Annons

Är Photoshop på väg ner i skiten?

Produkter
(logga in för att koppla)
Det var jag som postade, och även köpte, den skumma Adobe-länken.
Men jag tror inte det är något aktivt från Adobes sida, gissar mer på att företaget kommit över någon promo-batch som egentligen kanske inte skulle nått ut den vägen. Och att Adobe inte bryr sig, gick ju att aktivera som sagt.
Enda rejäla kampanjen jag sett från Adobe själva var förra december då jag skaffade Adobe alla program för 359kr månad mot 598 ordinarie, ville byta till Premiere istället för resolve och det blev billigast så och samtidigt ha kvar Ps och Lr.
 
Så när du undrar om Photoshop är på väg "ner i skiten" är det egentligen Premiere du menar?
Logiskt...!

Problemet, Jonas, är väl att du använder ett väldigt drastiskt språk och argumenterar ur en så snäv synvinkel att man (jag) undrar över din förmåga att se saker ur ett vidare perspektiv.
Du ser något som inte passar in i ditt sätt att se världen och låter sedan som en gammaltestamentlig domedagsprofet, helt tondöv för ens möjligheten tolka världen på andra sätt.
Du påstår saker, men verkar ha svårt att skilja på dina egna åsikter och fakta och din arguentation, i de fall den alls finns, är inte särskilt övertygande.

Men en sak skall jag i alla fall ge dig, du är en mästare på att skapa livskraftiga forumtrådar... ;-)

Jag tog premiere som ett exempel där det finns en historia och ett slut. Photoshop har jag aldrig påstått är där ÄN, det jag påstår eller snarare undrar är om Photoshop är påväg att gå samma väg
Som premiere.
 
Jonas, vad är det för fel på just indier i detta sammanhang? I Indien finns nog fler engelsktalande än i USA t.o.m. Det är en mycket dynamisk IT-driven engelskspråkig ekonomi numera som just språkligt är bra mycket mer integrerad i den globala IT-världen än exv. Sverige. Vi gör nog ett stort misstag om vi underskattar just indierna idag.

Redan när jag besökte en väldigt välbeställd familj i Kerala och Kollam eller Quilon som det hette 1976, så talade dessa välutbildade ungdomarna bara engelska med varann i denna familj. De kunde inte ens längre skriva ordentligt på det lokala språket Malayalam! .... och detta var alltså för över 40 år sedan. Redan då tillverkade man egna jaktplan i Bangalore (Hindustan) och efter det har man knappast legat på latsidan. Numera har man både utvecklat atomvapen, har ett eget rymdprogram och just i Bangalore ligger även deras motsvarighet till Silicon Valley. Vad har vi i Sverige idag? .... minnet av en industri vi exporterat till just Indien och Kina? Det är väl snart dags att dagens söndercurlade unga börjar gnugga sömnen ur ögonen, börjar studera stenhårt och kavlar upp ärmarna om det ska bli någon framtid.

..... och så ständigt denna åldersdiskriminering som nästan alltid får stå helt oemotsagd. Kan vi inte komma vidare från den slappheten tror du? Den klär vare sig dig eller andra här på Fotosidan (ja du är ju tyvärr inte ensam i detta) och den berikar knappast några CV:n idag heller.

Problemet är inte just indier utan att de outsorucat mycket av utveckligen till ett annat land istället för att ha allt inhouse och det kan ha att göra med att vissa program saker inte utvecklas
Eller sköts på ett bra sätt.
 
Problemet är inte just indier utan att de outsorucat mycket av utveckligen till ett annat land istället för att ha allt inhouse och det kan ha att göra med att vissa program saker inte utvecklas
Eller sköts på ett bra sätt.

Men det är väl inget problem utan snarare en möjlighet och förutsättning idag för att få tag på den kompetens man behöver till konkurrenskraftiga priser.

Vilka gör INTE det idag? Det gör ju även många svenska företag.

Idag jobbar väl alla de större IT-företagen i mer eller mindre virtuella organisationer med resurser spridda geografiskt över hela världen. Det är väl inget större problem när alla dessa indier mer eller mindre har engelska som modersmål och alla kan samverka över nätet i realtid. Det har jag själv gjort i många år i betydligt mindre sammanhang än så i projekt som jag själv drivit med hjälp av verktyg som exv. TeamViewer. Det går hur bra som helst och det spelar ingen som helst roll om resurspersonerna sitter i Sverige eller någon annanstans i världen så länge man har tillgång till stabil kommunikation och alla förstår varann på engelska.

Det borde väl f.ö. gå bättre att fjärrstyra dessa indiska resurser än de som sitter i Vit-Ryssland eller Baltikum för att bara ta några andra exempel med betydligt sämre språklig bakgrund för jobbet än indier i gemen.

Sedan ska du inte heller hänga upp dig på vad du råkat läsa på någon splash screen i Lightroom eller Photoshop. Jag är säker på att många av de indier du sett namnen på där bor i USA och således är inhouse för den delen också. När du slänger ur dig sådana här saker i total obetänksamhet, så är det inte utan att jag får rätt starka Trump-vibbar. Det är svårt att ta dig på allvar när det kommer sådana här luftpastejer hela tiden och vi vet att du egentligen inte kan ha den blekaste en aning om vad du påstår.

Kolla bara vad Microsoft gjort länge på sitt Campus i Redmond. Där verkar massor med folk från hela världen. Både Microsoft och många andra företag har i årtionden dammsugit världen på IT-begåvningar och tagit dem till sina resp. "Campus.". Så du behöver nog inte oroa dig speciellt för indierna. De klarar sig mycket bättre i detta sammanhang än många andra och många är väl så kompetenta som både svenskar och amerikaner och de är vana att jobba stenhårt efter en uppväxt där det är en fullständigt mördande konkurrens på arbetsnarknaden. Just deras goda kunskaper i engelska ger dem en stor fördel i jämförelse med många andra grupper och det är därför de kommit att bli så eftersökta på IT-marknaden som de faktiskt är.

Jag tror nog mest att du ger uttryck för dina fördomar här Jonas.
 
Senast ändrad:
Vilka nationaliteter som arbetar "in house" hos de stora mjukvarubolagen i USA (eller Europa) speglar knappast den generella kompetensen i de länder de kommer från. Det är crème de la crème som får jobben hos Microsoft i Seattle och hos Google i Mountain View.

Det Indiska utbildningssystemet lär fortfarande handla mycket om "korvstoppning" snarare än om att lära sig kreativ problemlösning. Visst finns det briljanta indiska mjukvaruutvecklare, precis som det gör i de flesta länder, men det finns även rätt dåliga sådana lite överallt också. Även här i Sverige. Indien har 120 gånger så stor befolkning som Sverige, vilket man nog kan dra lite slutsatser av.

Det gäller att ha lite Fingerspitzengefühl för ett amerikanskt eller europeiskt bolag när de söker partners i Indien för outsourcing. Mjukvarututveckling har ännu inte kommit till det stadium att det handlar om standardvaror som kan köpas "of the shelf", åtminstone inte alltid.
 
Idag jobbar väl alla de större IT-företagen i mer eller mindre virtuella organisationer med resurser spridda geografiskt över hela världen. Det är väl inget större problem när alla dessa indier mer eller mindre har engelska som modersmål och alla kan samverka över nätet i realtid.
Tidsskillnaden mellan två platser på motsatt sida om jordklotet ställer faktiskt till med lite problem för realtidssamverkan.
 
Vilka nationaliteter som arbetar "in house" hos de stora mjukvarubolagen i USA (eller Europa) speglar knappast den generella kompetensen i de länder de kommer från. Det är crème de la crème som får jobben hos Microsoft i Seattle och hos Google i Mountain View.

Det Indiska utbildningssystemet lär fortfarande handla mycket om "korvstoppning" snarare än om att lära sig kreativ problemlösning. Visst finns det briljanta indiska mjukvaruutvecklare, precis som det gör i de flesta länder, men det finns även rätt dåliga sådana lite överallt också. Även här i Sverige. Indien har 120 gånger så stor befolkning som Sverige, vilket man nog kan dra lite slutsatser av.

Det gäller att ha lite Fingerspitzengefühl för ett amerikanskt eller europeiskt bolag när de söker partners i Indien för outsourcing. Mjukvarututveckling har ännu inte kommit till det stadium att det handlar om standardvaror som kan köpas "of the shelf", åtminstone inte alltid.

Jag tror inte vi ska tro en massa saker om indiska utbildningssystem som vi faktiskt inte kan verifiera.

Här har du en länk du kan kolla på. Visst finns det en hel del som outsourcing är viktigt för men Indien idag är en stor egen ekonomi med en stor inhemsk IT-marknad som jobbar mot den inhemska företagsvärlden och den inhemska offentliga sektorn. Precis som i Sverige finns stora fordonstillverkare som Mahindra och TATA som även skapat IT-spinoffs a la Volvo IT i Sverige. Tyvärr vet vi nog i gemen inte särskilt mycket om Indien idag för att uttala oss med någon säkerhet vare sig om indiska IT-företag eller indiska skolsystem.

.... många välkända amerikanska och europeiska företag säljer välkända dataprogram som till inte ringa delar är utvecklade i Indien. Så vad är egentligen ett indiskt dataprogram idag?


Ibland blir man genuint förvånad Per när det gäller skolsystemen här i världen. För ett antal år sedan var jag på Barbados. Över 95% är bajaner med afrikanska rötter och tänker man på Haiti nästgårds så tänker jag mest på bottenlöst elände. Men där på Barbados berättade sonen i den vita familj som ägde hotellet jag bodde på att han studerat vidare på universitet i Kanada och han hävdade att han var bättre förberedd för det efter en utbildning i Bridgetown på Barbados än vad de kanadensiska ungdomarna som började på universitetet tillsammans med honom var.

Barbados har uppenbarligen haft den stora turen att ha haft hyfsade ledare som till skillnad från i Haiti och i många många afrikanska stater haft folkets väl inför sina ögon istället för att hänsynslöst gynna sin närmaste omgivning. Det har även resulterat i ett skolsystem som han menade enligt sina erfarenheter, var bättre än det han upplevde i Kanada.

Tyvärr har mina många resor i Afrika och studier av Afrikas historia resulterat i en del sorgliga kunskaper, erfarenheter som ibland uppenbarligen utvecklats till rena fördomarna genom denna mångåriga insikt i dåliga afrikanska exempel. Därför tyckte jag det var så härligt och upplyftande att man åtminstone på något ställe i världen kunde finna ett land med i princip en helt svart befolkning med afrikanskt påbrå som verkligen lyckats med sitt skolsystem och som lyckats bygga ett hyfsat fredligt och väl fungerande samhälle dessutom. I Afrika får man leta efter något liknande.

Barbados är ett hyfsat gott exempel på hur det kan utveckla sig när man slipper dras med de ofta bottenlöst usla exempel på ledare som styrt många stater i Afrika. I Afrika skyller man ofta sin brist på utveckling på sviterna av erfarenheterna av en brutal slavhandel och kolonialism men sällan pratar man om den kanske viktigaste orsaken: bristen på dugliga ledare. Indiens koloniala arv har åtminstone givit en fungerande järnväg och ett folk som engelska som andra språk. Även om tillgången till väl fungerande skolor säkert är ojämt fördelade över detta jätteland så bygger den indiska högre utbildning trots allt på brittisk grund och kolonialmaktens gamla behov av utbildade statstjänare och sämre grund kan man stå på. Det är f.ö. samma historiska grund Barbados skolsystem vilar på.
 
Senast ändrad:
Alltså: ryktet om sopiga indiska programmerare har troligen uppstått för att IT-chefer (som sällan kan något om programmering och programvaruutveckling) ofta har trott att en programmerare är utbytbar mot en annan. Så är det naturligtvis inte, och om man inte har koll på det är det upplagt för otrevliga överraskningar.

Kulturella skillnader är ofta signifikanta, och man ska inte tro att de lätt går att överbrygga med Zoom, Skype, Teams och Google Translate. Och, som sagt, så ställer tidsskillnader till det också.

Programmering är inte en "commodity". Det kanske blir det med tiden, men än så länge krävs det att den som upphandlar programmeringstjänster vet något om vad som ska upphandlas.
 
Senast ändrad:
Problemet är inte just indier utan att de outsorucat mycket av utveckligen till ett annat land istället för att ha allt inhouse och det kan ha att göra med att vissa program saker inte utvecklas
Eller sköts på ett bra sätt.
Jag tror inte Adobe" outsourcat" utvecklingen till andra indiska bolag eftersom de har två stora kontor i Bangalore och Noida.
Alla stora IT-bolag har utvecklingskontor i olika länder. Var huvudkontoret ligger geografiskt är rätt ointressant.
 
Om en tråd har en negativ, gnällig och provocerande rubrik så kan man vara säker på att Jonas Danielsson är skaparen. Oftast deltar han heller inte i diskussionen utan nöjer sig med att starta elden och se hur andra göder den. Smått perverst.
Han är en domedag professor. Har förutspått canons undergång i flera år. Jag väntar fortfarande på det......
Sedan har han en problem med Adobe oxå😂
 
så ska man tolka gårdagen släpp med att Photoshop mer och mer börjar gå mot totala amatörer och instagramfolk de som gillar häftiga filter istället för att göra Photoshop till ett professionellt verktyg.

Håller med dig om Lightroom, många av den senaste tidens uppdateringar är tydligt riktade mot en bredare publik för att tjäna mer pengar. Vilket är förståeligt men lite frustrerande för alla som hoppas på en mer professionell "motor" LR. Exempelvis är färghanteringen hopplöst efter i LR. Likaså skärpealgoritmerna.

Photoshop å andra sidan är too big to fail. Om det inte vore för Adobes forcerade marknadstrategi så kan jag idag gå tillbaka till version 6 och inte sakna ett dyft.
 
Såklart att folk gör det i yrket men då gör de en snygg mask och gör det manuellt utan att förlitar sig på någon automatiskt funktion.
Vad är problemet med en automatisk funktion? möjligheten att göra det manuellt finns kvar för de som vill och i de fall den automatiska funktionen inte levererar önskat resultat. Samma bakåtsträvande har hörts förr om olika nya funktioner, tex autofokus, tror inte att många fotografer skulle vilja vara utan autofokus idag.
 
Senast ändrad:
Tidsskillnaden mellan två platser på motsatt sida om jordklotet ställer faktiskt till med lite problem för realtidssamverkan.

Ja det kan det göra men man kommer väldigt långt med att man kan ha möten i realtid och planera vad man ska göra inför nästa sprint om man exv. försöker jobba agilt och då kan man även synka de resurser som behöver finnas på banan samtidigt när vissa uppgifter ska utföras så man slipper onödigt slack. Mycket går om man vill och det är oftast inte nödvändigt att alla jämt är tillgängliga samtidigt. Det här handlar ju också om starkt professionella människor som använder andra typer av stöd som olika typer av ärendesystem och projekledningsverktyg som gör att man kan styra insatser som behöver göras även utan direkt realtidssamband.

Så här jobbar ju massor av folk nu p.g.a. coronapandemin också, inte minst i Sverige.
 
Alltså: ryktet om sopiga indiska programmerare har troligen uppstått för att IT-chefer (som sällan kan något om programmering och programvaruutveckling) ofta har trott att en programmerare är utbytbar mot en annan. Så är det naturligtvis inte, och om man inte har koll på det är det upplagt för otrevliga överraskningar.

Kulturella skillnader är ofta signifikanta, och man ska inte tro att de lätt går att överbrygga med Zoom, Skype, Teams och Google Translate. Och, som sagt, så ställer tidsskillnader till det också.

Programmering är inte en "commodity". Det kanske blir det med tiden, men än så länge krävs det att den som upphandlar programmeringstjänster vet något om vad som ska upphandlas.

Det är absolut sant och det gäller överallt och inte bara i indiska relationer. När jag började på Stadsmuseet så hade en av museets leverantörer som gjort museets föremålsdatabassystem några programmerare som satt på Cypern och det funkade inte alls. Det hamnade på mitt bord redan de första dagarna. Till slut stoppade jag detta helt och såg till att vi samlade alla resurser som behövdes för att lösa det som skulle göras vid en sprint både fysiskt och virtuellt. Först då fick vi ordning på eländet men det ska också sägas att det inte bara var leverantörens fel utan mycket berodde även på att kompetens saknats på museet och på Kulturförvaltningen för att styra projekten och inte minst att testa det som levererades på ett vettigt sätt. Det hände att leverantören överhuvudtaget aldrig fick någon feed back och trodde att allt var OK fast det verkligen inte var så. Det hade blivit så pass ohållbart att användarna helt givit upp och mest bara försökte anpassade sig till eländet. Tyvärr tror jag detta är rätt vanligt i organisationer som utarmats på IT-kompetens.

När det gäller många multisar så har de ju dessutom filialer med folk som de själva har koll på och det gäller ju inte minst i just Indien. De programmerarna utbildas och behandlas säkert på precis samma sätt som de som är anställda i exv. USA. De är ju faktiskt även de anställda av exv. Adobe och inget fristående konsultföretag nödvändigvis. De som leder de filialerna har väl också just till uppgift att ta hand om och överbrygga eventuella kulturella skillnader som kan negativt påverka produktiviteten.
 
Senast ändrad:
Håller med dig om Lightroom, många av den senaste tidens uppdateringar är tydligt riktade mot en bredare publik för att tjäna mer pengar. Vilket är förståeligt men lite frustrerande för alla som hoppas på en mer professionell "motor" LR. Exempelvis är färghanteringen hopplöst efter i LR. Likaså skärpealgoritmerna.

Photoshop å andra sidan är too big to fail. Om det inte vore för Adobes forcerade marknadstrategi så kan jag idag gå tillbaka till version 6 och inte sakna ett dyft.

Det som gjort Lightroom så spritt och uppskattat är säkert just det faktum att Adobe verkligen vinnlagt sig där om att sänka ribban så pass för att "komma igång" att få kunde misslyckas med det. I princip så kan vem som helst "killgissa" sig fram och lyckas hyfsat. Det har man definitivt haft betydligt svårare med exv. Capture One att göra och då särskilt om man fått för sig att jobba "sessionsstyrt". Där är det inte ens säkert att man fattar hur man överhuvudtaget ska komma igång om man försöker sig på att gissa sig till hur saker och ting funkar. Jag har läst sådana nödropsinlägg här på Fotosidan tidigare.

Jag har aldrig varit riktigt vän med previewkvaliteten i Lightroom trots att jag alltid kört 1:1 och som du säger är skärpeverktygen klart sämre än de i CO och DxO Photolab som jag numera kör. Brusreduceringen i Lightroom kan heller inte på långa vägar mäta sig med "Prime" i Photolab. Jag vet inte om det har berott på att Sonys ARW funkade sämre än Canons och Nikons RAW men jag har alltid upplevt det som att Adobes uppmärksamhet riktats främst mot Nikon- och Canon-användarna. De verkade åtminstone mindre missnöjda än jag var då fram till version 6.x, då jag lämnade Adobe för gott. Jag tycker det har varit en stor skillnad både i CO och DxO Photolab när det exv. gällt att se effekterna av sina skärpningar på skärmen. De är båda jättebra numera. Det har Lightroom aldrig varit i mina ögon.

Färghanteringen i CO har länge varit toppen och numera är den riktigt bra i DxO också efter vi fick the Colorwheel, även om jag tycker CO fortfarande är ett snäpp vassare. Det som saknas i DxO är fortfarande är en colorpicker som dessutom ger möjlighet att direkt skapa ett lager från vald färgnyans. Det är en killer-funktion jag längtar efter i Photolab också. Det kommer säkert snart i en kommande version och bara det skulle vara värt uppgraderingskostnaden.

Det finns en del som hävdar att Lightroom saknar lagerhantering som både CO och DxO har men det tycker jag inte är riktigt sant. Just detta i Adjustment Brush-gränssnittet är en av de saker Adobe har gömt för att sänka ribban för noviserna och "killgissarna". Det är så att varje gång man öppnar Adjustment Brush på nytt så skapas ett nytt lager i bakgrunden men det enda man som användare ser är en grå liten prick där lagret skapats. Det gillar inte de avancerade användarna men det passar de flesta övriga finfint, då de slipper tänka på lagerhanteringen explicit överhuvudtaget.
 
Vad är problemet med en automatisk funktion? möjligheten att göra det manuellt finns kvar för de som vill och i de fall den automatiska funktionen inte levererar önskat resultat. Samma bakåtsträvande har hörts förr om olika nya funktioner, tex autofokus, tror inte att många fotografer skulle vilja vara utan autofokus idag.


Det skumma med synen på automatiken är att en del automatik verkar vara OK även för proffs och entusiaster medan annan inte. Auto White Balance och Auto ISO samt AF och numera även Eye Focus använder många och den typen av automatik har de flesta accepterat och den tycker de flesta är bra.

Numera kan vi som har Sonys spegelllösa systemkameror från någon av de två senaste generationerna rigga dessa så att de blir i princip helt automatiska. Jag tycker det är toppen då det starkt förbättrar timingen för en långsam fotograf som jag men andra tycker det är helt värdelöst eftersom de tycker det är skittråkigt att fotografera så.

Jag har belyst hur man riggar "Sony Click" och vilka fördelar det kan ge i två bloggar jag skrivit tidigare.


https://www.fotosidan.se/blogs/stenisfotoblogg/del-2-med-sony-klick-konfiguration.htm

Pratar vi efterbehandling i RAW-konverterare så har det varit en diskussion kring den automatik som är knuten till "import" av bilder i dessa (I DxO sker dock ingen import i Lightroom-mening därav citationstecknen. Många inklusive mig gillar den då man snabbare kommer till färdig bild och andra tycker istället att man ska börja på 0 och göra allt från grunden. Automatiken har blivit ett säljargument för konverterarna då den kickat igång en tävling om vilken som "visar bilderna på bästa sätt" efter import.

Även funktioner som Clearview Plus dehaze i Photolab tycker en del inte helt om då man inte riktigt fattar exakt vad den gör. Jag tycker den är fantastisk och få saker kan få stuns i en bild, vilken som helst, som den. Även den funktionen spar tid för mig.

Ett problem i konverterare som funnits ett tag är att det ibland kommit nyare bättre funktioner som ersätter gamla och det ställer till det. I Photolab har vi fått "Lens correction" som ger en klart bättre skärpning än gamla "Unsharp mask", men det förutsätter att det finns profiler för objektivet bilden är tagen med. Finns ingen DxO-profil, så har man bara gamla "Unsharp mask" att tillgå. Andra nya funktioner överlappar flera gamla i en enda funktion istället för flera och i en del fall fattar folk inte vilka parametrar som egentligen påverkas och i värsta fall kan man inte se på de äldre reglagen att de faktiskt påverkats. En del avskyr detta.

Min hållning i detta är att automationen är OK så länge man kan stänga av den men i en del fall går inte heller detta. Det gäller idag en del autokorrigering i både kameror och konverterare för vissa objektiv som tillverkaren tycker måste konverteras tvingande. En del gillar inte det heller utan föredrar att starta från scratch med sina RAW. Korrigeringen kostar inte sällan skärpa menar en del och många föredrar att restituera sina bilder själva istället för att automatiken gör det.
 
Med släpper här om dagen av en funktion för att byta himmel då Adobe gör det som en stor grej detta.
Men hur många som arbetar med Photoshop i yrket har frågat efter denna funktion? Såklart att folk gör det i yrket men då gör de en snygg mask och gör det manuellt utan att förlitar sig på någon automatiskt funktion.

Är man runt i olika forum är det knappast detta som användare efterfrågar.

så ska man tolka gårdagen släpp med att Photoshop mer och mer börjar gå mot totala amatörer och instagramfolk de som gillar häftiga filter istället för att göra Photoshop till ett professionellt verktyg.

Adobe har ju länge varit ute och cyklat med lightroom och lightroom classic och verkar som Adobe är ett riktigt stel och tungrott företag. Vi har ju redan sett att det skitit sig med premiere då flera lämnat.
Underligt med alla dessa inlägg som återkommer med jämna mellanrum om att Adobe och photoshop håller på att dö.... Det är det ENDA programmet som hitintills INTE dött. Det ENDA programmet som funnits över tid och med mycket stor sannolikhet det ENDA som finns kvar om fem år. Då kommer flugor som Afinity ha dansat en sommar och dött sotdöden. Att adobe släpper en funktion du inte förstår betyder inte att den är värdelös.
 
Underligt med alla dessa inlägg som återkommer med jämna mellanrum om att Adobe och photoshop håller på att dö....

Så många inlägg är det inte, och de flesta från samma avsändare, men ditt följande resonemang haltar lite ...

Det är det ENDA programmet som hitintills INTE dött.

Jag förutsätter att du nu bara pratar bildbehandling, och det finns trots allt rätt många konkurrenter till Photoshop på marknaden som går att köpa och fortfarande utvecklas.

Det ENDA programmet som funnits över tid och med mycket stor sannolikhet det ENDA som finns kvar om fem år. Då kommer flugor som Afinity ha dansat en sommar och dött sotdöden.

Det finns många bildbehandlingsprogram som hängt med i många år, även om de inte varit lika stora och kända som just Photoshop. Det är inte särskilt osannolikt att många av dem kommer att finnas kvar om fem år, men nästan helt osannolikt att Adobe skulle fått fullständigt monopol på marknaden vilket ditt inlägg antyder. ;)
 
Så många inlägg är det inte, och de flesta från samma avsändare, men ditt följande resonemang haltar lite ...



Jag förutsätter att du nu bara pratar bildbehandling, och det finns trots allt rätt många konkurrenter till Photoshop på marknaden som går att köpa och fortfarande utvecklas.



Det finns många bildbehandlingsprogram som hängt med i många år, även om de inte varit lika stora och kända som just Photoshop. Det är inte särskilt osannolikt att många av dem kommer att finnas kvar om fem år, men nästan helt osannolikt att Adobe skulle fått fullständigt monopol på marknaden vilket ditt inlägg antyder. ;)
Tja varför skulle jag INTE avse bildbehandlingsprogram - tråden avser ju trots allt PHOTOSHOP - eller har jag missat något?

Det finns väldigt få professionella bilbehandlignsprogram som överlevt över tid. Dock har jag under de 28 åren jag jobbat med programmet sett ett antal så kallade - photoshopdräpare - komma och gå. Photoshops särställning är på inget sätt oförtjänt - det är det största för att det länga varit det bästa. Visst har det funnits program där man hittat enskida funktioner som varit bättre, men som helhet har det inte funnits så många alternativ.
 
ANNONS
Spara upp till 12000 kr på Nikon-prylar