acke
Avslutat medlemskap
En bråkdel av en sekund är ibland tillräckligt för att missa pangbilden och få en slätstruken ”mellanmjölksbild” istället.Det tar bara en bråkdel av en sekund att ändra slutartider. Bilden nedan är i andra riktningen.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
Notera: This feature may not be available in some browsers.
En bråkdel av en sekund är ibland tillräckligt för att missa pangbilden och få en slätstruken ”mellanmjölksbild” istället.Det tar bara en bråkdel av en sekund att ändra slutartider. Bilden nedan är i andra riktningen.
Allt beror på hur frågorna är ställda. Sedan innehåller mina kurser helt andra moment som egentligen upptar huvuddelen av mina kurser, där det i huvudsak handlar om att utveckla sig själv och hittar en egen väg i bildskapandet. Självklart!Det där är ett konstigt resonemang, tycker jag. Varför ska man rekommendera till andra att använda samma metod som man själv använder? Är det inte bättre att rekommendera folk att utforska allt som kameran erbjuder och välja den metod som känns bäst? Hur man bäst arbetar med kameran beror ju både på individuella preferenser och fotogenre/motivval etc.
Jag har också mitt personliga sätt att jobba med kameran, men jag inser att mitt sätt inte passar alla. Därför rekommenderar jag inte mitt sätt. Det skulle kännas inskränkt. Jag rekommenderar hellre att alla fotografer söker sina egna vägar och utforskar alla möjligheter. Öppenhet och vidsynthet är bra. Kunskap och erfarenhet av alla tillgängliga möjligheter gör det enklare att välja rätt i varje situation.
Jag vill uppmana alla som börjar syssla med fotografering att lära sig grunderna ordentligt. Att förstå hur bländaröppning, slutartid och signalförstärkning (ISO) var och en och tillsammans påverkar bilden. Det är även rätt bra att förstå vad en råfil är och vilka fördelar man får genom att låta kameran spara sådana.Det där är ett konstigt resonemang, tycker jag. Varför ska man rekommendera till andra att använda samma metod som man själv använder? Är det inte bättre att rekommendera folk att utforska allt som kameran erbjuder och välja den metod som känns bäst? Hur man bäst arbetar med kameran beror ju både på individuella preferenser och fotogenre/motivval etc.
Hur snabbt gick det att mäta ljuset åt det hållet?Det tar bara en bråkdel av en sekund att ändra slutartider. Bilden nedan är i andra riktningen.
En sådan där kommentar är bara tramsig. Det är inte frågan om att visa att M kan fungera. Det handlar om vad som fungerar bäst i olika sammanhang. I det beskrivna scenariot är det ingen tvekan om att M inte är optimalt, trots att det är användbart.Det tar bara en bråkdel av en sekund att ändra slutartider. Bilden nedan är i andra riktningen.
Blir lite fel, tycker jag, när man konkluderar att ett scenario inte är optimalt för M. Det handlar om vilka rutiner man har om att mäta ljuset; själv håller jag på med allt från insekter i flykt, via actionbilder på olika fåglar och däggdjur, till bilder på stora landskap och under vattenytan. Alltid med M och det går alldeles utmärkt enligt mitt sätt att arbeta som fotograf. Det handlar om arbetsrutiner - och inget annat!En sådan där kommentar är bara tramsig. Det är inte frågan om att visa att M kan fungera. Det handlar om vad som fungerar bäst i olika sammanhang. I det beskrivna scenariot är det ingen tvekan om att M inte är optimalt, trots att det är användbart.
Det var därför du hamnade fel. Du tänkte för mycket på styrningen och för lite på lagringen.
Det spelar förstås ingen roll om du trycker på kameran, trycker på datorn eller låter datorn trycka själv. Det är själva infångandet av bilden som avses när man pratar om direktfångst. Den sker (till datorn) direkt i samband med att bilden tas, inte senare.
Direktfångst, alltså.
Blir rejält fel om man konkluderar att M är optimalt för alla scenarion.Blir lite fel, tycker jag, när man konkluderar att ett scenario inte är optimalt för M.
Allt beror på hur frågorna är ställda. Sedan innehåller mina kurser helt andra moment som egentligen upptar huvuddelen av mina kurser, där det i huvudsak handlar om att utveckla sig själv och hittar en egen väg i bildskapandet. Självklart!
Det är förstås helt opedagogiskt innan det har etablerats. Tethering tycks fungera som en välaccepterad term på engelska vilket tyder på att tjudring skulle göra det också, för oss som talar svenska.Hävdar du att "tjudring" är mer pedagogiskt kommer jag att skratta.
Vilket jag heller inte skrivit! Det är rätt för mig, vad som är rätt för andra är upp till andra. Använder inte pekpinnar.Blir rejält fel om man konkluderar att M är optimalt för alla scenarion.
Om du hade gått någon av mina kurser, så hade du inte undrat över detta. Någon puritan har jag aldrig varit och kommer heller inte att bli. Kan vara en fördel att läsa vad jag skriver och inte tillskriva mig en karaktärsbeskrivning som inte stämmer. Besök min blogg och titta på mina bilder, så hade du förstått att jag är rätt så fri och även hämningslös i mitt bilduttryck.Terje, jag undrar om inte du och de som kommer till dig på kurser har skapat en rätt avgränsad och liten "naturfotopuristisk filterbubbla" tillsammans. Jag tror att Acke/Ulf har en poäng i att man behöver ett vidare blick på detta med automatiken och då behöver man också veta hur den fungerar och hur kamerans olika delsystem sitter ihop och samverkar.
Allt beror nog inte alls bara "på hur frågorna är ställda" utan som flera redan påpekat vad man behöver för verktyg för att säkerställa att man inte missar bilder i onödan för att man använder för uppgiften ineffektiva och suboptimala verktyg.
Det går absolut att få trallvirket på plats i en bastu genom att slå ner skruvarna med en hammare, men den som gör det kommer upptäcka att det inte är helt optimalt. Viss kameraanvändning sker i sammanhang där det inte alls är optimalt med M-läget och manuellt fipplande och i allmänhet tillför det inget om man inte helt tänkt bryta mot exponeringsautomatikens styrning och rekommendationer.
Senaste OS använde en del Sony A1 och litade tungt på automatiken både i form av bildstabilisering, AF, AWG, exponeringsstöd och inte minst seriebildtagning med 30 bilder per sekund, eftersom de är extremt beroende att ha kontroll över minsta lilla moment i många idrottsskeenden. De kom hem med Terabyte av bilder. Många av de bilder de tog skulle svårligen låtit sig tas utan alla auto-hjälpmedel de hade till förfogande.
Många fågel- och djurfotografer vill säkert inte leva utan ögonfokus för "djur-" och "fåglar-" och nu t.o.m. "insekter" och jag har också svårt att se att de skulle rata exponeringsautomatiken totalt. Vad skulle poängen vara med det??
För barnfotografer idag tror jag också användning av ögonfokus är väldigt vanligt. Jag kan säga personligen att jag länge helt avstod barnbilder för jag var helt usel på sånt innan ansiktsigenkänningen och ögonfokusen kom. Så det är för mig ett bra exempel på bilder jag tidigare inte klarade av att ta till min frus stora besvikelse. Av detta skäl har vi väldigt mycket färre bilder på vår son när han var barn än hans barn som nu växer upp.
Ansiktsigenkänningen kom senare till systemkamerorna än till kompakterna då den funktionen först riktades till konsumentprodukterna och den funktionen föraktades hårt när exv. Sony införde den först i modellen A550 om jag inte missminner mig. "Jävla Disney-funktioner", skrev några Canon-entusiaster då här på FS (inga namn ). Idag finns det väl INGA systemkameror som saknar ansiktsigenkänning. När det gäller detta drypande förakt för denna typ av funktioner som då även inbegrep "Live View" som en del då kallade "Larv View" (då avbildades fotografer som använde Live View lite skämtsamt men med visst allvar ståendes med kameran så långtifrån kroppen med raka armar - för att befästa töntfaktorn) så finns det fullt fog för att kalla detta ett uttryck av snobbism.
Istället för att försöka lära sig hur dessa nya smarta funktioner funkade och använda dem där de gjorde riktig nytta, så excellerade många verkligt konservativa och utvecklingsfientliga i att "göra som de alltid gjort ända sedan den analoga tiden).
Det är självfallet verkligen inget fel i att använda M-läget när man INTE har bråttom ELLER om man helt vill bryta mot det den inbyggda exponeringsautomatikens världsbild av konstnärliga skäl exv. men tyvärr finns det fortfarande en hel del snobbism i den konsekventa självbegränsning som gör att man alltid begränsar sig med den instängdhet som helt manuell fotografering ger. Om man är bekväm med att röra sig inom den begränsningen så kan man säkert göra det, om man exv. mest tar bilder av stilleben men det kan ju även en fängelseintern vara som föredrar att sitta inne värmen, får tre hyfsade mål mat serverad varje dag och t.o.m. får TV i cellen, hellre än att frysa på vintern sittandes på något varmluftsutblås från någon tunnelbanestation på vintern, liggandes på någon wellpappkartong. Om man aldrig går in i några väggar kan man t.o.m. låtsas som att de faktiskt inte finns.
Terje, jag undrar om inte du och de som kommer till dig på kurser har skapat en rätt avgränsad och liten "naturfotopuristisk filterbubbla" tillsammans. Jag tror att Acke/Ulf har en poäng i att man behöver ett vidare blick på detta med automatiken och då behöver man också veta hur den fungerar och hur kamerans olika delsystem sitter ihop och samverkar.
Allt beror nog inte alls bara "på hur frågorna är ställda" utan som flera redan påpekat vad man behöver för verktyg för att säkerställa att man inte missar bilder i onödan för att man använder för uppgiften ineffektiva och suboptimala verktyg.
Det går absolut att få trallvirket på plats i en bastu genom att slå ner skruvarna med en hammare, men den som gör det kommer upptäcka att det inte är helt optimalt. Viss kameraanvändning sker i sammanhang där det inte alls är optimalt med M-läget och manuellt fipplande och i allmänhet tillför det inget om man inte helt tänkt bryta mot exponeringsautomatikens styrning och rekommendationer.
Senaste OS använde en del Sony A1 och litade tungt på automatiken både i form av bildstabilisering, AF, AWG, exponeringsstöd och inte minst seriebildtagning med 30 bilder per sekund, eftersom de är extremt beroende att ha kontroll över minsta lilla moment i många idrottsskeenden. De kom hem med Terabyte av bilder. Många av de bilder de tog skulle svårligen låtit sig tas utan alla auto-hjälpmedel de hade till förfogande.
Många fågel- och djurfotografer vill säkert inte leva utan ögonfokus för "djur-" och "fåglar-" och nu t.o.m. "insekter" och jag har också svårt att se att de skulle rata exponeringsautomatiken totalt. Vad skulle poängen vara med det??
För barnfotografer idag tror jag också användning av ögonfokus är väldigt vanligt. Jag kan säga personligen att jag länge helt avstod barnbilder för jag var helt usel på sånt innan ansiktsigenkänningen och ögonfokusen kom. Så det är för mig ett bra exempel på bilder jag tidigare inte klarade av att ta till min frus stora besvikelse. Av detta skäl har vi väldigt mycket färre bilder på vår son när han var barn än hans barn som nu växer upp.
Ansiktsigenkänningen kom senare till systemkamerorna än till kompakterna då den funktionen först riktades till konsumentprodukterna och den funktionen föraktades hårt när exv. Sony införde den först i modellen A550 om jag inte missminner mig. "Jävla Disney-funktioner", skrev några Canon-entusiaster då här på FS (inga namn ). Idag finns det väl INGA systemkameror som saknar ansiktsigenkänning. När det gäller detta drypande förakt för denna typ av funktioner som då även inbegrep "Live View" som en del då kallade "Larv View" (då avbildades fotografer som använde Live View lite skämtsamt men med visst allvar ståendes med kameran så långtifrån kroppen med raka armar - för att befästa töntfaktorn) så finns det fullt fog för att kalla detta ett uttryck av snobbism.
Istället för att försöka lära sig hur dessa nya smarta funktioner funkade och använda dem där de gjorde riktig nytta, så excellerade många verkligt konservativa och utvecklingsfientliga i att "göra som de alltid gjort ända sedan den analoga tiden).
Det är självfallet verkligen inget fel i att använda M-läget när man INTE har bråttom ELLER om man helt vill bryta mot det den inbyggda exponeringsautomatikens världsbild av konstnärliga skäl exv. men tyvärr finns det fortfarande en hel del snobbism i den konsekventa självbegränsning som gör att man alltid begränsar sig med den instängdhet som helt manuell fotografering ger. Om man är bekväm med att röra sig inom den begränsningen så kan man säkert göra det, om man exv. mest tar bilder av stilleben men det kan ju även en fängelseintern vara som föredrar att sitta inne värmen, får tre hyfsade mål mat serverad varje dag och t.o.m. får TV i cellen, hellre än att frysa på vintern sittandes på något varmluftsutblås från någon tunnelbanestation på vintern, liggandes på någon wellpappkartong. Om man aldrig går in i några väggar kan man t.o.m. låtsas som att de faktiskt inte finns.
Och återigen, alla bilder, precis alla bilder, som du Jonas har visat i denna tråd hade gått utmärkt att ta i något av kamerans automatiklägen. Det finns ingen magi i bokstaven M. I slutänden handlar det bara om tre enkla parametrar: tid, bländare och ISO. Dessa parametrar går utmärkt att kontrollera även i automatiklägena. Sensorn i kameran bryr sig inte om vilket läge programvredet står på, den fångar bara ljuset enligt de tre parametrarna.Det finns säkert många som inte använder automatik för att de är konservativa eller teknikfientliga. Kanske tom de flesta.
Själv älskar Jag Eye-AF. Det är en av de bästa uppfinningarna sedan osthyveln och det mesta som kommer med spegelfria kameror gör livet enklare.
Den dagen en kamera kan exponera automatiskt lika bra som en iPhone kommer jag kanske att gå över från manuella inställningar. Min iPhone verkar ofta veta hur jag vill ha det. Jag gissar att telefonen t.ex. väger in tiden på dagen när den räknar ut exponeringen. En kvällsbild exponeras annorlunda än mitt på dagen.
Du överdriver ändå helt klart besväret med att manuella inställningar. Jag står aldrig och "fipplar". Det handlar mest om at göra en liten justering av slutartiden då och då. Sent på eftermiddagen när jag gillar att fotografera ändras ljuset ju senare det blir, men det kan gå 10 minuter innan jag behöver justera.
Anledningen till att jag föredrar att exponera manuellt är att bilden inte ser likadan ut som om jag använde automatik.
Jag försöker, även om jag ofta misslyckas, att förmedla känslan jag har när jag fotograferar.
Bilden nedan skulle berätta en helt annan historia om jag lät automatiken få det att se ut som dagsljus. Visst det går att använda exponeringskompensation eller att fixa i efterhand och det senare gör jag, men det är inget argument som får mig att ändra hur jag fotograferar.
Tack! Jag är jättenöjd.Och återigen, alla bilder, precis alla bilder, som du Jonas har visat i denna tråd hade gått utmärkt att ta i något av kamerans automatiklägen. Det finns ingen magi i bokstaven M. I slutänden handlar det bara om tre enkla parametrar: tid, bländare och ISO. Dessa parametrar går utmärkt att kontrollera även i automatiklägena. Sensorn i kameran bryr sig inte om vilket läge programvredet står på, den fångar bara ljuset enligt de tre parametrarna.
Inget fel att använda M, men det finns många fler vägar till Nirvana. Det är bra, nyttigt och utvecklande för de flesta fotografer att utforska kartan och söka egna vägar framåt. Låt oss vara öppna och lyhörda kring detta. Du har uppenbarligen hittat en väg som gör dig nöjd. Grattis!