Mankan G
Aktiv medlem
Tsk, den kommer aldrig dö ut. Det finns för många anledningar till att jag väljer film framför minneskort.
Korn kan vara snyggt, digitalt brus kan det inte. Film erbjuder tonvis av experimenterande i sig självt, digitalt gör det inte. Film innebär mer tid på varje bild, digitalt erbjuder 500 bilder på en kvart, där en blir lyckad. Film innebär att veta hur bilden ska bli, digitalt innebär en LCD-skärm att komponera med. Dessutom behöver man inte bekymra sig om tråkigheter som vitbalans, filformat, sensordamm och annat tjafs. Vidare kan välja film efter tillfälle, men det är ett helsike att byta sensor efter tillfälle.
Enda anledningen jag finner till digitalt är att det blir billigare i längden. Men så är det också så förbaskat mycket tråkigare.
Rent nonsens på ett praktiskt plan. Givetvis finns det subjektiva åsikter som är värda väl så mycket men det finns absolut ingen absolut sanning i ditt påstående...
Sensordamm? Inget större problem jämfört med dammet i det analoga mediet vid kopiering eller skanning.
Komponera via LCD? Jag har i princip samma sökare på min DSLR som på min 35mm filmkamera.
Etc.
Antingen är du oerhört okunnig eller så vill du bara provocera. Jag kanske bara är så pass korkad att jag inte fattar någon sarkasm.....
Film är dött! Punkt slut. Nu avser jag marknaden för de stora massorna. Det är ju bara att titta på hur situationen för leverantörerna för analogt material ser ut. BORTA!!! Givetvis kommer det finnas en och annan entuasiast som fortsätter men de är få.
ps. Det finns värden som är väldigt viktiga på det känslomässiga planet men inte har någon egentlig betydelse. Doften av en nyöppnad filmburk från Kodak är obeskrivlig trevlig.....