45 minuter om papparazzis

[froderberg]

Diskussionen är nyttig för mig. Den här typen av avvägande måste man alltid diskutera och fundera över. Kanske skulle de gått att publicera i alla fall?

Jag märker tyvärr att den agg som hyses mot papparazzis som finns rinner över på pressfotografer, trots att det inte finns paparazzis i Sverige. Det finns dock några enstaka tillfällen då kvälls- och damtidningsfotografer uppträtt ungefär som paparazzis. Richard Gere-bilderna är ett av de ytterst få tillfällena.

 

[KGS]

froderberg skrev:
Diskussionen är nyttig för mig. Den här typen av avvägande måste man alltid diskutera och fundera över. Kanske skulle de gått att publicera i alla fall?

Absolut, men du förlorar nog inget på att spara dem till ett senare tillfälle heller. Var rädd om dem!

froderberg skrev:
trots att det inte finns paparazzis i Sverige.

Klart det gör... väl? Vem är det annars som hittar sessornas alla nya pojkvänner? En vaken allmänhet med kameramobiler?

Uppe i Arjeplog ligger stackars Lehmann o väntar på nästa BMW i snödrivorna, men att avslöja nya bilmodeller kanske inte räknas som paparazzi?

 

[froderberg]

KGS skrev:
Klart det gör... väl? Vem är det annars som hittar sessornas alla nya pojkvänner? En vaken allmänhet med

Sessorna är nog nästan det enda undantaget just nu. Men de flesta av de bilderna tas av utländska fotografer. Intresset är så stort att det finns tillräckliga pengar för att ligga och jaga.

Men du ser aldrig vanliga svenska kändisar smygfotograferade.

bilspionbilder är inte samma sak. Men visst är det helt rätt så länge det görs med lagliga metoder.

 

[KGS]

Ja, ingen påstår väl att Paparazzies gör nåt olagligt... eller?

Killen som körde upp kameran i ballong utanför kändishotellet i Cannes får väl räknas som en ambitiös representant för sitt skrå... men så fick han bilder som ingen annan fick också!

 

[froderberg]

vad som är laglig behöver inte alltid vara rätt. Sedan finns det ju en gräns när det blir ofredande.

utländska fotografer befinner sig ofta precis på rätt sida lagen.

Jämför man t ex Sveriges tidningskultur med brittisk tabloidpress är det en enorm skillnad. Det som är OK där är helt otänkbart i Sverige.

 

[fargo1000]

froderberg skrev:
Bra, då får vi igång en diskussion här, vilket var min mening.

Tänkte väl det ;>D
Det var mitt syfte också, alltså inte ett personligt påhopp ;>D

Sen håller jag med dig fullständigt om att cencuren skall ske på redaktionen. Det är det jag menar med att prata om vilket syfte man har med bilden.

Någon nämnde att bilden passar i en bok om Persson, vilket stämmer bilden visar också det du säger att du vill visa Persson bakom livvakterna.

Problemet är väl att det inte alltid funkar så bra med censuren när drevet är igång men då är ju syftet kanske inte speciellt ädelt utan då handlar det mer om att sälja bilder eller lösnummer.

Generellt kan jag hålla med dig om att detta funkar allt som oftast men genom mitt jobb har jag vid ganska många tillfällen träffat på både journalister och pressfotografet som agerat mycket olämpligt.

Ett exempel: Vid en större olycka avspärrades olyckplatsen snabbt av polisen.
Själv skulle jag hämta hem personalen som varit inblandad i olyckan, bla han som framförde fordonet. När jag kommer tll platsen hittar jag vår personal chockad omgiven av ett par journalister och två fotografer som försöker få en intervjuv och kamerorna blixtrar på som bara den. Det värsta var att 2 man "klätt ut" sig till sjukvårds personal för att komma in på området som vid det tillfället fortfarande var att beteckna som brottsplats.

Som tur var blev det inga bilder i pressen, så här fungerade censuren på redaktioen, men båda kvällstidningarna publicerade "uttalanden" från "intervjuverna" under ett par dagar vilket medförde svåra psykiska problem under lång tid speciellt för en av de inblandade och dessutom försvårade arbetet med att få de inblandade "på fötter" igen.

Detta är ett exempel på hur det kan gå till och jag lovar dig det är inte det enda jag kan berätta.

Självklart skall media göra sitt jobb men det får inte ske på bekostnad av objektet speciellt inte om personen är "oskyldig".


/Olle

 

[RolandM]

Varför ska statsministern respekteras och inte publiceras i en naturlig situation i tidningarna, men det går bra här?

Varför respekteras inte sörjande människor efter naturkatastrofer eller våldshandlingar i allmänhet? Tänker närmast på bilder från krigszoner där utbombade hus visas eller efter jordbävningar där anhöriga får besked om attd eras familjemedlammar inte gick att rädda?

Att som bålgetingar jaga en männmiska som är misstänkt för brott men inte dömd skyldig kan pressen ägna sig åt hänsynslöst med alla till buds stående medel, med hänvisning till att alla andra gör det, så är det tydligen okej, svärta ned i störst allmänhet helt respektlöst går bra. Att visa en gråtande statsminister är tydligen tabu.


/Roland som funderar över dubbelmoralen och slutar förvånas över pressens ständiga övertramp mot medborgarna som dessutom köper tidningarna och därmed stödjer tidningarnas kriminalitet.

 

[froderberg]

fargo1000 skrev:
Problemet är väl att det inte alltid funkar så bra med censuren när drevet är igång men då är ju syftet kanske inte speciellt ädelt utan då handlar det mer om att sälja bilder eller lösnummer.

Generellt kan jag hålla med dig om att detta funkar allt som oftast men genom mitt jobb har jag vid ganska många tillfällen träffat på både journalister och pressfotografet som agerat mycket olämpligt.

Det finns säkert dem som gör fel. Det är dock ytterst ovanligt med grova övertramp. För den som jobbar lokalt är det helt nödvändigt att hålla sig god med räddningstjänsten och folk i allmänhet. Patrik Persson som är olycksfotograf i Malmö fick svårt när han kom i onåd hos Malmö Brandkår. I det fallet var det han som anmälde dem för tjänstefel mot en kvinna vid en brand.

I de pressetiska spelreglerna finns reglerat hur man ska agera i allmänhet och i vid olyckor och i mot "press-ovana" personer. Detta följs i stort sett, men givetvis gör folk fel, precis som i alla yrken. Knappast någon ursäkt.

 

[froderberg]

fargo1000 skrev:
Problemet är väl att det inte alltid funkar så bra med censuren när drevet är igång men då är ju syftet kanske inte speciellt ädelt utan då handlar det mer om att sälja bilder eller lösnummer.

Generellt kan jag hålla med dig om att detta funkar allt som oftast men genom mitt jobb har jag vid ganska många tillfällen träffat på både journalister och pressfotografet som agerat mycket olämpligt.

Det finns säkert dem som gör fel. Det är dock ytterst ovanligt med grova övertramp. För den som jobbar lokalt är det helt nödvändigt att hålla sig god med räddningstjänsten och folk i allmänhet. Patrik Persson som är olycksfotograf i Malmö fick svårt när han kom i onåd hos Malmö Brandkår. I det fallet var det han som anmälde dem för tjänstefel mot en kvinna vid en brand.

I de pressetiska spelreglerna finns reglerat hur man ska agera i allmänhet och i vid olyckor och i mot "press-ovana" personer. Detta följs i stort sett, men givetvis gör folk fel, precis som i alla yrken. Knappast någon ursäkt.

 

[Strutsen]

Bra bild. Tur att inte alla fotografer är så pretto som vissa av skribenterna ger sken av. Då skulle det saknas mycket fina bilder för framtiden.

 

[Liax]

Alla svenska journalister, som har en journalistisk utbildning, får klart och tydligt lära sig att respektera den personliga integriteten. Det läggs också stor tyngd på hur viktigt det är att vara särskilt försiktig med chockade och skadade personer vid en olyksplats. Anledningarna är flera. Chockade och skadade personer är redan utsatta som dom är, de kan säga saker som de inte menar eller förstår innebörden av, de kan ta stor skada av eventuell publicering, osv, osv.

Men, och det är viktigt att tänka på, om det är en situation som är av särskilt stort allmänintresse kan det faktiskt vara viktigare att få fram information än att ta 100% hänsyn till de inblandade. Det låter kanske grymt, men så kan det faktiskt vara. Men det ska naturligtvis vara under mycket speciella förhållanden. Och i just dessa fall kan säkert omgivningen tycka att vissa journalister går över gränsen, vilket nog främst beror på att dessa personer inte har någon kunskap om hur journalistiskt arbete fungerar.

/Joakim

 

[julgus]

Hrmmm..., en detalj bara, har du inte publicerat bilden nu då...?

Mvh
Johan

froderberg skrev:
Tycker jag också, men de är ändå för närgångna för attanvändas. Det finns fler publicerasde bilder på när han är ledsen, men att han gråter är en annan sak.

 

[froderberg]

RolandM skrev:
Varför respekteras inte sörjande människor efter naturkatastrofer eller våldshandlingar i allmänhet? Tänker närmast på bilder från krigszoner där utbombade hus visas eller efter jordbävningar där anhöriga får besked om attd eras familjemedlammar inte gick att rädda?

Två anledningar:
1. Avtåndet gör att publiciteten inte skadar.
2. Folk vill faktiskt ofta visa hur de drabbats. Jag har själv varit med om att folk bett mig ta bilder av deras misär.

RolandM skrev:
/Roland som funderar över dubbelmoralen och slutar förvånas över pressens ständiga övertramp mot medborgarna som dessutom köper tidningarna och därmed stödjer tidningarnas kriminalitet.

Du kan inte mena vad du skriver. Många pratar om pressen generellt och menar kvällspressen eller en uppmålad schablonbild som inte stämmer.

Jag kan vara mycket kritiskt till att Expressen gottat sig år olycksbilderna på Anna Lindh på bår i NK och både dags- och kvällspress gottat sig i 35-åringens förflutna. Det hade kanske varit rätt om han var skyldig, men då kunde de väntat till efter rättegången med allt snask.

Att tala om ständiga övertramp och tidningarnas kriminalitet i svepande ordalag är förkastligt i mina ögon. Trots allt ligger pressen det svenska folket varmt om hjärtat och de upplever att pressen står på deras sida.

 

[froderberg]

julgus skrev:
Hrmmm..., en detalj bara, har du inte publicerat bilden nu då...?

Mvh
Johan

Jo, det kan man ju säga rent formellt. Men jag tror att ni förstår att jag avser att publicera i en tidning för allmän spridning. Detta är ett synnerligen begränsat forum och publiceringen är ämnad för diskussion. För mig är det en stor skillnad.

 

[froderberg]

Liax skrev:
Men, och det är viktigt att tänka på, om det är en situation som är av särskilt stort allmänintresse kan det faktiskt vara viktigare att få fram information än att ta 100% hänsyn till de inblandade. Det låter kanske grymt, men så kan det faktiskt vara. Men det ska naturligtvis vara under mycket speciella förhållanden. Och i just dessa fall kan säkert omgivningen tycka att vissa journalister går över gränsen, vilket nog främst beror på att dessa personer inte har någon kunskap om hur journalistiskt arbete fungerar.

/Joakim

Precis. Tål att upprepas.

 

[fargo1000]

Tyvärr Magnus har vi lite olika uppfattning om vad som är "vanligt" / "Ovanligt" i detta, vill dock säga att detta är en viktig diskusion som behövs dels rent allmänt och dels som en tankeställare för varje fotograf, proffs som amatör.

/Olle

 

[fargo1000]

Liax
Kan hålla med dig om det sista till viss del men i detnämnda exeplet handlade det om mycket kort tid efter att olyckan inträffat.

Dessutom inbillar jag mig att information av allmänt intresse skall vara saklig.

Med den infallsvinkeln undrar jag hur saklig en mycket chockad mediaovan person är någon ½ timme efter en större olycka.

Min erfarenhet efter 15 år av att hämta hem personer som råkat ut för sådana här händelser är att saklig är det minsta man är.
Tar man polisen tex så ska dom inte genomföra regelmässiga förhör på platsen utan amn väntar till tex nästa dag, just för att de inblandade skall hämta sig lite.

/Olle

 

[Liax]

Olle...

Bara för att man samtalar med en chockad eller skadad person om vad som har hänt betyder inte det att man publicerar det personen sagt, det är mycket viktigt att förstå. Däremot kan det ge viktig information och ledtrådar som i sin tur kan leda vidare, eller tillsammans med annan tillgänglig information ge en bra bild av situationen.

Dessutom kan du inte jämföra en polismans arbete med det en journalist utför. För journalister gäller inte sällan att ta fram så mycket information som möjligt på så kort tid som möjlig, något som inte minst allmänheten kräver. Och att då vänta till nästa dag faller på sin egen orimlighet. Den redaktion som skulle anamma en sådan hållning skulle lika gärna kunna lägga ner verksamhet direkt.

Men visst, jag ska inte sitta här och försvara sveriges förenade journalistkår. Det finns säkert en hel del rötägg även inom denna yrkesgrupp.

/Joakim

 

[Nw2]

Det är en svår fråga det där med vad man får plåta och inte plåta.

Men min ståndpunkt i frågan är att jag RESPEKTERAR andras sorg o lidande och inte plåtar folk som sörjer. Detta är mina egna regler.Sedan kvittar det om de är kända eller inte.Jag avstår hellre från den säljande bilden, då jag är uppväxt med att respektera vissa saker.

Vad är nästa steg? Porträttfoto på lik i kistor ?


Niklas, full av respekt

 

[fargo1000]

Nä just det, det är det det handlar om att inte publicera material som skadar mer än det informerar. Och visst har du rätt i att det skiljer sig avsevärt på polisens och journalistens jobb vad gäller att ta fram information.

Jag vidhåller dock bestämt att information till allmänheten SKALL vara saklig och som jag skrev är det oftast inte saklig information som kommer från en drabbad person straxt efter en sådan händelse.

Sen inser jag också att gamla nyheter inte säljer tidningar och att man i det läget kan lägga ner men OM man publicerar sådant som inte är sakligt och dessutom skadar en enskild person i sin iver att sälja tidningar (typ de senaste dagarnas berättelser om 35-åringen) är vi snart på väg till de nivåer tråden handlade om inledningsvis. Det tror jag inte gagnar den hårt arbetande och ofta seriösa kåren av journalister och fotografer snarare tvärt om.

Slutligen håller jag med dig om att man skall inte dra alla över en kam för många i branchen sköter sådant här på ett mycket bra sätt.
Det är dock viktigt att hålla diskusionen och
debatten om moral och yrkesetik levande, annars kan det ju bli så att de sk rötäggen flyttar fram sina positioner bit för bit och sen är vi i ett läge som ingen vill ha.

/Olle