stefohl
Aktiv medlem
Total förvirring
Det är få trådar jag läst som innehåller så mycket missförstånd och felaktiga påståenden som denna. En hel del av denna förvirring beror på att man blandar samman begreppen ppi, dpi och lpi. En digital bild har en upplösning angiven i ppi (Pixlar per tum), en skrivare har en upplösning angiven i dpi (dots per inch) och en tryckpress har en upplösning i lpi (linjer per tum). Som de flesta har skrivit är den upplösning som kameran är inställd på helt likgiltig. Den effektiva upplösningen i Indesign beror på dels antalet pixlar som bilden innehåller, dels på storleken på bilden. Som de flesta som arbetar i InDesign, så ritar jag upp en ram i mitt dokument och släpper sedan en bild där. I min länkpanel får jag då reda på hur hög den effektiva upplösningen är.
Och varför ska den då vara 300 ppi? Egentligen är den upplösningen en rest från den tid där det mesta som trycktes på ett bättre papper hade en upplösning på 150 lpi. Enligt regeln att upplösningen på en digital bild ska vara dubbla rastertätheten fick man då en upplösning på 2 x 150 lpi = 300 ppi. Men idag trycks det mesta med en upplösning på 175 lpi. Det borde innebära att vi skulle leverera bilder med 350 ppi. Men när man vad som är acceptabel upplösning kan man se att det finns ett spann från 1,4 x 175 lpi = 245 ppi upp till 2,5 x 175 lpi = 437,5 ppi som ger ett acceptabelt resultat. Lägre än 245 ppi ger bilder som är suddiga, över 437,5 ppi ger bilder som kommer att interpoleras ner till mindre storlek automatiskt. Och då har vi ingen koll på skärpan.
Och tyvärr innehåller InDesign ingen funktion som automatisk skalar bilderna till rätt upplösning. Men det finns skript som gör detta. Skriptet kollar storleken på bilden, öppnar den i Photoshop, skalar ner den till rätt upplösning och skärper den för trycket.
Det är få trådar jag läst som innehåller så mycket missförstånd och felaktiga påståenden som denna. En hel del av denna förvirring beror på att man blandar samman begreppen ppi, dpi och lpi. En digital bild har en upplösning angiven i ppi (Pixlar per tum), en skrivare har en upplösning angiven i dpi (dots per inch) och en tryckpress har en upplösning i lpi (linjer per tum). Som de flesta har skrivit är den upplösning som kameran är inställd på helt likgiltig. Den effektiva upplösningen i Indesign beror på dels antalet pixlar som bilden innehåller, dels på storleken på bilden. Som de flesta som arbetar i InDesign, så ritar jag upp en ram i mitt dokument och släpper sedan en bild där. I min länkpanel får jag då reda på hur hög den effektiva upplösningen är.
Och varför ska den då vara 300 ppi? Egentligen är den upplösningen en rest från den tid där det mesta som trycktes på ett bättre papper hade en upplösning på 150 lpi. Enligt regeln att upplösningen på en digital bild ska vara dubbla rastertätheten fick man då en upplösning på 2 x 150 lpi = 300 ppi. Men idag trycks det mesta med en upplösning på 175 lpi. Det borde innebära att vi skulle leverera bilder med 350 ppi. Men när man vad som är acceptabel upplösning kan man se att det finns ett spann från 1,4 x 175 lpi = 245 ppi upp till 2,5 x 175 lpi = 437,5 ppi som ger ett acceptabelt resultat. Lägre än 245 ppi ger bilder som är suddiga, över 437,5 ppi ger bilder som kommer att interpoleras ner till mindre storlek automatiskt. Och då har vi ingen koll på skärpan.
Och tyvärr innehåller InDesign ingen funktion som automatisk skalar bilderna till rätt upplösning. Men det finns skript som gör detta. Skriptet kollar storleken på bilden, öppnar den i Photoshop, skalar ner den till rätt upplösning och skärper den för trycket.