Jag tycker fortfarande att det var synd att inte Sony byggde vidare på A900, SLT konceptet kunde ha rullat på bland instegskameror för att utvecklas i lugn och ro. Nexkamerorna uppfattade jag som uppskattade kameror som fick allt starkare fäste, A6000 blev mycket lyckad och känns så klart inte fel så här i efterhand.
Men det känns stökigt med objektiven, som Fuji och Samsung löser på halva tiden. Har det varit omöjligt att bygga en lite större A6000 med A-fattning som exempel.
//Bengt.
Fuji och Samsung är ju i den sitsen att de i dagsläget endast tillverkar APS-C kameror. Därmed lättare att få till det med objektiven.
Så länge Sony bara hade A-fattningen som körs både på FF och APS-C och NEX-kamerorna med sina speciella objektiv var det nog inte många som ifrågasatte A-mount. Speciellt sm det fanns adaptrar med AF som överbryggade plus kanske det viktigaste: NEX sågs som ett trevligt och användbart sidospår eftersom de 2 FF-kamerorna byggde helt på A-mount.
När dessutom tredjepartstillverkare började göra E-mountgluggar för APS-C så kändes det säkert ganska lugnt för A-mount eftersom A-mount gjordes i ännu större sortiment av samma tredjepartstillverkare.
Räven i hönsgården blev introduktionen av A7/A7R som var FF-kameror med E-mount. Bortsett från den uppstickande delen med sökaren och blixtsko är de inte större än exempelvis en NEX-7. Därtill en hos Sony aldrig tidigare skådad bildkvalitet med hög upplysning. A7R och D800 spelade ganska jämnt med varandra.
Trots att fattningen var densamma som på NEX blev den lite felaktigt benämnd som FE-fattning, men det gör i praktiken ingenting. FE är ju egentligen bara en beteckning för att dessa kameror med E-fattning även hanterar både FF- och APS-C objektiv.
Nu behövdes matchande objektiv i betydelsen att de också skulle följa "miniatyrtrenden". FE 35/2.8 och 55/1.8 uppfyllde detta väl, men på något vis kändes det som om Sony nu hade 3 olika fattningar. Därtill hade A900/A850:s efterföljare A99 som kör A-mount ingen direkt lysande framgång trots att den senare är en mycket bra kamera.
Att via adapter sätta stora tunga enkilsozoomar (typ 24-70/2.8 ZA) och ännu större och tyngre telezoomar samt gamla skruvdrivna optiskt sett riktigt bra gluggar som 85/1.4 och 135/1.8 på en A7/A7R känns nog inte ultimat för de flesta. För att få full funktion behövdes även LA-EA4 som har den ljusstjälande spegeln i sig och som dessutom orsakar ghosting med många objektiv kändes inte alltid ulitmat som lösning heller. Samtidigt ytterligare ökande vikt.
Så det känns rätt logiskt att någon fattning till sist måste komma till korta. Och som försäljningstrenden ser ut torde väl det mesta peka på A-fattningen.
Samtidigt kan jag hålla med om att A900-serien borde uppdaterats snabbare och fått LV+video samt modernare sensor av den typ som Sony försåg Nikon med.
Men nu hade Sony redan slagit in på SLT-tekniken och deklarerat att det var framtiden.
Tja, det finns sannolikt fler faktorer som samverkar. Men Sony sitter nog med åtminstone en Svarte Petter, eller åtminstone några lankor i ett spel där de paradoxalt också har trumf på hand.
Så uppfattar jag det.
//Lennart
