan att radera all information på hårddisken. Visserligen väldigt dumt att göra, eftersom köparen då kan få reda på div. lösenord eller annat känsligt, du är dock i din fulla rätt att sälja din dator begagnad med alla program - så länge som du inte behåller kopior. Finns ingen lag som tvingar dig att radera din hårddisk.
I din privata sfär, vilket inkluderar typ. din familj, så får du faktiskt det, det är ju din egendom. Det är fullt tillåtet att kopiera en CD för att lyssna på i bilden, alternativt spela in på kassettband. Det är fullt tillåtet att banda ett TV-program på VHS, eller DVD om vi skall vara lite modernare. Vad du gör i din privata sfär med din egendom, eller med information du fått, är inget som upphovsrätten reglerar.
Detta gäller förresten många andra lagar. Det går ju liksom inge vidare att lagstifta i den högst personliga sfären, för hur skall samhället kontrollera efterlevnaden, placera en polis i folks vardagsrum?
Det här är precis såsom vissa multinationella mediebolag vill framställa frågan. Men frågan är så oerhört mycket större än så. Ytterst berör frågan sådant som har beröring med mänskliga rättigheter såsom yttrandefrihet, integritet och rätten till privat kommunikation och meningsutbyte.
Läs gärna Richard Stallmans gamla framtidscenario från 1997 Rätten att läsa (i svensk översättning). Hittils har han haft skrämmande rätt, den beskriver en framtid som ingen vill se, men som våra politiker mer eller mindre luras att lagstifta fram. Texten är skriven som om den var skriven år 2096 av en person som skriver historia om någon som verkade inte så långt i framtiden räknat från idag.
Jag brukar ofta misstolkas när jag ger mig in i debatten kring fildelning. Faktum är att jag inte tankar ned musik från nätet, jag seedar inte upp heller, jag har t ex. inga olovliga program i mina datorer, jag använder endast fri GPL licensierad mjukvara med GNU/Linux som grund. Jag snarare fördömer dem som olovligen använder program de kopierat, eftersom det snarare gynnar ett fortsatt användande av just de programmen genom inlåsningseffekter och närmast flockbeteende.
raderad12
Aktiv medlem
Fortsättning från mitt förra.
Jag inser att vi har ett problem ur en rättvise-synpunkt, jag tycker dock inte att det rent samhälleligt behöver vara ett stort problem om nån låt sprids på nätet, eftersom det lika gärna kan vara fri reklam för artisten som ett inkomstbortfall. Problemet består snarare i de krav på lagar och övervakning som ställs för att stävja det ändå rätt marginella problemet. Som förläggaren Tim O'Reilly skrev 2002 "Piracy is Progressive Taxation" (sök på frasen och nu hittar något mycket läsvärt): Den lille okände artistens största problem är inte hurvida denne får betalt, den största faran är att förbli okänd.. Det är de stora kända artisterna som redan tjänar pengar, trots att fildelning onekligen finns sedan många år, som istället är rädd att få se sina inkomster minska, för att inte tala om bolagen som företräder dem. Jag tror också att de små artister som går sin "mecenats" ärenden gör sig själv en björntjänst sett på sikt. Jag använde ordet "mecenat" medvetet eftersom ytterst få artister (läs musiker) har sin ekonomiska upphovsrätt kvar, den har de i regel redan avtalat bort för både sina existerande och faktiskt även tom. alla framtida verk (STIM kräver detta för medlemskap).
Problemet består i att storbolagen, tillsammans med de bolag som som gillar DRM och slutna filformat, har en tendens att styra politiken och diktera lagstiftningen av ren girighet, det blir farligt när politikerna inte inser det, och dessutom lever i gårdagens värld. Debatten är oerhört polariserad och vi står inför ett paradigmskifte.
Ena sidan försöker vrida upphovsrätten till någon sorts garanti till att skapare skall få betalt. Men någon sådan garantifunktion har upphovsrätten aldrig någonsin varit, det skulle verkligen vara en kulturrevolution av stora mått; att alla skapare automatiskt i lag garanterades inkomst. Den andra sidan vill vara fri att kommunicera information efter eget tycke och smak, men har en tendens att negligera skapares oro kring sitt levebröd. Ena sidan vurmar för sina möjligheter att tjäna pengar på verk, den andra för kommunikationsfrihet och den idag tom. mänskliga rättigheten till privat kommunikation. Här finns ett reellt och mycket allvarligt problem som måste lösas, annars blir framtiden ett ganska mörkt samhälle. För hur skall man kunna skilja lovlig kommunikation från icke-lovlig utan att både avlyssna och tolka den? Dvs. trampa på den mänskliga rättigheten till privat kommunikation och meningsutbyte, något som bara några närmast totalitära stater annars sysslar med.
Grunden ligger i att ettor och nollor just är bara det, inget annat. Det är bara ettor och nollor som skickas oavsett om det är en piratkopia, något ämnat för en läkare, eller några foton som skickas av fotografen till sin bildbyrå, eller samma foton skickade av någon annan, då som "piratkopior". Skall myndigheter kunna skilja på lovlig och icke lovlig kommunikation så måste de ges möjlighet att avlyssna och tolka allas kommunikation, alla ettor och nollor måste dessutom analyseras eftersom verket uppstår först hos betraktaren. Att stoppa piratkopiering innebär att stoppa internet som vi känner det, det innebär att myndigheter måste ges möjlighet till full insyn i allas datorer och framförallt kommunikation (gäller även telefoner). Givetvis faller det på sin egen orimlighet. På vissa håll ser vi ändock en övervakningiver som inte skådats sedan en viss mur var intakt.
Observera att jag tidigare skrev "skapares oro kring sitt levebröd", oftast handlar det nog egentligen bara om en oro, kanske blandat med en rädsla för det nya okända, där det inte alls är ovanligt att man målar fan på väggen. Man kan ju faktiskt konstatera att det finns skapare som tom. tjänar mycket grova pengar trots att fenomenet fildelning finns. Detta samtidigt som det står utom allt tvivel att den största faran för den lille artisten utan inkomst, inte är hurvida denne skall få betalt, utan istället är att förbli okänd. Det finns onekligen en viss positiv sida med fildelning också. Vad gäller det vetenskapliga finns också undersökningar som pekar åt båda håll, för vissa innebär det minskade intäkter, för andra gratis reklam som leder till ökade intäkter och en möjlighet att överhuvudtaget kunna ta betalt. Det finns också undersökningar som landar i ett nollsummespel, t ex. att minskad skivförsäljning beror på ökad spel och DVD-dito, och visst ligger det någonting i det, i synnerhet när man talar om ungdomar med tämligen begränsade tillgångar. De har ju helt enkelt inte råd med allt de vill ha - Vem har det förresten? (skivbolagsdirektörerna kanske).
Nyligt så fälldes en fildelare för att ha delat ut en film i ett fildelningsnätverk att betala 16000:- i bot. Hallåå, hur i hela fridens namn motiverar man det? Tingsrätten motiverar det med att fildelning orsakar filmindustrin stora kostnader... Låt oss räkna på det. Säg att en film delas av hundratusen datorer, en inte alls omöjlig siffra, och boten till rättsinnehavaren är 16000. Det blir för tusan 1.6 miljarder! Så mycket hade den aldrig dragit in om fildelning inte fanns. För det betyder att filmen annars skulle spelat in 1 krona i sekunden dygnet runt i 58 år, eller under ett år setts av 22 miljoner människor betalandes 73:- per skalle. Lägg nu till att filmen tydligen hette "Hipp hipp hora"... Get real! Det betyder dels att tingrätten sysslar med godtycke och inte ens försöker skipa rättvisa, dels att personen även straffas för vad andra människor gör, att straffets storlek beror på att även andra fildelar.
Näe, så här får det inte gå till, det är inte rättvisa, snarare någon sorts hämd som tas ut. En bot på någon hundralapp hade jag kunna svälja som vettigt. Detta då under förutsättning att stadigare bevisning än IP-nummer finns, eftersom IP-nummer inte säger mer än vad registreringsnumret gör om vem som egentligen framförde en bil. Rättssystemet håller på att spåra ur och helt tappa fotfästet. Hur i hela fridens namn kan någon ens förvänta sig att uppväxande ungdomar skall kunna få en respekt för lag och rättvisa?
Samhället utvecklas, gammal dör ut och nytt tar över, get over it. Yrken kommer yrken går, skulle vi ha stängt dörren för datorer för att skydda den gamla svenska räknemaskinstillverkaren Facit med som mest 14000 anställda? Näe, givetvis inte. Skulle vi ha förbjudit bilar för att skydda hovslagare osv.. Näe, man skall framförallt inte kasta ut en uppväxande generations respekt för rättvisan och deras grundläggande rättigheter till privat kommunikation, bara för att vissa har en oro över sina inkomster.
Vi ser också allt ökande problem med att det i den digitala världen ofta är så att även bäraren av verket också sorterar under upphovsrätt (ungefär som om trycksvärtan och papperet till boken gjorde det). Men också en del konsekvenser av datorprogrammens unika särställning i upphovsrätten där även användandet, exekverandet ingår. För inga andra verk så har upphovsmannen någon beslutanderätt över användandet av enskilda exemplar i annans ägo. Att den skrivna koden faller under upphovsrätt är däremot ganska naturligt, det är ju ett skrivet verk i likhet med böcker, detta på samma sätt som att en avhandling om matematik är ett skrivet verk, men i avhandlingens fall utan att upphovsmannen till avhandlingen ges exklusiv beslutanderätt över hur matematiken som hans verk avhandlar används. Som kommissioner Hersey uttryckde det när han varnade för det på 70-talet i CONTU rapporten:
"The heart of the argument lies in what flows from the distinction, raised above, between the written and mechanical forms of computer programs: admitting these devices to copyright would mark the first time copyright had ever covered a means of communication, not with the human mind and senses, but with machines."
Men idag kan en rättighetsinnehavare genom datorprogram skaffa sig en viss makt över hur du får lyssna till exempelvis musiken på plattan du redan har köpt, eller vilken spelare du tillåts spela den i. Eller se på regionkodningen för DVD, de ger sig själv makt att bestämma i vilket land du får se filmerna du faktiskt köpt på DVD. Eller se de kopieringskyddade CD-skivorna som inte går att spela i bilstereon eller datorn. Så absurt är det idag. Man kan göra två saker med ett datorprogram efter det att det skrivits, man kan publicera det och använda det. Upphovsrätten omfattar tyvärr båda delarna idag. Detta är datorprogrammens särställning, som nu allt mer börjar utnyttjas även för andra verk när de sprids digitalt. Lek nu med tanken att upphovsrätten bara omfattade publicerandet och tillgängliggörandet i likhet med musik, böcker osv., inte användandet.
Detta är ett av de problem som författaren till GPL ville lösa. I detta fall friheten att använda information man redan har i sin ägo. Ja, det är "information i ens ägo" även om man inte har upphovsrätten till den, detta på precis samma sätt som att böckerna i min bokhylla är min egendom trots att jag inte skrivit dem. Hela DRM-träsket bygger på att rättsinnehavaren har beslutanderätt även över användandet. Utan denna beslutanderätt så skulle datorprogram jämställas med andra verk där upphovsmannen "bara" har rätten att bestämma hurvida och på vilket sätt verket får spridas och göras tillgängligt, men har ingenting att säga till om användandet hos den som redan har ett exemplar i sin ägo.
Näe, ingen har svaren ännu. Så därför bör man inte ändra några lagar, i synnerhet inte slänga ut grundläggande rättigheter till integritet bara för att man tror att en liten grupp i samhället riskerar att få svårare att tjäna pengar genom den just nu varande affärsmodellen. Låt gärna olovligt fildelande vara olagligt, så länge som försöken att stävja det inte låter rättssytemet löpa amok.
Jag inser att vi har ett problem ur en rättvise-synpunkt, jag tycker dock inte att det rent samhälleligt behöver vara ett stort problem om nån låt sprids på nätet, eftersom det lika gärna kan vara fri reklam för artisten som ett inkomstbortfall. Problemet består snarare i de krav på lagar och övervakning som ställs för att stävja det ändå rätt marginella problemet. Som förläggaren Tim O'Reilly skrev 2002 "Piracy is Progressive Taxation" (sök på frasen och nu hittar något mycket läsvärt): Den lille okände artistens största problem är inte hurvida denne får betalt, den största faran är att förbli okänd.. Det är de stora kända artisterna som redan tjänar pengar, trots att fildelning onekligen finns sedan många år, som istället är rädd att få se sina inkomster minska, för att inte tala om bolagen som företräder dem. Jag tror också att de små artister som går sin "mecenats" ärenden gör sig själv en björntjänst sett på sikt. Jag använde ordet "mecenat" medvetet eftersom ytterst få artister (läs musiker) har sin ekonomiska upphovsrätt kvar, den har de i regel redan avtalat bort för både sina existerande och faktiskt även tom. alla framtida verk (STIM kräver detta för medlemskap).
Problemet består i att storbolagen, tillsammans med de bolag som som gillar DRM och slutna filformat, har en tendens att styra politiken och diktera lagstiftningen av ren girighet, det blir farligt när politikerna inte inser det, och dessutom lever i gårdagens värld. Debatten är oerhört polariserad och vi står inför ett paradigmskifte.
Ena sidan försöker vrida upphovsrätten till någon sorts garanti till att skapare skall få betalt. Men någon sådan garantifunktion har upphovsrätten aldrig någonsin varit, det skulle verkligen vara en kulturrevolution av stora mått; att alla skapare automatiskt i lag garanterades inkomst. Den andra sidan vill vara fri att kommunicera information efter eget tycke och smak, men har en tendens att negligera skapares oro kring sitt levebröd. Ena sidan vurmar för sina möjligheter att tjäna pengar på verk, den andra för kommunikationsfrihet och den idag tom. mänskliga rättigheten till privat kommunikation. Här finns ett reellt och mycket allvarligt problem som måste lösas, annars blir framtiden ett ganska mörkt samhälle. För hur skall man kunna skilja lovlig kommunikation från icke-lovlig utan att både avlyssna och tolka den? Dvs. trampa på den mänskliga rättigheten till privat kommunikation och meningsutbyte, något som bara några närmast totalitära stater annars sysslar med.
Grunden ligger i att ettor och nollor just är bara det, inget annat. Det är bara ettor och nollor som skickas oavsett om det är en piratkopia, något ämnat för en läkare, eller några foton som skickas av fotografen till sin bildbyrå, eller samma foton skickade av någon annan, då som "piratkopior". Skall myndigheter kunna skilja på lovlig och icke lovlig kommunikation så måste de ges möjlighet att avlyssna och tolka allas kommunikation, alla ettor och nollor måste dessutom analyseras eftersom verket uppstår först hos betraktaren. Att stoppa piratkopiering innebär att stoppa internet som vi känner det, det innebär att myndigheter måste ges möjlighet till full insyn i allas datorer och framförallt kommunikation (gäller även telefoner). Givetvis faller det på sin egen orimlighet. På vissa håll ser vi ändock en övervakningiver som inte skådats sedan en viss mur var intakt.
Observera att jag tidigare skrev "skapares oro kring sitt levebröd", oftast handlar det nog egentligen bara om en oro, kanske blandat med en rädsla för det nya okända, där det inte alls är ovanligt att man målar fan på väggen. Man kan ju faktiskt konstatera att det finns skapare som tom. tjänar mycket grova pengar trots att fenomenet fildelning finns. Detta samtidigt som det står utom allt tvivel att den största faran för den lille artisten utan inkomst, inte är hurvida denne skall få betalt, utan istället är att förbli okänd. Det finns onekligen en viss positiv sida med fildelning också. Vad gäller det vetenskapliga finns också undersökningar som pekar åt båda håll, för vissa innebär det minskade intäkter, för andra gratis reklam som leder till ökade intäkter och en möjlighet att överhuvudtaget kunna ta betalt. Det finns också undersökningar som landar i ett nollsummespel, t ex. att minskad skivförsäljning beror på ökad spel och DVD-dito, och visst ligger det någonting i det, i synnerhet när man talar om ungdomar med tämligen begränsade tillgångar. De har ju helt enkelt inte råd med allt de vill ha - Vem har det förresten? (skivbolagsdirektörerna kanske).
Nyligt så fälldes en fildelare för att ha delat ut en film i ett fildelningsnätverk att betala 16000:- i bot. Hallåå, hur i hela fridens namn motiverar man det? Tingsrätten motiverar det med att fildelning orsakar filmindustrin stora kostnader... Låt oss räkna på det. Säg att en film delas av hundratusen datorer, en inte alls omöjlig siffra, och boten till rättsinnehavaren är 16000. Det blir för tusan 1.6 miljarder! Så mycket hade den aldrig dragit in om fildelning inte fanns. För det betyder att filmen annars skulle spelat in 1 krona i sekunden dygnet runt i 58 år, eller under ett år setts av 22 miljoner människor betalandes 73:- per skalle. Lägg nu till att filmen tydligen hette "Hipp hipp hora"... Get real! Det betyder dels att tingrätten sysslar med godtycke och inte ens försöker skipa rättvisa, dels att personen även straffas för vad andra människor gör, att straffets storlek beror på att även andra fildelar.
Näe, så här får det inte gå till, det är inte rättvisa, snarare någon sorts hämd som tas ut. En bot på någon hundralapp hade jag kunna svälja som vettigt. Detta då under förutsättning att stadigare bevisning än IP-nummer finns, eftersom IP-nummer inte säger mer än vad registreringsnumret gör om vem som egentligen framförde en bil. Rättssystemet håller på att spåra ur och helt tappa fotfästet. Hur i hela fridens namn kan någon ens förvänta sig att uppväxande ungdomar skall kunna få en respekt för lag och rättvisa?
Samhället utvecklas, gammal dör ut och nytt tar över, get over it. Yrken kommer yrken går, skulle vi ha stängt dörren för datorer för att skydda den gamla svenska räknemaskinstillverkaren Facit med som mest 14000 anställda? Näe, givetvis inte. Skulle vi ha förbjudit bilar för att skydda hovslagare osv.. Näe, man skall framförallt inte kasta ut en uppväxande generations respekt för rättvisan och deras grundläggande rättigheter till privat kommunikation, bara för att vissa har en oro över sina inkomster.
Vi ser också allt ökande problem med att det i den digitala världen ofta är så att även bäraren av verket också sorterar under upphovsrätt (ungefär som om trycksvärtan och papperet till boken gjorde det). Men också en del konsekvenser av datorprogrammens unika särställning i upphovsrätten där även användandet, exekverandet ingår. För inga andra verk så har upphovsmannen någon beslutanderätt över användandet av enskilda exemplar i annans ägo. Att den skrivna koden faller under upphovsrätt är däremot ganska naturligt, det är ju ett skrivet verk i likhet med böcker, detta på samma sätt som att en avhandling om matematik är ett skrivet verk, men i avhandlingens fall utan att upphovsmannen till avhandlingen ges exklusiv beslutanderätt över hur matematiken som hans verk avhandlar används. Som kommissioner Hersey uttryckde det när han varnade för det på 70-talet i CONTU rapporten:
"The heart of the argument lies in what flows from the distinction, raised above, between the written and mechanical forms of computer programs: admitting these devices to copyright would mark the first time copyright had ever covered a means of communication, not with the human mind and senses, but with machines."
Men idag kan en rättighetsinnehavare genom datorprogram skaffa sig en viss makt över hur du får lyssna till exempelvis musiken på plattan du redan har köpt, eller vilken spelare du tillåts spela den i. Eller se på regionkodningen för DVD, de ger sig själv makt att bestämma i vilket land du får se filmerna du faktiskt köpt på DVD. Eller se de kopieringskyddade CD-skivorna som inte går att spela i bilstereon eller datorn. Så absurt är det idag. Man kan göra två saker med ett datorprogram efter det att det skrivits, man kan publicera det och använda det. Upphovsrätten omfattar tyvärr båda delarna idag. Detta är datorprogrammens särställning, som nu allt mer börjar utnyttjas även för andra verk när de sprids digitalt. Lek nu med tanken att upphovsrätten bara omfattade publicerandet och tillgängliggörandet i likhet med musik, böcker osv., inte användandet.
Detta är ett av de problem som författaren till GPL ville lösa. I detta fall friheten att använda information man redan har i sin ägo. Ja, det är "information i ens ägo" även om man inte har upphovsrätten till den, detta på precis samma sätt som att böckerna i min bokhylla är min egendom trots att jag inte skrivit dem. Hela DRM-träsket bygger på att rättsinnehavaren har beslutanderätt även över användandet. Utan denna beslutanderätt så skulle datorprogram jämställas med andra verk där upphovsmannen "bara" har rätten att bestämma hurvida och på vilket sätt verket får spridas och göras tillgängligt, men har ingenting att säga till om användandet hos den som redan har ett exemplar i sin ägo.
Näe, ingen har svaren ännu. Så därför bör man inte ändra några lagar, i synnerhet inte slänga ut grundläggande rättigheter till integritet bara för att man tror att en liten grupp i samhället riskerar att få svårare att tjäna pengar genom den just nu varande affärsmodellen. Låt gärna olovligt fildelande vara olagligt, så länge som försöken att stävja det inte låter rättssytemet löpa amok.
Makten
Aktiv medlem
Jag ser det snarast som att jag erhållit "respekt" som fotograf om nån vill ha mina bilder. För mig spelar det ingen som helst roll vad folk gör med dem privat, eftersom jag inte förlorar ett dyft på det om jag inte tänkt sälja bilden. Och hade jag tänkt det, så hade jag inte publicerat den.
Precis, och jag tänker inte sprida nån annans bilder. Jag kan möjligen ladda ner dem på datorn, och kanske skicka över till nån kompis för att visa. Det är inte olagligt.
Absolut inte, men det är väl inte det tråden handlar om?
Anders Östberg
Guest
Nej, tråden gör inte det, men ditt tidigare inlägg gör det.
"Gärna. Jag är bara smickrad och glad om nån använder mina bilder, så länge de inte tjänar några pengar på det. Det gäller även musiken som mitt band spelar. Kopiera, sprid, gör vad du vill, bara du inte ger ut det under eget namn för pengar. Då vill jag nämligen ha åtminstone en del av de pengarna. Det vore väl jättetrevligt om nån använde mina bilder som julkort till vänner och bekanta till exempel."
Här säger du att det är OK att andra tar dina bilder och din musik och "kopiera, sprid, gör vad du vill, bara du inte......", och det är i min mening inte generellt OK, oavsett om man tjänar pengar på det eller inte. Att göra en kopia på en bild för t.ex. en bakgrundsbild på datorn är OK, däremot inte att publicera eller sprida den vidare på något sätt (t.ex. julkort) utan lov. Vill du visa bilden för någon annan kan du ju maila en länk till websidan där bilden ligger istället så får fotografen credit samtidigt.
"Gärna. Jag är bara smickrad och glad om nån använder mina bilder, så länge de inte tjänar några pengar på det. Det gäller även musiken som mitt band spelar. Kopiera, sprid, gör vad du vill, bara du inte ger ut det under eget namn för pengar. Då vill jag nämligen ha åtminstone en del av de pengarna. Det vore väl jättetrevligt om nån använde mina bilder som julkort till vänner och bekanta till exempel."
Här säger du att det är OK att andra tar dina bilder och din musik och "kopiera, sprid, gör vad du vill, bara du inte......", och det är i min mening inte generellt OK, oavsett om man tjänar pengar på det eller inte. Att göra en kopia på en bild för t.ex. en bakgrundsbild på datorn är OK, däremot inte att publicera eller sprida den vidare på något sätt (t.ex. julkort) utan lov. Vill du visa bilden för någon annan kan du ju maila en länk till websidan där bilden ligger istället så får fotografen credit samtidigt.
Senast redigerad av en moderator:
raderad12
Aktiv medlem
Njae det kan vara att gå över gränsen, även om det ibland kan vara gränsfall, se: Framställning av exemplar för privat bruk. Inom familjen är det OK, det är din privata sfär, men "kompis" är en tolkningsfråga.
Är det en bild som ligger öppet publicerad på internet så lär du mest troligt ändå gå fri, eftersom du lika gärna kunde ha skickat länken till den, vilket hade resulterat i samma sak; att kompisen fått en kopia genom fotografens aktiva handling att lägga bilden på en server så att bilden blir allmänt åtkomlig. Fotografen skadas bevisligen inte i ett sådant fall.
Makten
Aktiv medlem
Det var ett personligt svar på den specifika frågan, inget annat. Jag ville bara visa att det finns andra sätt att förhålla sig till fenomenet än att bara vara sur över det. Precis som med "stöld" av musik.
Jo, det är ju precis det jag menar. Det blir lite fånigt när man själv lagt upp bilden för allmän beskådan, och sen blir bestört över att den bollas runt bland privata datorer. Den hade ju ändå lika gärna kunnat komma dit genom att slutbetraktaren själv besökte hemsidan där den låg.
"Ni får gärna titta på bilden, men BARA om ni tittar på den just här, ingen annanstans"
Vad vinner man på en sådan inställning?
Edit: Jag tycker att man måste begripa vad internet ger för möjligheter och vad det medför för nackdelar. Publicerar man själv frivilligt något på nätet så måste man räkna med att det sprids. Annars är det bättre att låta bli. Det är oerhört naivt att tro att man kan bromsa denna utveckling genom lagar och regler, för ingen bryr sig.
Vill du hålla dina bilder för dig själv, så låt bli att lägga upp dem. Det är det enda säkra sättet.
Senast ändrad:
David G
Aktiv medlem
Jag kopierar, lagrar, förändrar och förevisar allt möjligt.
Såna där klippa o klistra grejer man gjorde i skolan när man var liten dom måste väll va olagliga?
Eller att öppna .exe-filer i Word och ändra på ord så att den som sen kör programmet trycker fel i menyerna, fast kul var det.
En gång sparade jag en CD- skiva i Word som .TXT-fil och gav en kopia till en kompis som försökte göra tvärtom men det gick inte att lyssna på, det bara tjöt!, så jag har nog både förvanskat och spridit upphovsrättskyddat material.
För att inte tala om satelit-tv, råkade invertera bilden, det kan ju inte upphovsmannen godkänt.
Minns att en lärare förklarade att om man spelade för hög musik på sin freestyle för att kompisar skulle kunna höra vad man lysnade på och om då någon allmänhet (icke kompis) också kunde höra så var det olagligt, för då hadde man gjort musiken offentligt tillgänglig.
"Det finns två sorters människor: Anhållna och ännu icke anhållna"
Såna där klippa o klistra grejer man gjorde i skolan när man var liten dom måste väll va olagliga?
Eller att öppna .exe-filer i Word och ändra på ord så att den som sen kör programmet trycker fel i menyerna, fast kul var det.
En gång sparade jag en CD- skiva i Word som .TXT-fil och gav en kopia till en kompis som försökte göra tvärtom men det gick inte att lyssna på, det bara tjöt!, så jag har nog både förvanskat och spridit upphovsrättskyddat material.
För att inte tala om satelit-tv, råkade invertera bilden, det kan ju inte upphovsmannen godkänt.
Minns att en lärare förklarade att om man spelade för hög musik på sin freestyle för att kompisar skulle kunna höra vad man lysnade på och om då någon allmänhet (icke kompis) också kunde höra så var det olagligt, för då hadde man gjort musiken offentligt tillgänglig.
"Det finns två sorters människor: Anhållna och ännu icke anhållna"
Anders Östberg
Guest
Tyvärr så tenderar de som själva vill dela ut sin musik/bilder/programvara fritt att anse att alla andra ska göra det också, en märklig åsikt som sprider sig att allt på Internet ska vara fritt och gratis. Bestäm gärna om det egna materialet men respektera också att det finns dom som har en annan syn på detta.
"Publicerar man själv frivilligt något på nätet så måste man räkna med att det sprids". Jovisst. Går en ensam kvinna hem sent måste hon räkna med att bli antastad. Man behöver man väl inte gilla läget eller acceptera ett fenomen bara för att det finns?
"Publicerar man själv frivilligt något på nätet så måste man räkna med att det sprids". Jovisst. Går en ensam kvinna hem sent måste hon räkna med att bli antastad. Man behöver man väl inte gilla läget eller acceptera ett fenomen bara för att det finns?
David G
Aktiv medlem
Man kan ju tänka sig ett lösenords skyddat system, Web läsaren frågar efter en bild, server returnerar ett avtal om icke spridning, du godkönner avtalet, avtalet skickas till upphovsmannen som godkänner att du får se bilden, bilden görs unik och sen skickas den till dig så du kan titta på den.
Ett system med transpondrar som alla tvingas bära skulle också göra att det fysiskt skulle bli svårt att sprida upphovsrättskyddat material, det skulle också göra så att antastaren antagligen avstod från sitt beteende, eller åtminstånde underlätta gripandet.
Makten
Aktiv medlem
Det var en konstig jämförelse. Lägger du själv ut en bild så är det väl för att den ska synas? En kvinna går troligen inte hem sent om natten för att antastas.
Edit: Det är förstås en jäkla skillnad om man sprider materialet under falskt namn, eller om nån försöker tjäna pengar på det.
Om du lägger ut din egen musik som mp3-fil så verkar det ju idiotiskt om folk inte får skicka runt den, eller hur?
Anders Östberg
Guest
Jovisst är det en drastisk jämförelse. Poängen jag försöker få fram är att i båda fallen kan det röra sig om ett brott. I det andra fallet finns det ingen som ifrågasätter detta. I det första fallet finns det en inställning att "man får räkna med det", och att man får "skylla sig själv om man visar något på nätet". Rent pricipiellt är det väl ingen skillnad på att kvinnan bör kunna få vara säker på att gå oantastad liksom att mina bilder/musik/progamvara ska kunna få visas upp på en websida utan att bli olovligt använda. Jag inser att verkligheten skiljer sig en hel del från hur jag skulle vilja ha det, i båda fallen.
Makten
Aktiv medlem
Det är också ungefär lika korkat av en kvinna att gå hem i utmanande kläder sent på natten. Eller att ställa sin fina cykel olåst mitt inne i stan. Det spelar liksom ingen roll om det är olagligt eller inte; man får vara lite rationell. Är det värt risken?
I fallet foto på nätet verkar det handla om nån slags förlegad naiv tro om att man faktiskt inte laddar ner bilden när man bara ser den på skärmen. Det gör man visst, och den ligger kvar på dator även efteråt, om man har normala inställningar. Det har alltså egentligen inte ens med ovanstående resonemang att göra. Det ÄR lagligt att ta ner andras bilder. För mig är det rätt obegripligt varför man vill försöka hindra det, samtidigt som man vill visa bilden.
Anders Östberg
Guest
Jag tror vi pratar lite förbi varandra.
Självklart är det OK att ladda ner bilden till sin egen dator för att titta på den.
Det är nästa steg jag pratar om, att t.ex. utan att fråga använda någon annans bild för att göra julkortet du tog som exempel, och sedan skicka ut det till sina vänner. Jag anser att det är fel oavsett om man tjänar pengar på det eller inte.
Självklart är det OK att ladda ner bilden till sin egen dator för att titta på den.
Det är nästa steg jag pratar om, att t.ex. utan att fråga använda någon annans bild för att göra julkortet du tog som exempel, och sedan skicka ut det till sina vänner. Jag anser att det är fel oavsett om man tjänar pengar på det eller inte.
Senast redigerad av en moderator:
Arne S
Aktiv medlem
Håller med dig där Martin. Så länge tekniken är som idag måste man själv göra ett val. Jag kan försvåra men inte förhindra att bilden används i strid mot upphovsrätten.
Men, om tekniken utvecklas kanske det i framtiden blir möjligt att visa bilden på Internet utan att den laddas ner till datorn som idag. Det ser jag inget negativt i. Då kan man visa bilden utan att riskera att den sedan används i strid med upphovsrätten. Men så vitt jag vet är det idag omöjligt. Förutom alla andra knep finns ju skärmdumpen så det blir nog svårt...
Makten
Aktiv medlem
Ja, det är väl fel, eftersom man ju faktiskt tjänar pengar genom att inte ha köpt bilden;-) Jag gav bara min egen syn på saken i det fallet. Det finns massor av klåpiga amatörer som jag själv som sitter och tror att de behöver skydda sina bilder från "stöld". Man måste väl kunna se något positivt i att nån alls vill använda ens bild också.
Hur det skulle gå till begriper jag inte. Data måste ju hamna på din skärm för att du ska kunna se bilden, och då måste bilden också befinna sig i din dator, åtminstone temporärt.
Det här är samma sak som kopieringsskydd på skivor. Så länge det går att lyssna på skivan så går det att kopiera den. Så länge du kan titta på bilden så går det att kopiera den. Det är omöjligt att förhindra, och det känns vettigare att inta ett annat förhållningssätt till internet än att försöka hindra informationsflödet.
