Gersemi skrev:
Du menar att dom hamnar där som tillfälliga internetfiler? Visst isåfall.. men fortfarande.. handlar ändå inte frågan om respekt för fotografen och fotografens önskemål?? FFör du menar väl ändå inte att du sparar alla dessa tillfälliga internetfiler?
Jag gör ett försök att förklara..
Du sparar dem också, eller mer specifikt, din dator gör det. Vad vi talar om här är kommunikation, Internet handlar om att skicka och ta emot information, inget annat. När du klickar på en länk, då ställer du bara en fråga: Kan jag få ta del av informationen på denna adress? Om servern svarar med att skicka ut infon till dig och din dator, ja då har du fått informationen, en kopia (orginalet ligger ju kvar). Det är då faktiskt din kopia, du har ju fått den när du bad om den.
Jämför gärna med skräpreklamen du får i din fysiska brevlåda, den har du också fått. Skräpreklamen innehåller ofta bilder tagna av professionella fotografer - men de bilderna, de tryckta exemplaren är dina, skräpreklamen du fått är faktiskt i din ägo när du fått eländet, således din egendom! - Tro mig, ;-) du får kasta bort skräpreklamen i pappersåtervinningen. Detta även om du inte har upphovsrätten till bilderna i den. Eller tänk på böckerna i din bokhylla, det är dina böcker, din egendom, dina exemplar - även om du inte skrivit dem och har upphovsrätten till dem. Du får givetvis göra vad du vill med din egendom. Elda upp böckerna, tapetsera väggarna med sidorna ur dem, ja du får tom. sälja dem begagnade. Samma sak gäller givetvis alla exemplar av verk, även de verk du fått dig tillsänt till din dator när du bad om dem.
Kommunikation är vad det handlar om. Talar jag om något för dig, då vet du också om det, du har då fått en kopia. Publicerar jag då en bild på Internet, då har jag publicerat. Alla som kan se bilden har då fått ta del av informationen som bilden består av, de har således fått en kopia av informationen som då är i deras ägo, annars hade de inte kunnat se den. Internet har bara inneburit en dramatisk sänkning av barriären till informationsspridning, precis det som tryckpressen en gång innebar. Men tyvärr så reagerar dagens "makt o kyrka" i stort sett likadant nu som på Gutenbergs tid.
Jag som upphovsman har givetvis inget att säga till om när det gäller andras egendom, exemplar av mina verk i andras ägo. Det enda jag har ensamrätt till är vad som regleras i upphovsrätten, och upphovsrätt handlar om tillgängliggörande av det immateriella verket.
Fundera en stund på vad något immateriellt är, jag lovar att du kommer fram till att det är något du varken kan se, höra eller ta på. Detta "tankefoster" är vad upphovsrätten handlar om, det handlar inte om sådant som sorterar under äganderätt. Frasen "intellektuell egendom" är således bedrägligt, en motsägelse i sig. Upphovsrätt handlar inte heller om idéer eftersom det skulle betyda upphovsrätt till ännu ej skrivna böcker, eller foton som inte är tagna.
Vad upphovsrätten ger mig som upphovsman, är en ensamrätt att besluta om tillgängligörande, publicering osv.., den ger mig inte rätt att besluta om redan tillgängligjorda exemplar som redan är i annans ägo. Det om något skulle kunna liknas vid stöld eller expropriation; om jag t ex. hade rätten att säga: Du får inte titta på min bild om du är på semester, eller att du inte får läsa boken jag skrev om du åker tåg. Någon sådan rätt ger inte upphovsrätten. Har du redan ett ex. av min bok eller bild, så är ju det exemplaret ditt, och du får givetvis avnjuta verket på semestern eller när du åker tåg.
Ofta används ordet "stöld" när man talar om intrång i andras ensamrätter till verk. Men när man gör det så motiverar man att lagen finns med att det är förbjudet att bryta emot den, dvs. ett logiskt felslut. Man ber sin läsare att behandla rättssytemet som en auktoritet i etik; om kopiering är förbjuden, så måste det vara fel. Detta eftersom stöld alltid är moraliskt fel oavsett vad lagen säger. Men upphovsrättsintrång är inte stöld, lagen refuserar den tanken, det är upphovsrättsintrång och inget annat. Det är således att hänvisa till lagen i samma mening som man misstolkar densamma. Ja, hela idén om att lagar skulle definiera vad som är rätt och fel är ett misstag i stort. Lagar är - i bästa fall - ett försök från lagstiftaren att skapa rättvisa, men att säga att lagar definierar rättvisa eller etiskt handlande, det är att vända bak o fram på saker o ting. Att då hänvisa till lagen med att skriva stöld för något som i den samma inte är det, gör att man lätt hamnar fel och river upp tämligen okonstruktiva diskussioner som lätt går över i pajkastning.
Dock har "stöld" använts i en sådan omfattning att förståelsen av det grumlats, ordbruket leder dock tanken lika fel för det. Kopiering av sådant man har i sin ägo är inte olagligt, att tillgängliggöra kopior olovligen kan vara det, dock inte alltid. Stöld däremot, det är alltid fel, därför är det ett så synnerligen olämpligt ord i sammanhanget, speciellt om läsaren inte är ordentligt insatt och därmed lätt drar fel moraliska slutsatser.
