Annons

Är Sony verkligen etta på FF-marknaden i Europa nu?

Produkter
(logga in för att koppla)

Sten-Åke Sändh

Aktiv medlem
Enligt nedanstående video påstår en intervjuad Sony-representant att Sony nu är etta sedan ett par tre månader på Europa-marknaden. I Tyskland (tre månader) och i Danmark (sex månader) är man etta när det gäller "market shares" enligt vad som sägs 17 minuter in i videon. Dock är hela marknadssituationen svag. Det har jag faktiskt aldrig hört förut. Det vore intressant att få se lite mer detaljerad info från andra källor.

https://youtu.be/YUtcm6YFjcM

Är detta verkligen sant??

Han hävdar dessutom att många proffs nu använder A7-serien och främst A7r II som förstakamera. Vore också intressant att veta om de använder Canon-glas eller annat eller om de faktiskt fullt ut migrerat till Sony.
 
Senast ändrad:
Jag kan absolut tänka mig att Sony är etta inom småbildssegmentet, om man enbart räknar kamerahusförsäljning, med eller utan kitobjektiv.

Räknar man totalförsäljningen med optik (de flesta DSLR:er har nått en sådan nivå att många inte har behov att uppgradera sina kamerahus lika ofta som den spegellösa sidan kanske har), så är dock min kvalificerade gissning att Canon och Nikon totalt sett har en betydligt större marknadsandel inom småbildssegmentet (men det är bara en gissning som sagt, och ingen siffror jag kan backa upp det med).

Förmodligen så beror denna förmodade skillnad på att Sony-ägare på den spegellösa sidan kanske lägger mer pengar på kamerahus än optik, relativt andra tillverkare vars kunder förmodligen gör nästan tvärt om (återigen en mer eller mindre kvalificerad gissning ifrån min sida), av en eller flera orsaker.
 
Detta gäller ju endast nyförsäljning av kamerahus +/- RX1 serien som också är FF. Den ackumulerade marknadsandelen torde vara avsevärt mindre vilket torde återspegla en betydligt mindre andel av nyförsäljning av tillbehör som t ex objektiv. Lägg därtil oklarheten i vilken andel av dessa kameror som är första A7 som är riktigt billig nu och då är det i synnerhet oklart hur många av dessa som köper på sig flertalet Sonyobjektiv.

Detta sagt är det ju glädjande att det kommit en konkurrent i FF som utmanar de två stora och kan möjligen öka konkurrensen. Pentax K1 verkar väldigt kompetent men verkar inte komma upp i de volymer som sätter press på C/N.
 
Detta gäller ju endast nyförsäljning av kamerahus +/- RX1 serien som också är FF. Den ackumulerade marknadsandelen torde vara avsevärt mindre vilket torde återspegla en betydligt mindre andel av nyförsäljning av tillbehör som t ex objektiv. Lägg därtil oklarheten i vilken andel av dessa kameror som är första A7 som är riktigt billig nu och då är det i synnerhet oklart hur många av dessa som köper på sig flertalet Sonyobjektiv.

Detta sagt är det ju glädjande att det kommit en konkurrent i FF som utmanar de två stora och kan möjligen öka konkurrensen. Pentax K1 verkar väldigt kompetent men verkar inte komma upp i de volymer som sätter press på C/N.

Ja med "ackumulerad marknadsandel" menar du väl det man ibland kallar installerad bas i andra sammanhang och då är det ju självfallet så men den bilden kompliceras ju ganska mycket eftersom en del Canon-användare lagt sina tjockkameror på hyllan och istället skruvat på sina gamla objektiv med Metabones eller andra adaptrar. Sony E är ju idag en av de största om inte den största "cross over"-plattformen så det är nog svårt veta om Sony helt ersätter Canon-husen eller brukas som komplement. Men det är nog kännbart för Canon hursomhelst för resultatet är ju att många köper Sonys A7:eek:r istället för nya Canon-hus.

Jag såg en mycket intressant video: "8 Reasons Why I (Almost) Switched to Sony from Canon for Videography & Photography", av Caleb Wojcik. Han radar upp åtta huvudskäl där han tycker Sonys kamerahus framförallt är bättre än hans Canon dito, men så drar han i princip slutsatsen att det behöver jag inte eller jag har ju klarat mig med Canons hus bra hittills, så varför skulle jag inte göra det framöver också.

https://youtu.be/jFQkegKvT04

Det finns en massa skäl till att vågskålar tippar hit eller dit och är det något som är säkert så är det att folk är oerhört olika i sina sätt att se på detta. Caleb valde att fortsätta med Canon fast han fastslagit att Sony-husen han jämförde med egentligen var bättre på i princip alla sätt och vis. Här kan man fråga sig vad som skulle behövts för att vågskålen skulle tippat över. Caleb är långtifrån ensam.

Det må vara hur det vill med allt detta men om Sony kan hålla ställningarna lite över tid i Europa så kommer Canons installerade bas av kamerahus att bli alltmer irrelevant. Ligger många av dessa kamerahus på hyllan tillräckligt länge så blir de till slut bokstöd och inget annat. Detta är ofta vad som sker när folk skaffar mindre kamerahus än de tjockkameror de haft tidigare. Så var det för mig med när jag köpte min NEX 7 för snart 5 år sedan. Det kan gå väldigt fort ibland när en aktiv installerad bas upphör att vara en sådan rent praktiskt och när den istället övergår till att bli en passiv installerad bas. Det är i nyförsäljningen morgondagens landskap formas så därför borde nog Canon-strategerna vara lite brydda idag - förutsatt att siffrorna verkligen stämmer.

Kolla videon, den är faktiskt intressant!
 
Enligt nedanstående video påstår en intervjuad Sony-representant att Sony nu är etta sedan ett par tre månader på Europa-marknaden. I Tyskland (tre månader) och i Danmark (sex månader) är man etta när det gäller "market shares" enligt vad som sägs 17 minuter in i videon. Dock är hela marknadssituationen svag. Det har jag faktiskt aldrig hört förut. Det vore intressant att få se lite mer detaljerad info från andra källor.

https://youtu.be/YUtcm6YFjcM

Är detta verkligen sant??

De var största systemkameramärke för småbild i Danmark och ett par andra länder under perioder redan förra året, och det är baserat på GfK-siffror som allmänt har hög trovärdighet. Och de har sakta men säkert jobbat sig upp mot som han säger runt en fjärdedel av småbildsmarknaden över hela Europa.

Men notera en sak, det gäller alltså kameror med småbild (a.k.a. fullformat), inte systemkameramarknaden som helhet. Men att Sony har kommit upp till 25 % av småbildskamerorna är ju helt klart en tydlig framgång och beror ju på en rad lyckade modeller (i synnerhet A7 och A7R, sedan A7 II och A7R II, men även A7S och A7S II har säkert bidragit även om de nog mer är nischprodukter).

Men, kom också ihåg att sådant här svänger lite hit och dit, glöm inte att under 2015 och 2016 har varken Canon eller Nikon släppt speciellt många volymsäljande småbildsmodeller - tidigt under 2015 släppte Nikon D810 och lite senare det året släppte Canon 5DS/5DSr, i år har Nikon släppt D5 och Canon D1X II och först nu helt nyligen 5D IV. Av dessa är det ju antagligen bara D810 och 5D IV som är volumprodukter som gör tydliga avtryck i säljstatistiken. Det har inte kommit några uppföljare på ännu mer volyminriktade småbildsmodeller som 6D eller D610/D750. Skulle sådana dyka upp samtidigt som Sony kanske lanserar den av många emotsedda (och än så länge ryktesbaserade) A9 kanb säkert marknadsandelarna förskjutas en del under det därpå följande året. Min poäng: siffrorna kommer svänga lite hit och dit lite beroende på lanseringar.

Han hävdar dessutom att många proffs nu använder A7-serien och främst A7r II som förstakamera. Vore också intressant att veta om de använder Canon-glas eller annat eller om de faktiskt fullt ut migrerat till Sony.

Så säger representanter för Olympus, Panasonic och Pentax också, även om jag nog tror att Sony har mer täckning för det än de har. Det är deras jobb att säga sånt. Det innebär inte att de i sak har fel, men jag skulle tro att de har en tendens att kanske överdriva styrkan i trenden en smula :)

Jag skulle säga så här: Senaste två åren har nog många proffs provat Sonys A7-kameror och fått bekräftat att de ger mycket bra bilder och insett att de kamerorna faktiskt börjar utgöra ett rimligt alternativ. En del av dem har kompletterat med Sony-kameror och några har satsat fullt ut och bytt (det finns early adopters även bland yrkesfotografer).

Men kom ihåg att för majoriteten av yrkesfotograferna är det ett väldigt stort steg att byta märke - de flesta är frilansare och har både rejäla pengar och och mycket inlärning och kunskaper nedplöjda i ett system som de inte lättvindigt byter ifrån. De flesta avvaktar nog och följer hur Sony bygger vidare på sitt system med sådana objektiv de vill ha (som GM-objektiven), övriga tillbehör (som kompatibilitet med Profoto) och hur saker som service utvecklas. Sony har en bit kvar där och än så länge är nog ändå Canon och Nikon de trygga alternativen. Tänk på att de flesta yrkesfotografer ofta är mindre intresserade av tekniska prestanda än vi entusiaster tenderar att vara. De prioriterar trygghet mycket högre ("the devil you know").
 
Precis och det är väl sagde Caleb i videon ovan ett bra exempel på.

Sen är det ju som du säger att det handlar om mycket pengar och stora investeringar som är gjorda och idag har säkert många fotografer det lite extra kämpigt ekonomiskt och då jobbar man säkert i en del fall vidare med grejor som är avskrivna men fungerar hur bra som helst och det är väl andemeningen i videon också.

Men jag har sett en hel industri kantra förut och jag tänker på hur det såg ut på mjukvarumarknaden för kontorsstandardprogramvara och nätoperativmarknaden för PC såg ut i början på 90-talet. MS-DOS gällde fortfarande och Windows hade just kommit i version 3.0 som var den första att kunna adressera datorns hela installerade minne utan fix och övriga trix. WordPerfect dominerade ordbehadlingsmarknaden helt (typ 60-70%), Lotus dominerade kalkylarksmarknaden med Lotus 1-2-3- och marknaden för integrerade program helt med Symphony. Ashton Tate dominerade helt PC-databasmarknaden med dBase. Några år senare hade Microsoft kört över dem allihop med ett jämförelsevis billigt Microsoft Office som även innehöll presentationsprogrammet PowerPoint.

På nätoperativmarknaden dominerade Novells Netware lika eftertryckligt. Efter några få år har Microsoft NT ersatt många Novell-installationer. Novell pratade precis som de andra om sin "installerade bas". Microsoft bjöd på konverteringsskript som flyttade Novells användardatabas och så gick den installerade basen upp i rök i praktiken.

Lotus 1-2-3 användarna konverterades lätt till Excel genom att de kunde köra sina gamla makron de var vana vid från 1-2-3 även i Excel. Så var den installerade basen passiviserad. Det var inga problem att läsa in filerna från de gamla programmen i de nya och då såg användarna inga större problem med att migrera. När Windows lyfte stod användarna av WordPwerfect, Lotus och Ashton Tate kvar då deras gamla program i en del graverande fall inte ens kunde startas i Windows (Lotus 1-2-3). Med ett smart korsuppgraderingserbjudande så kunde Lotus-användarna sedan billigt uppgradera Lotus motsvarighet till Office när den kom (SmartSuite). Jag jobbade då på Esselte Datasoft då och vi hade en hel container på gården med gamla SmartSuite som gick till tippen. De hade aldrig öppnats!

Poängen är att det alltså gick att migrera väldigt enkelt till Microsoft och det gjorde folk i stora skaror på väldigt kort tid (ca 4-5 år) och med den "cross over"-plattform som E-mount erbjuder så har inlåsnings-ribban sänkts betydligt mot hur det varit tidigare i fotobranschen och genom det korta registeravståndet så kan man ju faktiskt migrera från snart sagt varenda SLR och DSLR-plattform till Sony E. Inlåsningseffekterna har minskat radikalt genom att man i den del fall ser att man faktiskt kan pröva på utan att det kostar att man måste köpa en helt ny uppsättning glas. Om Sony nu lyckats nå 25% av nyförsäljningen av FF i Europa så är det rätt fantastiskt för det är ju i high end-segmenten som det fortfarande finns lite marginaler. Enklare modeller verkar ju spela allt mindre roll för tillverkarna då mobilerna nu fått en hel del av de egenskaper dessa haft tidigare. Gamla KonicaMinolta hade väl 6-7% max av DSLR-marknaden innan de gav upp.
 
Jag tycker att du har en poäng här Sten-Åke.

För Canons och Nikons del så är det extremt farligt att vara såpass passiva som de är på den spegellösa marknaden.

Även om köparna av E-mounthus idag inte köper så myckt optik, och nöjer sig med få nativeobjektiv, eller kör via adaptrar antingen manuella äldre glas, eller AF genom att köpa och köra Canon-optik, så är det en stor möjlighet för Sony i framtiden. Nu har Sony (i mitt tycke) inget vidare utbud av bra prisvärda objektiv (förutom en handfull få), men det kan ju med nya strategier ifrån Sonys ledning bli ändring på det.

Den dagen Sony får till ett bra ekosystem så tror jag också att de då lyckas cementera sin roll som #1 på den spegellösa marknaden, precis som Canon har gjort som #1 på DSLR-marknaden sedan AF kom (och Nikon i sin tur som #1 på DSLR-sidan innan dess när MF gällde). Då kommer det att vara omöjligt för Canon och Nikon att rubba Sonys #1-position.

Lägg därmed till det faktum att det bara en fråga om hur många år (min gissning 6-9) innan spegellösa tekniken kommit ifatt, och därmed helt ersatt DSLR-kameror på nyförsäljningssidan (förutom några få, låt säga under 5% eller färre), så är jag ganska säker på att Sony E-mount kommer att bli värdens största ekosystem inom kameror, och med Sony som den ledande kameratillverkaren.

Det som blir intressant att gissa här är vem som blir #2 på marknaden. Blir det den idag relativt lilla botique/entusiasttillverkaren Fujifilm som skalar upp volymerna, eller blir det Canon som (precis som Sony i exemplet ovan) får ordning på sitt objektivutbud och ekosystem på den spegellösa sidan? Eller blir det någon helt annan aktör som lyckas?

Summa: även om jag personligen för mina behov absolut inte skulle investera i E-mount idag (har övervägt det så extremt många gånger då jag gillar flera kamerahus, men alltid fallit på bristerna i native AF-optikutbudet) så är faktiskt min egna gissning att Sony kommer att vara den #1 helt dominerande kameratillverkaren inom 10 år - som går fortare än vad Canon och Nikon hinner med - helt totalt sett (jag tror DSLR-marknaden då är en parantes precis som denna mening).
 
Helt klart martinot!

Jättars nonchalans mot mindre eller anorlunda uppstickare har skördat en hel del offer genom åren. Och har de lyckats överleva har det kostat dem enorma ekonomiska summor och sargade varumärken och egon.

Om inte Nikon och Canon har spegelfria för småbild redo på utvecklingsavdelningen ligger de nog dåligt till. Jag är ganska övertygad om de jobbar på detta och håller marknaden under kontroll.

Det är en delikat avvägning. De vill inte vänta för länge och riskera att tappa deras nuvarande marknadsandelar och kunder samtidigt som att de inte kan hoppa på något nytt om deras kunder inte efterfrågar funktionen bara för att försöka jaga efter något de ändå inte kunnat få.
Ska den komplettera eller ersätta?
Har man råd att driva flera samtidiga produktlinjer?

När väl någon fått in foten i dörren så tar det tid att få dem att vända igen.
Att köpa över en yrkesfotograf är inte svårare än att erbjuda ett allt för bra pris i inköp av den gamla utrustningen och ett lågt pris på den nya.

Men att köpa över den breda massan - om den kommer att finnas kvar om 5-10 år är ju inte heller så klart.
För samtidigt som marknaden för systemkameror förändras från spegel till spegelfritt så vandrar tekniken och samhället vidare i en egen riktning som eventuellt inte alls bryr sig om stora systemkameror.
 
Personligen tror jag att den tillverkare som kan presentera det mest sammanhållna systemet med bra och driftsäkra kameror och riklig tillgång på native objektiv i olika utföranden samt har ett väl utbyggt servicenät kommer att toppa bland yrkesfotografer.

Dit har Sony ett stycke att vandra. Än så länge gäller "trygga val" som Martin Agfors uttryckte det. Och det gäller inte bara FF-marknaden. Yrkesfotografkåren består ju av fler kategorier än sport/action/snabba pressbilder-fotograferna. Anställda, frilans med eller utan egna företag sysslar med fotografering i en rad nischer som väl inte behöver upprepas.

Sedan är frågan om Sony verkligen VILL axla manteln som nummer 1. Medför mycket kundansvar rörande de yrkesverksamma.

Däremot tvivlar jag inte ett ögonblick på att Sony kanske kommer att sälja flest nya kameror de närmaste åren om man räknar hela kundkretsen.

Slutligen tror jag mycket hänger på hur de spegellösa kamerornas prestanda utvecklas och inte minst på att många fotografer känner sig nöjda med befintlig utrustning. Så länge den "breda massan" tycker det är helt okej med att betrakta sina bilder på skärm i dator/mobil/läsplatta och sällan gör några printar är t o m riktigt gamla kameror helt tillfyllest för många.
Lägger man ihop faktorerna så får man ingen bra summa förrän faktorn marknadsföring lagts till.

Det märke som uppfyller det jag skrev i början av inlägget och som lyckas bäst med att inspirera folk till att fotografera kommer att lyckas bäst. Oavsett hur kamerorna kommer att se ut i framtiden.

Vi är redan där när kameran har högre upplösning än det mänskliga ögat och tillräckligt hög DR. Det kanske är så att mycket av framtiden ligger i händerna på de som tillverkar bildbehandlingsprogram.

Likaså kanske möjligheterna att själv programmera sin kamera på ett betydligt mer individuellt sätt än vad som nu står till buds också är en faktor att räkna med.

Oavsett kameramärke kan dagens kunder i princip hitta en lämplig kamera för sin speciella typ av fotografering där.

Men visst har Sony en stor chans att lyckas. Det enda jag tror mig veta om framtiden är att folk kommer att fotografera, men hur och med vad har jag ingen kristallkula till.
 
Läser tråden med intresse för jag kommer snart att göra ett val. Endera vänta in och vara kvar helt i Nikon familjen eller ha ena benet hos Sony.

Har en ny Nikon D500 som jag använder till tele och makro. Autofokus systemet är extremt bra. Den kommer jag nog att ha kvar över lång tid

Nikon D800 är min allround kamera. Mycket bra men jag skulle av många skäl vilja byta ut den mot spegellöst FF. När man räknar på det så är kapitalförstöringen vad gäller objektiven ändå inte så extrem om man skulle välja att byta landskaps och allround kameran mot något annat. Objektiven har ju begagnade ändå ett ganska stort värde och skiftet av objektiv skulle kunna gå relativt hyfsat.

Som det verkar nu kan det mycket väl bli så att jag inom ca 1 år har två parallella men inte speciellt mycket överlappande system

Är faktiskt lite besviken på Nikon att det dröjer så. Det kan ju inte vara speciellt svårt att räkna ut vad som inom några år kommer att hända. Kanske är det så att det finns ingen ovilja men försprånget som Sony har skaffat sig är svårt att hämta igen.
 
Om inte Nikon och Canon har spegelfria för småbild redo på utvecklingsavdelningen ligger de nog dåligt till. Jag är ganska övertygad om de jobbar på detta och håller marknaden under kontroll.

Du kan nog lugnt utgå från att de sedan mycket länge har hållit ett öga på vad som händer med den spegelfria marknaden. De ser ju precis som alla vart vinden blåser. Skall man tro på det Nikon sa 2011 när de introducerade 1-systemet så hade de ju börjat titta på spegelfritt på allvar runt 2005-2006 någon gång - dvs ett par år före Panasonic G1 dök upp 2008. Min misstanke är att det som Nikon beskrev stämmer rätt bra för alla kameratillverkarna.

Men så varför har inte Canon och Nikon satsat hårt på det redan? Jo, precis det du konstaterar nedan:

Det är en delikat avvägning. De vill inte vänta för länge och riskera att tappa deras nuvarande marknadsandelar och kunder samtidigt som att de inte kan hoppa på något nytt om deras kunder inte efterfrågar funktionen bara för att försöka jaga efter något de ändå inte kunnat få. Ska den komplettera eller ersätta? Har man råd att driva flera samtidiga produktlinjer?

Kom ihåg att det tog flera år innan någon över huvud taget tjänade pengar på spegelfritt. Medan Canon och Nikon trots allt hela resans gång tjänat pengar på sina DSLR-modeller (mindre nu än när marknaden var som störst, men de fortsätter dra in pengar). De har nog varit både många och långa möten senaste 8-10 åren då marknadschefer hos Canon respektive Nikon försökt bedöma vad som händer de närmsta 4-5-6 åren med spegelfritt - är det läge att hoppa in i spegelfritt på allvar snart och i så fall var i marknaden. Skall man börja med en enkel instegsmodell? Eller skall man börja i high-end-segmentet? Och vilka objektiv måste finnas med från början?

Men att köpa över den breda massan - om den kommer att finnas kvar om 5-10 år är ju inte heller så klart. För samtidigt som marknaden för systemkameror förändras från spegel till spegelfritt så vandrar tekniken och samhället vidare i en egen riktning som eventuellt inte alls bryr sig om stora systemkameror.

Jag tror vi är på väg till en systemkameramarknad som på flera sätt är mer lik den vi hade på filmtiden: Att systemkameror är mer av entusiastprodukter än masskonsumentprodukter (dvs en volymmässigt mindre marknad än vi hade ett tag), att modeller lever längre och det här med två märken som har runt 90 % av marknaden har ju som synes redan börjat luckras upp. Framöver kommer vi helt klart ha en marknad med mindre dramatiska skillnader i marknadsandelar än vi hade tioårsperioden 2002-2012.

Sedan tror jag "stora" systemkameror kan leva rätt länge, helt enkelt eftersom det finns väldigt mycket bildmässiga fördelar med stora sensorytor och optiska fördelar med stora objektiv som man inte kommer runt hur mycket elektronik i övrigt än krymper. Nu är ju trenden snarare att ökningen i tillverkningskostnad för att göra en större sensor inte är lika dramatisk nu som den varit förut vilket gör att tröskeln för att göra stora sensorer snarare är mindre nu än den var för 5 eller i synnerhet 10 år sedan - det är ingen slump att Hasselblad X1D och Fujifilm GFX har presenterats i år.
 
Läser tråden med intresse för jag kommer snart att göra ett val. Endera vänta in och vara kvar helt i Nikon familjen eller ha ena benet hos Sony.

Personligen så köper jag saker som jag kan använda idag, och även om jag skulle gissa att Sony till slut vinner "kampen" om att bli #1, så kan jag inte vänta i 10 år på det. Dessutom så hinner ju kamerahusen (som på den spegellösa sidan utvecklas i rasande takt) hinna bli helt omoderna och "värdelösa" innan ekosystemet är på plats (extremt stort brist hos Sony idag). Sedan så skall man komma ihåg att detta bara är en gissning ifrån min sida, och det är ju inte absolut säkert att det kommer att bli så (även om jag själv tror det).

Är du i behov av att bra spegellöst system idag, och förmodligen de närmaste 4-5 åren, så skulle jag rekommendera en kamera ifrån Fujifilm, Olympus eller Panasonic.
 
Det blir intressant då en större sensor med "global shutter" kommer på marknaden. Jag kan då tänka mig att en klassisk DSLR i det läget får en viss nackdel då en mekanisk spegel tar tid på sig att fällas upp och därmed begränsar FPS/BPS. Kanske blir det en halvgenomskinlig spegel i de mer proffsiga husen med OVF eller en EVF - huruvida systemet i ett övergångsskede klarar att ge en bildsignal för EVF och en för bildfiler eller om en separat sensor som får reflekterat ljus från spegeln för en EVF återstår att se.
 
Personligen så köper jag saker som jag kan använda idag, och även om jag skulle gissa att Sony till slut vinner "kampen" om att bli #1, så kan jag inte vänta i 10 år på det. Dessutom så hinner ju kamerahusen (som på den spegellösa sidan utvecklas i rasande takt) hinna bli helt omoderna och "värdelösa" innan ekosystemet är på plats (extremt stort brist hos Sony idag). Sedan så skall man komma ihåg att detta bara är en gissning ifrån min sida, och det är ju inte absolut säkert att det kommer att bli så (även om jag själv tror det).

Är du i behov av att bra spegellöst system idag, och förmodligen de närmaste 4-5 åren, så skulle jag rekommendera en kamera ifrån Fujifilm, Olympus eller Panasonic.

Fujifilm är mycket intressant men för mig vill jag att en ny allround och landskaps kamera ska vara av typ FF. Tror också att det inte dröjer speciellt länge innan nästa steg i megapixel racet kommer. Har sett hintar om det.
 
Personligen så köper jag saker som jag kan använda idag, och även om jag skulle gissa att Sony till slut vinner "kampen" om att bli #1, så kan jag inte vänta i 10 år på det. Dessutom så hinner ju kamerahusen (som på den spegellösa sidan utvecklas i rasande takt) hinna bli helt omoderna och "värdelösa" innan ekosystemet är på plats (extremt stort brist hos Sony idag). Sedan så skall man komma ihåg att detta bara är en gissning ifrån min sida, och det är ju inte absolut säkert att det kommer att bli så (även om jag själv tror det).

Är du i behov av att bra spegellöst system idag, och förmodligen de närmaste 4-5 åren, så skulle jag rekommendera en kamera ifrån Fujifilm, Olympus eller Panasonic.

Det där är ju en väldigt intressant variabel i det här scenariot. Pixelracet ser inte ut att avta men möjligen väntar vi på en smartare användning av alla dessa pixlar i form av multiexponeringar i samma tagning där man gör alla möjliga smarta saker med detta data. Jag tänker t.ex. på multibilds HDR i samma tagning som skulle göra att man slapp de problem man haft tidigare med tre flera exponeringar där saker händer i motivet under tiden.

I den tråden som handlar om A99 II var det en deltagare som uttryckte att han skulle bli vansinnig om det kom en ny version III inom säg ett år. Men jag tycker inte man kan se det så. A6500 kom ju väldigt tätt på A6300 men jag måste säga att jag inte har några problem med det. Det som är stort med Sony är just det stora momentum vi ser i den tekniska utvecklingen i jämförelse med konkurrenterna och jag säger bara "bring it on"! Jag skulle inte vilja vänta på att det kommer ny teknik bara för att mitt gamla kamerahus ev. skulle sjunka i värde.

Caleb, den Canon-fotograf som passade migration till Sony uttryckte det ju rätt väl tyckte jag när han påpekade att hans gamla kamera fortfarande funkade för den fotografering han ägnade sig åt. De allra flesta köper väl en kamera när de ser funktioner som de saknar och vill ha. De försvinner ju inte för att det kommer ett nytt kamerahus. Det finns ju en uppsida i detta också och det är ju de starka prisfall som ofta sker bara ett år ofta efter lanseringen. Det är alltid så och de som gruvar sig för kapitalförstöring kan ju alltid vänta.

Jag tycker det är en väldigt bra tid nu med Sony för jag tycker det mesta jag vill ha faktiskt kommit på plats nu i de kamerahus jag har. Så jag känner väldigt lite av köpsug på den fronten. Jag har nog mer börjat kolla efter en större och bättre skärm som fixar 4D också. Det är min utrustnings svagaste del idag tror jag. Vi kan ju filma i 4D nu även med ett antal billiga kameror.

Sedan håller jag helt med Lennart. Jag tror att den mest spännande utvecklingen vi nu kan förvänta oss kommer hända bland RAW-konverterare och annan mjukvara och det bästa med det är att det är klart mycket billigare än att köpa nya kamerahus titt och tätt. En ny uppgradering kanske inte ens kostar 1/20 av vad ett nytt entusiasthus kostar.

Till sist undrar jag över hur stor andel av de som köper avancerade APS-C och FF-kameror som verkligen är proffs (den undringen riktar jag till Martin A. Bärs inte den stora delen av den marknaden i själva verket upp av entusiaster? Antalet professionella fotografer har ökat starkt under senare år enligt F-blaskan (Fotografernas husorgan) men de ska dela på jobben på en stagnerad marknad som inte växer alls i princip. I den artikel jag läste för något år sedan så var dessa ca 8 000 till antalet i hela landet. Frågan är då hur många av dessa som verkligen utgör en marknad när deras inkomster i en del fall halverats på några år. Jag tror många kör så länge grejorna håller och byter inte mer än nödvändigt. Men entusiasterna har i många fall inte de problemen.
 
Jag kan då tänka mig att en klassisk DSLR i det läget får en viss nackdel då en mekanisk spegel tar tid på sig att fällas upp och därmed begränsar FPS/BPS.

Spegelns hastighet kombinerat med millisekunderna du behöver med spegeln nedfälld och helt stilla mellan bildrutor för att låta autofokusen arbeta är redan, sedan många år, den mest begränsande faktorn för en DSLR. Även med dagens icke-globala sensorutläsningar klarar man ju uppemot 60 fps med småbildssensorer vilket ju är långt mer än de 14 fps som den snabbaste småbildsspegeln klarar (med AF, 16 fps med låst AF). Så att få global slutare påverkar inte den situationen det minsta.
 
Spegelns hastighet kombinerat med millisekunderna du behöver med spegeln nedfälld och helt stilla mellan bildrutor för att låta autofokusen arbeta är redan, sedan många år, den mest begränsande faktorn för en DSLR. Även med dagens icke-globala sensorutläsningar klarar man ju uppemot 60 fps med småbildssensorer vilket ju är långt mer än de 14 fps som den snabbaste småbildsspegeln klarar (med AF, 16 fps med låst AF). Så att få global slutare påverkar inte den situationen det minsta.

Jag tänker att grejen med global slutare är att få en kamera som är helt vibrationsfri och helt tyst. En kamera helt utan rörliga delar måste j bli ganska mycket billigare att tillverka?
 
Spegelns hastighet kombinerat med millisekunderna du behöver med spegeln nedfälld och helt stilla mellan bildrutor för att låta autofokusen arbeta är redan, sedan många år, den mest begränsande faktorn för en DSLR. Även med dagens icke-globala sensorutläsningar klarar man ju uppemot 60 fps med småbildssensorer vilket ju är långt mer än de 14 fps som den snabbaste småbildsspegeln klarar (med AF, 16 fps med låst AF). Så att få global slutare påverkar inte den situationen det minsta.

Fast med nuvarande teknik hanteras ju inte rörelser perfekt och blixtsynk blir lidande med elektronisk slutare utöver ett annat problem med vissa ljuskällor och DR förstås som är en separat fråga.

Som separat bekymmer är kontinuerlig live view vid snabba bildserier.
 
Jag tycker det är en väldigt bra tid nu med Sony för jag tycker det mesta jag vill ha faktiskt kommit på plats nu i de kamerahus jag har.

Då är självklart Sony helrätt val för dig. Säger absolut inget emot att Sony inte kan ha bra lösningar och kamerahus, men att de däremot har för mina behov ett generellt för alldeles för brokigt och dyrt och/eller underpresterande ekosystem av optik.

Har du, eller någon annan, inte större krav än det utbud som Sony presterar på objektivsidan, så tycker jag att ni absolut skall köra på Sony. Mycket fina kamerahus på många sätt och vis.

Till sist undrar jag över hur stor andel av de som köper avancerade APS-C och FF-kameror som verkligen är proffs (den undringen riktar jag till Martin A. Bärs inte den stora delen av den marknaden i själva verket upp av entusiaster?

Enligt vad jag läst ifrån Magnus och Martin här på Fs så är entusiaster/privatpersoner klart i majoritet ibland köparna, och inte ens på de allra mest dyra och avancerade DSLR-proffsmodellerna ifrån Canon och Nikon så utgör de professionella köparna knappt hälften.

Var det något speciellt du tänkte på här i relation till tråden/marknadsandelarna i övrigt?
 
Till sist undrar jag över hur stor andel av de som köper avancerade APS-C och FF-kameror som verkligen är proffs (den undringen riktar jag till Martin A. Bärs inte den stora delen av den marknaden i själva verket upp av entusiaster? Antalet professionella fotografer har ökat starkt under senare år enligt F-blaskan (Fotografernas husorgan) men de ska dela på jobben på en stagnerad marknad som inte växer alls i princip. I den artikel jag läste för något år sedan så var dessa ca 8 000 till antalet i hela landet. Frågan är då hur många av dessa som verkligen utgör en marknad när deras inkomster i en del fall halverats på några år. Jag tror många kör så länge grejorna håller och byter inte mer än nödvändigt. Men entusiasterna har i många fall inte de problemen.

Sorry, missade den här frågeställningen, såg den först nu när Martain lyfte fram den.

Om vi ser till avancerade aps-c står nog proffs för en ganska liten andel av konsumtionen, ser vi till småbild (FF) är de fler, men fortfarande en minoritet.

Att tillverkare bryr sig så mycket om proffskunderna har flera skäl, dels köper de faktiskt ganska mycket prylar. och ofta ganska dyra prylar De köper ju utrustning som kostnad i firman (bruttoavdrag), utan moms, vilket gör att kostnaden för den egna privata plånboken är mycket mindre än för en privatkonsument som får betala hela beloppet med moms och det med skattade pengar. Även om proffsköparna utgör en minoritet, så är de en extremt köpstark minoritet.

Sedan är proffskunder en viktig (och kostnadseffektiv) komponent i marknadsföringen och varumärkesbyggandet för kameratillverkare. Några extremt få proffs är ju så viktiga att de får rabatter eller rent av bjuds på utrustning, men majoriteten av proffskunderna betalar ju dessutom i praktiken för att fungera som reklampelare - ur marknadsföringssynpunkt är det en tydlig win-win :)

Sedan är proffsen viktiga för att de ofta kan ge underbyggd (erfarenhetsbaserad) och därmed värdefull feedback kring detaljer och funktioner. Här är något jag har hört flera Sony-representanter senaste åren berätta att de vill bli bättre på och att de sneglar på hur Canon och Nikon gör. De bägge har ju under många år varit påtagligt aktiva med att samla in åsikter och synpunkter på allt från hur ett avtryck känns till om, och i så fall hur, man använder auto-iso. Och här kan jag rent allmänt passa på punktera en inte sällan upprepad idé hos en del upprörda forumdebattörer, att 'tillverkarna lyssnar inte på oss fotografer' - om ni bara visste hur noga de lyssnar :)

Men för att kort sammanfatta svaret på din fråga: Nej proffsfotograferna är inte så många till antalet, men av flera skäl är de väldigt viktiga kunder ändå.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar