Analogt, utdöd?

[Mankan G]

Du har uppenbarligen mer smak än kamerafabrikanterna och -konsumenterna.
Åtminstone Canons billigare kameror har ingen ratt för att välja bländare och ingen för slutartid, det är kombinerat i ett litet digital vred på baksidan där man får trycka in en knapp för att byta funktion.

Det var precis samma förfaringssätt på de enklare analoga Canonkamerorna också. I alla fall de mest moderna.. Föresten så undrar jag när Canon hade en bättre lösning senast på enklare modeller? Går jag tillbaka till AE-1, A1 etc så hade de visserligen två ringar men ingen kopplad ljusmätare. Dvs jag var tvungen att läsa av värdet i sökaren och sedan ta ner kameran från ögat och ställa in värdet på bländarringen....."Bättre" modeller som de finare i Eos samt F1 hade fullkopplad ljusmätare men vilka andra?

 

[jorgene]

Om man klarar att gå ut och ta bilderna klarar man nog av att gå med dem till fotobutiken utan alltför stor smärta.

Innan du ens kommit till fotoaffären, så har jag bildbehandlat, lagt ut bilderna i ett färdigt galleri på min hemsida, tankat upp bilderna till min bildbyrå på andra sidan jordklotet, samt meddelat svensk media att bilderna finns för påsyn.

Och allt detta görs med fördel över en kopp kaffe, på närmast tillgängliga café...

Man kan säga mycket om analog vs digital, men att arbetsflödet förenklats och att de tekniska möjligheterna ökat väsentligt, behöver vi nog inte diskutera så ingående.

 

[galaxenspresident]

Det där lät stressigt Jörgen. Själv tar jag en kopp kaffe i lugn och ro hemma medan filmen sköljer eller torkar.

 

[Mankan G]

Det där lät stressigt Jörgen. Själv tar jag en kopp kaffe i lugn och ro hemma medan filmen sköljer eller torkar.

Men hur får du då upp bilderna på nätet samt skickar dem till uppdragsgivaren på andra sidan jorden samtidigt som filmen sköljer eller torkar?? Ahhh. du menar att dina bilder är klara för användning när de ligger där i sköljen blöta och dana. Mina klienter eller tom frugan föredrar dem mer lättittade än så

Som Jörgen redan skrivit så känns fördelarna med flödet i det digitala mediet jämfört med det kemiska som ett onödigt ämne att ens ta upp till diskussion. Det analoga har kanske en och annan fördel här och var men flödet i sin helhet tillhör inte ett av dessa för majoriteten av oss.

//Mankan

 

[galaxenspresident]

Det är väl högst personligt vem det digitala flödet passar och inte passar. Jag ska inte ha upp bilderna till några kunder. För mig är foto en avkopplande hobby där allt vad stress heter är av ondo.

Och nej visst frugan föredrar bilderna på papper fortfarande, men bilderna är ändå mest värda för henne och mig först flera år senare än fototillfället.

Sådana här urspårade trådar är bara patetiska där var och en definierar upp kriterierna för vad som är optimalt och sedan raljerar man på om vad som är bäst, i bästa fall med an brasklapp om att man själv förestår majoriteten.

Edit: Så för att återknyta till trådstartarens observation. Jag tycker precis som honom att filmbaserat foto är intressantare att utöva än digitala dito (som dock har sina fördelar när det gäller att kasta upp snabba bilder för en försälkjning av något på blocket). (hur gör man en sådan där lipande smiley?)

 

[Mankan G]

Missade du min smiley?

Jag hade absolut ingen ambition att vare sig raljera eller trampa dig på tårna.

Jag hade faktiskt en tanke på att lägga till några rader om att det givetvis är upp till var och en och att flödet givetvis kan se olika ut hos olika individer men det kändes onödigt. Jag förutsatte, och då tydligen felaktigt, att samtliga borde ha förstått det, men med facit i hand skulle jag har gjort det i alla fall...

Jag kan se det från två håll. Den yrkesutövande sidan hos mig uppskattar enkelheten och snabbheten i det digitala för att kunna leverera bilderna till klienten på ett sätt som gör att klienten blir nöjd. Å andra sidan som amatör där det digitala gör att jag slipper stå i mörkrummet eller att skanna dior.

För att förtydliga min åsikt ännu mer så föredrar jag det digitala flödet före det analoga då jag tycker att själva fotograferandet är roligare än efterbehandligen. Dvs att jag föredrar att hålla i kameran än att så i mörkrummet under den analoga tiden och det är fortfarande roligare att hålla i kameran än att sitta framför skärmen. Det digitala mediet har för mig inneburit avsevärt mer tid med kameran än framför skärmen. Dessutom har det digitala inneburit att jag utvecklat mina kunskaper som fotograf. Jag har kunnat exprimentera avsevärt mer och tagit fler bilder utan att det kostat för mycket.

Observera att detta gäller för mig. Inte för alla andra. Det är enbart min åsikt jag ventilerar.....

 

[ebermark]

Det är bara en tidsfråga innan det analoga endast kommer finnas kvar hos analogentusiaster och nostalgiker, så att säga. Precis som det finns folk som gillar gamla 50- och 60-talsbilar. Dom har väl sin charm, men i det stora hela finns det ingen framtid för dom annat än som just nostalgiobjekt.

 

[jorgene]

Jag kan se det från två håll. Den yrkesutövande sidan hos mig uppskattar enkelheten och snabbheten i det digitala för att kunna leverera bilderna till klienten på ett sätt som gör att klienten blir nöjd. Å andra sidan som amatör där det digitala gör att jag slipper stå i mörkrummet eller att skanna dior.

Om man ser det ur amatörfotografens synvinkel, så är ju det digitalas STORA fördel, den omedelbara feedbacken vid inlärningsprocessen.

Förutsatt att man är villig att lära sig de tekniska grunderna med bländare, tid, skärpedjup, mm (som man i ärlighetens namn mer "tvingades" att lära sig på den analoga tiden), så är det digitala helt oslagbart att lära sig med. Momentan feedback, fulla EXIF-data i bildfilerna och en mycket låg marginalkostnad för extrabilder.

Om jag tar mig själv som exempel, så förvånades jag fortfarande över hur snabbt jag med den digitala utrustningen lyckades "någorlunda behärska" något jag alltid tyckt varit svårt: blixtfotografering. Att "intensivlära" på det sätt jag runt 2004 gjorde med min D70 & SB800, hade aldrig gått med analogt. Dagar till feedback, inga bilddata och 10000-tals kronor för film/framkallning -- nej, det hade helt enkelt inte varit genomförbart på samma sätt. Med digitalt blev det roligt, engagerande och (som marginalkostnad) i stort sett gratis.

 

[Mankan G]

Om jag tar mig själv som exempel, så förvånades jag fortfarande över hur snabbt jag med den digitala utrustningen lyckades "någorlunda behärska" något jag alltid tyckt varit svårt: blixtfotografering. Att "intensivlära" på det sätt jag runt 2004 gjorde med min D70 & SB800, hade aldrig gått med analogt. Dagar till feedback, inga bilddata och 10000-tals kronor för film/framkallning -- nej, det hade helt enkelt inte varit genomförbart på samma sätt. Med digitalt blev det roligt, engagerande och (som marginalkostnad) i stort sett gratis.

Precis samma sak för mig. Jag har hört någonstans att det krävs 10000 träningstimmar för att bli en elitidrottare. För mig så är det lite samma sak med fotograferingen. Jag har givetvis tagit massor fler bilder nu när det inte kostar något extra och försökt ta lärdom av dessa. Genom exprimenterande eller bara genom att försöka ta bilder där jag aldrig ens skulle försöka tidigare.

Inte kostar extra är givetvis också en sanning med modifikation. Det är inte helt rättvist att titta på mina siffror då jag till viss del faktiskt lyckas få betalt för en del men att min hobby numera kostar avsevärt mer än tidigare råder det ingen som helst tvivel om. När jag tidigare hade en FE med tre fyra gluggar så ser kameraväskan helt annorlunda ut numera. Men jag vill hävda att det beror mest på att min hobby har utvecklats. Inte att den blivit digital. Det har helt enkelt blivit så pass mycket roligare att jag låtit hobbyn ta mer plats både ekonomiskt och tidsmässigt....Jag skulle garanterat klara mig med en lika enkel kamera som FE även idag. En Leica M9 kanske med några futtiga gluggar

 

[MattiasL]

Det är bara en tidsfråga innan det analoga endast kommer finnas kvar hos analogentusiaster och nostalgiker, så att säga. Precis som det finns folk som gillar gamla 50- och 60-talsbilar. Dom har väl sin charm, men i det stora hela finns det ingen framtid för dom annat än som just nostalgiobjekt.

...eller hos oss som sätter värde i att ha möjlighet till ett annat, inte nödvändigtvis bättre eller sämre, uttryck. Jag använder alla möjliga metoder och kommer aldrig hävda att det ena eller andra skulle vara bättre eller sämre. Det viktiga är att lusten att göra bilder finns där, sen spelar det ingen som helst roll vilka diagram eller mätkartor som kastas upp ur skyttegravarna.

 

[ebermark]

...eller hos oss som sätter värde i att ha möjlighet till ett annat, inte nödvändigtvis bättre eller sämre, uttryck. Jag använder alla möjliga metoder och kommer aldrig hävda att det ena eller andra skulle vara bättre eller sämre. Det viktiga är att lusten att göra bilder finns där, sen spelar det ingen som helst roll vilka diagram eller mätkartor som kastas upp ur skyttegravarna.

Ja, det var väl exakt det jag sa; "analogentusiaster" ...

 

[MattiasL]

Jo, och "nostalgiobjekt".
red: jo, ok, det har du ju rätt i. Läste lite slarvigt.

 

[ebermark]

Jo, och "nostalgiobjekt".

Ja? Vad är det som är oklart? Det är ju precis det som sker - i det stora hela övergår analogt mer och mer till nåt ett fåtal entusiaster pysslar med.

 

[MattiasL]

Jaja. Jag ser det inte som bara nostalgi, utan något samtida och annorlunda bara. Men det är inte så viktigt.

 

[keckax]

Det är bara en tidsfråga innan det analoga endast kommer finnas kvar hos analogentusiaster och nostalgiker, så att säga. Precis som det finns folk som gillar gamla 50- och 60-talsbilar. Dom har väl sin charm, men i det stora hela finns det ingen framtid för dom annat än som just nostalgiobjekt.

Nostalgi (grekiska nostos, hem, och algos, sjuka) betyder längtan efter ett ofta idealiserat förflutet.

Fotografering med film inklusive efterarbete är en av många uttrycksformer som naturligtvis inte behöver ha något som helst med nostalgi att göra.

Att filmfoto inte har någon framtid hos den stora massan och yrkesmänniskor som prioriterar snabbt flöde är en helt annan femma.

/K

 

[galaxenspresident]

Tack Kenneth för en lite sundare syn på det hela .

/Richard (agiterar framkallningsdosan under fixeringen med vänsterhanden och skriver inlägg med högerhanden, men som har en alltför snordyr men långsam digitalkamera från 2002 att tacka för intresset för fotografering med film och mörkrumsintresset från småbild till storformat)

 

[Walle]

Förr i tiden anlitade man en porträttmålare för att avporträtteras. Det är sedan länge avskaffat till förmån för fotografin. Men penslar och målardukar finns kvar

Film kommer att finnas kvar inom en överskådlig framtid, dock ej i stor skala

 

[hansen]

Gör ett inlägg utifrån grundfrågan: för mig är analogt mellanformat helt klart intressant. Jag plåtar både 6x6 och 6x9. Småbild däremot har jag bestämt mig för kräver mer än det ger tillbaka satt i relation till digital aps-c. Vad gäller processen analogt original -> tryck eller webpublikation tycker jag allt hänger på scanningen som är den flaskhals som avgör hur mkt av filmens potential man tar med sig. Vid förstoringar i mörkrum är förstås situationen en annan.