Ett begrepp jag tycker är intressant är fotogenique. Alla med lite fotointresse ser direkt på sina porträttbilder när någon är fotogenique eller inte. Detsamma gäller om släkt och vänner som man ofta plåtar. Man vet vilka som blir bra på bild och det verkar inte ha så mycket med skönhet eller karisma att göra. Ibland kan jag se direkt att en person inte är fotogenique, ibland inte, och ibland är det tvärtom. Erfarna proffs verkar ha koll på det.
Som sagt tycker jag frågan är spännande och värd en diskussion.
Men det jag vill nu, är att få tips om hur man gör med folk som inte är fotogeniska. På jobbet löser jag det med att ta en jädra massa bilder så att någon i alla fall blir halvbra.
Fast nu är det så att jag gärna vill ta ett fint porträtt på min mamma. Det behöver knappt vara skarpt, välexponerat eller rätt komponerat. Jag vill bara att hon inte ser förståndshandikappad ut, vilket hon inte är. Egentligen är hon söt och ser bra ut, både nu som 72-åring och som ung. Men hon är mycket gravt ofotogenique och jag har tagit 100-tals, ja kanske 1000-tals, bilder av henne under de 35 år jag haft en kamera utan att lyckas. Undantaget en del bilder då hon är sysselsatt med något och inte sett kameran. Men jag vill ha ett porträtt och tror att lösningen delvis kan vara psykologisk. Men den kanske är fototeknisk.
Hur gör man. Är det någon som har bra tips. Jag vill gärna ha ett porträtt av mamma att ställa på pianot. Förslag på lösningar om att tala lugnande, byta position och ta många bilder vill jag inte ha. Det är testat och det är för övrigt inte bara jag som inte klarat att plåta morsan, det har ingen annan heller klarat.
Klas B

klazzze skrev:
Undantaget en del bilder då hon är sysselsatt med något och inte sett kameran.

Klicka för att se resterande...

Jag förstår ditt problem precis, men tycker att du redan sett lösningen. Be henne göra något som hon brukar tycka om att göra och ha kameran till hands. Blir man bara tillräckligt uppslukad av något brukar de flesta glömma att kameran är i närheten.

Min morbror har tagit några bilder på min mormor, där mormor stickar och läser. De är mycket snygga porträtt som jag har på väggen sedan många år. Jag tror aldrig att jag sett mormor på en bild där hon tittar in i kameran, förutom sin bröllopsbild.

Jag har exempel på motsatsen också, en barndomskompis som man kan ta bilder på närsomhelst, de blir alltid snygga!

Per.

Jovisst, men

jag har hakat upp mig och tänkt att det måste gå att få till ett vettigt klassiskt porträtt på lilla mor, även om hon inte måste se in i kameran.
För övrigt så tackar jag för ditt svar. Skulle vara kul om fler hade något att komma med. Det behöver ju inte vara så förbaskat klokt eller någon enkel lösning.
Hälsar Klas B

Jag brukar ha som regel, desto snyggare folk tycker en person är, desto fulare o tråkigare blir den personen på bild, brukar faktiskt stämma.

Så kom inte med ett dockansikte o tro att du kan bli modell

Håller inte med dig om det. Jag tycker spridningen vad det gäller fotogenicitet (eller hur det där ordet nu ska böjas) är ganska jämnt fördelad. Den kan finnas hos, tjocka, smala, alldagliga och fula, likaväl som hos de som normalt betraktas som stiliga, söta eller snygga.
Men hur gör jag med morsan?
Undrar Klas B

Fota henne ofta och jämt tills hon vant sig, det är då bra porträtten kommer..

Tänk lite mer reportage till en början.. tills hon har vant sig vid kameran och att du fotograferar, och tills du själv vant dig vid att fotografera någon som inte tycker om det..

Det går inte ta riktigt bra porträtt innan du själv inte känner det minsta obehag att fota någon mot dess vilja.

Sätt på lite musik som hon gillar.... Värt ett test...

Hej Mats

Det låter lite långsökt, men jag har i alla fall inte provat det och jag ska försöka. Hör av mig om resultatet genom att lägga ut en bild med tilteln "Lilla mor" då jag testat.
Tack för tipset

Hej Daniel

Det har jag redan provat. Dessutom bor hon 20 mil bort så vi träffas inte så jätteofta. jag känner inget egentligt obehag av att fota ovilliga modeller.
Tack för råden i alla fall.

Du skriver att du gjort många försök. Men har du provat helt skilda brännvidder? Kanske blir det bättre med lite vidvinkel och kringmiljö än närfokuserat kort tele i detta fall.

Hej. Lite OT men ändå. Du skriver:

Ibland kan jag se direkt att en person inte är fotogenique, ibland inte, och ibland är det tvärtom. Erfarna proffs verkar ha koll på det.

Jag vill meddela att de dokumentärer om mycket duktiga fotografer som jag sett ofta visar fotografen ta provbilder innan fotosessionen. Detta har jag förstått vara mer regel än undantag.
Bland annat den givande NG dokumentären om Max Vadukul som visserligen har några år på nacken, men som verkligen är sevärd. Bland annat är han på en session i Italien där han underkänner såväl modeller som val av fotoplats. I stället går han ut på stan och delar ut inbjudningar om en modefotografering till okända folk på gatan. 200 personer dyker upp, alla provfotograferas och 4-5 väls ut. Bilderna blir kanon och publiceras i ELLE (eller Vogue minns ej). Och JA, modellerna var mycket vanliga och oerhört fotogeniska!

Lycka till med mamma.

(Mitt tips är för övrigt att plåta när hon inte vet om det, har en likadan mamma nämligen....)

Hej Kristofer

och tack för din kommentar. Jag vet inte alls om det du föreslår blir bra. Men du har en poäng, för jag tror inte att jag prövat. Av slentrian har jag tutat på med olika korta telen. Kanske är ditt förslag bra. Hur som helst ska jag testa nästa gång jag träffar morsan. Och som jag sagat förut. Resultatett kommer att läggas in med titeln "lilla mor" i porträttpoolen. Tack för förslaget.

Hej Garbis

och tack för ditt tips även om det var tunnt.
Intressant det där du säger om erfarna proffs förmåga att kunna bedöma fotogenialitet (eller hur det nu böjs, det där svåra ordet). Det gör att jag känner mig lite mindre klantig när inte jag heller kan se det. Men visst är det så att vemm som helst ser det direkt när man får upp bilden på en lite större skärm, än den man har bak på kameran?

Har du provat att fota henne tillsammans med någon annan så att hon slipper att stå "ensam på scen"?

Att det bara är henne du är intresserad av behöver hon ju inte få veta förrän det är för sent

Eftersom din mamma är okänd är det svårt, men om hon är mullig så blir det ofta bättre att hålla kameran lite högre och ha lite mer sidoljus.
Är hon smal kanske belysning från ett fönster och lägre kameravinkel funkar.
Prova distrahera henne och prata om något helt annat än fotograferingen som hon ju inte verkar gilla.
Många som är nervösa prata oavbrutet och förstör därmed alla bilder. Därför skall du stå för berättandet; gärna något spännande och osannolikt.

Hej Lennart

och tack ska du ha för rådet. Jag har gjort flera försök på att ta parporträtt på henne och farsan utan att lyckas. Men tanken är värd och jag kan ju byta ut honom mot någon annan. Tror du att Sven Wollter ställer upp. Fast då är det risk för att hon ser alltför fånig ut.

Hej Johan

och tack för att du tagit dig tid. Det där med att anpassa kameravinkel efter vikt är nytt får mig och det får jag många tillfällen att använda. När det gäller pratandet har jag nog testat alla varianter. Allra värst är det att göra henne häpen, eller att få henne att skratta. Då ser hon ut att att vara totalväck.

Önskar jag hade några goda råd till dig Klas, men det har jag tyvärr inte. (
Det kanske är lite off-topic o jag ber om ursäkt i så fall, det är inte min avsikt att kapa tråden på något vis. Men jag tycker frågan rent allmänt är så pass intressant, att det kunde vara värt att diskutera vad det egentligen är som avgör, om en person är fotogenisk eller inte. Jag har själv ofta undrat över vilka faktorer som spelar in. Finns det någon enkel förklaring? Det brukar ju sägas att attraktiva människor ofta har en hög grad av symmetri, men vad gäller "fotogeniskhet" så misstänker jag att det är mer komplicerat än så...?

Genera henne lite lagom. Blodet strömmar upp i ansiktet och ansiktsmusklerna dansar mamba. Fråga om första förälskelsen eller något.

Dra till med ett längre tele så vågar jag lova att du får din bild. Är man ovan att stå framför kameran är det inte det lättaste att se "normal" ut med en lins 50 cm framför näsan.

Försök få med dig mer folk ut så att mamma kan prata med någon annan också...


Bilden nedan är plåtad kring 300-400mm