Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Amatör behöver hjälp med förlängningsfaktor

Produkter
(logga in för att koppla)

Jonson

Aktiv medlem
Det här med foto är väldigt roligt. Hållt på i ca 1 år. Känner att jag behöver plugga och lära mig grunderna mer ordentligt. Till min hjälp har jag köpt ett par böcker. Det tråkiga är att jag inte riktigt har någon som jag kan fråga om jag fattat rätt eller fel.Håller på att plugga förlängnings faktor nu och behöver veta om jag fattat det hela rätt.Om ett objektiv tex mitt Nikon har beteckningen 18-200mm så motsvarar de det analoga som det var förr? Om jag vill veta vad det blir digitalt så
måste jag multiplicera med förlängningsfaktorn som med min D 40 är 1,5 ? Då blir siffrorna
27-300 mm? korrekt? helt plötsligt har man ett 300 mm objektiv :). Tycker nämligen att detta med objektiv är lite svårt därför att jag inte vet inom vilka definitoner jag ska titta om jag tex vill ha ett macro,vidvinkel,normalzoom. kanske är en idiotisk fråga men hur vet jag vad jag ska kolla efter?
Tacksam för svar
/Simon
 
Re: Amtör behöver hjälp med förlängningsfaktor

Bobbyfuller skrev:
Det här med foto är väldigt roligt. Hållt på i ca 1 år. Känner att jag behöver plugga och lära mig grunderna mer ordentligt. Till min hjälp har jag köpt ett par böcker. Det tråkiga är att jag inte riktigt har någon som jag kan fråga om jag fattat rätt eller fel.Håller på att plugga förlängnings faktor nu och behöver veta om jag fattat det hela rätt.Om ett objektiv tex mitt Nikon har beteckningen 18-200mm så motsvarar de det analoga som det var förr?

Det finns några olika begrepp att hålla reda på som ibland blandas samman och orsakar en del förvirring. Begreppen är

- Brännvidd
- Bildvinkel
- Bildcirkel

Vi börjar med brännvidd: En 18-200 har alltså en variabel brännvidd från 18 mm till 200 mm. Brännvidden hos ett objektiv är en egenskap för just det objektivet och förändras inte vilken kamera du än sätter objektivet på. Så en 18-200 är alltid en 18-200.

Bildvinkel är lurigare, den beror nämligen av två saker: Brännvidden och hur stor sensor (eller filmyta) du har. Enkelt uttryckt blir bildvinkeln mindre och mindre med ökande brännvidd om sensorstorleken är konstant. Så när du zoomar från 18 till 200 så minskar bildvinkeln. Så långt är allt enkelt.

Men minskar du sensorns storlek så minskar också bildvinkeln -- effekten är ju densamma som att beskära en bild (en mindre sensor kan ju sägas vara en beskuren sensor). Den här förändringen i bildvinkel uppfattas ofta felaktigt som att brännvidden förlängs, men det är ett missförstånd.

Bildcirkel har inget direkt med de två ovanstående att göra men blir ändå ofta inblandat i diskussionerna. Alla objektiv har en bildcirkel av en viss storlek. Viss objektiv (som de till en Hasselblad) kan täcka en yta på 60 x 60 millimeter, andra objektiv (som de vanliga till Canon, Nikon, Pentax osv) kan täcka en yta på 24 x 36 millimeter. Vissa moderna objektiv har en ännu mindre bildcirkel och fungerar därför bara optimalt med sensorer som är mindre än 24 x 36 -- Nikons DX-objektiv är ett exempel på detta.

Din 18-200 är ett DX-objektiv. Det innebär inte att det är något ovanligt med dess brännvidd, bara att dess bildcirkel är så liten att den inte täcker hela sensorn på en kamera med 24x36-sensor (som Nikons D3). Sätter du det objektivet på en sådan kamera hamnar bildcirkeln innaför bildytan och du får en mycket kraftig vinjettering (mörka hörn).

Om jag vill veta vad det blir digitalt så måste jag multiplicera med förlängningsfaktorn som med min D 40 är 1,5 ? Då blir siffrorna
27-300 mm? korrekt? helt plötsligt har man ett 300 mm objektiv :).

Förlängningsfaktorn har i sig inget med digitalt att göra, det hade blivit samma fenomen om du haft en film med mindre bildyta.

Din 18-200 är fortfarande en 18-200, men dess bildvinklar blir på din D40 desamma som du fått med en 27-300 på en Nikon D3 (som ju har större sensor än din D40).

Att man säger att den är som en 27-300 är alltså mest ett sätt att beskriva hur du kommer att uppleva bildvinklarna om du är van vid bildvinklarna hos klassiska småbildskameror (som ju hade en filmyta på 24x36 millimeter). Tyvärr skapar den här "förenklingen" en väldig massa missförstånd ... :)

Tycker nämligen att detta med objektiv är lite svårt därför att jag inte vet inom vilka definitoner jag ska titta om jag tex vill ha ett macro,vidvinkel,normalzoom. kanske är en idiotisk fråga men hur vet jag vad jag ska kolla efter?
Tacksam för svar
/Simon

Normalobjektivet på en klassisk småbildskamera (24x36 mm sensor/film) har brännvidden 50 millimeter. Det handlar om att bilddiagonalen på en sådan film-/sensoryta är ungefär 50 millimeter. Allt kortare än 50 mm är alltså en vidvinkel, allt längre är alltså någon form av teleobjektiv -- så länge vi har en sensorstorlek på 24x36 mm!

På din D40 är normalbrännvidden runt 35 mm, alltså blir alla objektiv kortare än 35 mm vidvinklar, alla längre än 35 mm är teleobjektiv. Hade du haft en Hasselblad (med sin stora sensor) så är 50 mm en vidvinkel och 35 millimeter en extrem vidvinkel. Här är normalobjektivet istället runt 80 mm om jag inte minns fel.

Makro i sin tur har inget med brännvidden att göra utan handlar om objektiv där du kan bilder på extremt nära håll, det finns både vidvinkelmakron, normalmakron och telemakron.

Hoppas den här långa förklaringen var till någon hjälp ... :)
 
Du har helt rätt i din beräkning av förlängningsfaktorn. I ditt fall 1,5 x objektivets brännvidd.

Småbildsformatet som man utgår ifrån är 24x36 mm. Diagonalen blir då ca 50 mm. Därför räknas ett objektiv med 50 mm som normal, kortare som vidvinkel och längre som tele. Detta är grunden.

Ett normalzoom ligger alltså kring 50 mm, tex. 24-70. Var gränsen går för supervidvinkel och supertele är svårare att säga men jag tror man kan säga att vidvinkligare än 20 mm räknas som supervidvinkel och längre brännvidder än 400 mm som supertele.

Vad du måste tänka på är förlängningsfaktorn. För objektiv som tecknar ut småbildsformatet gäller inte det som står på objektivet utan du måste lägga till 1.5 ggr för att få den brännvidd som motsvarar standarden för småbild.

/Rolf
 
Re: Re: Amtör behöver hjälp med förlängningsfaktor

Grevture skrev:
Det finns några olika begrepp att hålla reda på som ibland blandas samman och orsakar en del förvirring. Begreppen är

- Brännvidd
- Bildvinkel
- Bildcirkel

Vi börjar med brännvidd: En 18-200 har alltså en variabel brännvidd från 18 mm till 200 mm. Brännvidden hos ett objektiv är en egenskap för just det objektivet och förändras inte vilken kamera du än sätter objektivet på. Så en 18-200 är alltid en 18-200.

Bildvinkel är lurigare, den beror nämligen av två saker: Brännvidden och hur stor sensor (eller filmyta) du har. Enkelt uttryckt blir bildvinkeln mindre och mindre med ökande brännvidd om sensorstorleken är konstant. Så när du zoomar från 18 till 200 så minskar bildvinkeln. Så långt är allt enkelt.

Men minskar du sensorns storlek så minskar också bildvinkeln -- effekten är ju densamma som att beskära en bild (en mindre sensor kan ju sägas vara en beskuren sensor). Den här förändringen i bildvinkel uppfattas ofta felaktigt som att brännvidden förlängs, men det är ett missförstånd.

Bildcirkel har inget direkt med de två ovanstående att göra men blir ändå ofta inblandat i diskussionerna. Alla objektiv har en bildcirkel av en viss storlek. Viss objektiv (som de till en Hasselblad) kan täcka en yta på 60 x 60 millimeter, andra objektiv (som de vanliga till Canon, Nikon, Pentax osv) kan täcka en yta på 24 x 36 millimeter. Vissa moderna objektiv har en ännu mindre bildcirkel och fungerar därför bara optimalt med sensorer som är mindre än 24 x 36 -- Nikons DX-objektiv är ett exempel på detta.

Din 18-200 är ett DX-objektiv. Det innebär inte att det är något ovanligt med dess brännvidd, bara att dess bildcirkel är så liten att den inte täcker hela sensorn på en kamera med 24x36-sensor (som Nikons D3). Sätter du det objektivet på en sådan kamera hamnar bildcirkeln innaför bildytan och du får en mycket kraftig vinjettering (mörka hörn).



Förlängningsfaktorn har i sig inget med digitalt att göra, det hade blivit samma fenomen om du haft en film med mindre bildyta.

Din 18-200 är fortfarande en 18-200, men dess bildvinklar blir på din D40 desamma som du fått med en 27-300 på en Nikon D3 (som ju har större sensor än din D40).

Att man säger att den är som en 27-300 är alltså mest ett sätt att beskriva hur du kommer att uppleva bildvinklarna om du är van vid bildvinklarna hos klassiska småbildskameror (som ju hade en filmyta på 24x36 millimeter). Tyvärr skapar den här "förenklingen" en väldig massa missförstånd ... :)



Normalobjektivet på en klassisk småbildskamera (24x36 mm sensor/film) har brännvidden 50 millimeter. Det handlar om att bilddiagonalen på en sådan film-/sensoryta är ungefär 50 millimeter. Allt kortare än 50 mm är alltså en vidvinkel, allt längre är alltså någon form av teleobjektiv -- så länge vi har en sensorstorlek på 24x36 mm!

På din D40 är normalbrännvidden runt 35 mm, alltså blir alla objektiv kortare än 35 mm vidvinklar, alla längre än 35 mm är teleobjektiv. Hade du haft en Hasselblad (med sin stora sensor) så är 50 mm en vidvinkel och 35 millimeter en extrem vidvinkel. Här är normalobjektivet istället runt 80 mm om jag inte minns fel.

Makro i sin tur har inget med brännvidden att göra utan handlar om objektiv där du kan bilder på extremt nära håll, det finns både vidvinkelmakron, normalmakron och telemakron.

Hoppas den här långa förklaringen var till någon hjälp ... :)
Tack för ett långt och utförligt svar.Tycker det är intressant att veta dessa grunder, men samtidigt känns det som man kanske inte behöver veta sånt här för att bli en bra fotograf. har jag fel?
 
Re: Re: Re: Amtör behöver hjälp med förlängningsfaktor

Bobbyfuller skrev:
Tack för ett långt och utförligt svar.Tycker det är intressant att veta dessa grunder, men samtidigt känns det som man kanske inte behöver veta sånt här för att bli en bra fotograf. har jag fel?

Behöver och behöver.. Att veta det kan väl i alla fall inte göra det svårare att bli en bra fotograf.
 
Som komplement till Martins utmärkta förklaring länkar jag helt skamlöst till följande svar som jag skrev på samma fråga för några dagar sedan:

http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?s=&postid=1082891#post1082891

Om man behöver kunna sådant här för att bli en bra fotograf? Inte alls. Antingen man kan det eller inte så måste man lära sig -- genom egen erfarenhet -- hur olika objektiv fungerar, och hur man komponerar en bra bild och utnyttjar ljuset. Det gör en bra bild, inte kunskaper om effektiva brännvidder och bildcirklar och annat.

... men det är klart att det underlättar att ha koll på varför olika brännvidder fungerar som de gör. Det gör det lättare att välja sin utrustning, och att förutsäga hur bildresultatet i varje givet tillfälle kommer att bli. Så om du frågar mig så tycker jag att du ska lära dig dessa tekniska grunder, men det är inte de som kommer att göra dig till en mästerfotograf.
 
Bra Fakta

Det är klart att det underlättar att veta grunderna och som jag sa är det viktigt för mig att förstå. Det kommer säkert komma mer frågor för er att svara på ska snart börja på kapitel 2
/bobbyfuller
 
Förlängningsfaktorn har i sig inget med digitalt att göra, det hade blivit samma fenomen om du haft en film med mindre bildyta.

Din 18-200 är fortfarande en 18-200, men dess bildvinklar blir på din D40 desamma som du fått med en 27-300 på en Nikon D3 (som ju har större sensor än din D40).

Att man säger att den är som en 27-300 är alltså mest ett sätt att beskriva hur du kommer att uppleva bildvinklarna om du är van vid bildvinklarna hos klassiska småbildskameror (som ju hade en filmyta på 24x36 millimeter). Tyvärr skapar den här "förenklingen" en väldig massa missförstånd ... :)

Tack för en toppenbra och simpel förklaring! Förlängningsfaktorn på min Canon EOS 600D är 1,6 enligt Wikipedia. Tror du då att ett 50mm f:1.8 skulle kunna bli ett finfint porträttobjektiv? 50 x 1,6 blir 80, så då är vi ju nästan uppe i 85mm vilken är en av de vanligare porträttbrännvidderna.
 
Tack för en toppenbra och simpel förklaring! Förlängningsfaktorn på min Canon EOS 600D är 1,6 enligt Wikipedia. Tror du då att ett 50mm f:1.8 skulle kunna bli ett finfint porträttobjektiv? 50 x 1,6 blir 80, så då är vi ju nästan uppe i 85mm vilken är en av de vanligare porträttbrännvidderna.

Oj, här vaknade en lite drygt fem år gammal tråd lite oväntat till liv igen :)

Men jo, 50 mm med APS-C-sensor blir ju ett kort teleobjektiv, något man ofta använder för porträttbilder.
 
Oj, här vaknade en lite drygt fem år gammal tråd lite oväntat till liv igen :)

Men jo, 50 mm med APS-C-sensor blir ju ett kort teleobjektiv, något man ofta använder för porträttbilder.

Haha, jag ser inget problem med att väcka en gammal tråd till liv ;). Särskilt inte när ämnet är något viktigt.

Toppen!
 
Haha, jag ser inget problem med att väcka en gammal tråd till liv ;). Särskilt inte när ämnet är något viktigt.

Toppen!

Det här med förlängsningsfaktor eller beskärningsfaktor är ett ämne som dyker upp då och då, känns ju lite fint ekologiskt eller nåt att återanvända en gammal tråd istället för att skapa en ny :)

Vill man krångla till det här med förlängningsfakotor lite ytterligare en bit kan man påpeka att en 50/1,8 med APS-C-sensor och faktorn 1,6x i praktiken ungefär motsvarar ett 80/2,8 sett till möjligt skärpedjup och till ljusinsamling, alltså inte ett 80/1,8 som man lätt kan tro. Varför det fungerar så finns det många och långa förklaringar till, men det är helt enkelt en annan effekt av den mindre sensorn (utöver att man upplever brännvidden som längre).
 
Makro i sin tur har inget med brännvidden att göra utan handlar om objektiv där du kan bilder på extremt nära håll, det finns både vidvinkelmakron, normalmakron och telemakron.

Nej, makro har inget med TS "förlängningsfaktor" att göra. Därimot brukade man förr tala om förlängningsfaktor i samband med makrofo, då i betydelsen av exponeringsökning till följd av större utdrag vid närbildsfoto.

När utdraget ökar avtar ljuset på filmen/sensorn med kvadraten på avståndet. Om man har ett 50 mm ställt på oändligheten och sätter in en 50 mm mellanring ökar utdraget från 50 mm till 50+50=100 mm utdrag. Dvs det fördubblas, och då måste vi kompensera genom att släppa in 4ggr mer ljus. Dvs vi har förlängningsfaktorn 4.

Numera behöver man ju sällan räkna på sådant eftersom vi har strålgångsmätning, som känner av det här direkt.
 
Tack för ett långt och utförligt svar.Tycker det är intressant att veta dessa grunder, men samtidigt känns det som man kanske inte behöver veta sånt här för att bli en bra fotograf. har jag fel?

Om man bara har kameror i ett format så finns det ingen anledning att hålla på och räkna på förlängningsfaktorer.
 
Jag för min del vill mena att detta med förlängningsfaktor är en grundläggande egenskap man lär ha förståelse för i en fotomiljö som tex Fotosidan där olika format uppträder och där man söker lära sig detta med fotografi och fotografisk utrustning, kanske med betoning på att kunna hantera och förstå sin utrustning och få utrustningsråd/förstå vad man behöver.
 
Om man bara har kameror i ett format så finns det ingen anledning att hålla på och räkna på förlängningsfaktorer.

Nej inte så länge man inte funderar på att skaffa ny utrustning i annat format eller som du säger har kameror med olika sensorstorlek. Förlängningsfaktor i den ursprungliga meningen, dvs exponeringsförlängning vid närbildsfoto kan man dock fortfarande ha nytta av om man använder mellanringar/bälg och manuell blixt eller kamera utan strålgångsmätning.

Egentligen borde man nog inte kalla TS "förlängningsfaktor" för förlängningsfaktor utan istället kalla det något i stil med omräkningsfaktor för småbildsekvivalent brännvidd, för att undvika missförstånd med någon som läst någon gammal bok om närbildsfoto.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar