Lite funderingar om brus och skärpedjup (eller 4/3 vs. Canon´s bästa) .

År lite missnöjd med hur olika systemkameror testas i våra fototidningar och även här i cyber-världen.
Det jag tycker är en brist i nästan alla tester är att man inte tar hänsyn till dom olika systemens egenskaper.
Utan testar alla kameror som om dom tillhörde ett och samma system.
Jag tänker framför allt på olika sensorformat och dess olika egenskaper. Och i synnerhet på hur det påverkar den färdiga bilden.

Låt oss ta några olika format som exempel:
4/3 v.s. Full Frame (24x36mm forkortas här efter FF); för dom är lätta att räkna på.

Våra "testare" brukar göra som följer:
Båda kamerorna ställs in med lika värden för ISO, slutartid och bländare. Man zoomar in samma motiv och tar några bilder.
Dessa bilder gemför sedan för att se hur bra dom återger motivet i fråga om detaljer, färglikhet, och framför allt brus har blivit en modefråga.

Men har man då två identiska bilder?

Jag svarar NEJ! dessa två bilder skiljer sig åt i skärpedjup.

Ett exempel:
Vi tar en bild av samma motiv från samma avstånd med båda kamera.
Vi ställer oss 2 meter från motivet.
För att få med lika mycket på båda bilderna så använder vi ett 50 mm objektiv på FF-kameran och 25 mm objektiv på 4/3-kameran (jag vet, det skiljer i höjd/bredd-förhållande men det är inte avgörande).
Vi har samma inställningar i övrigt. Låt oss säga ISO 200, slutartid 1/125 sec, bländare 8.
Skärpedjupet blir då: för FF-kameran 0.78 m, och för 4/3- kameran 1,77 m.

Källa: http://www.dofmaster.com/dofjs.html

Men dom flesta av oss har köpt en dyr kamera för att fotografera bilder med. Inte för att göra en massa inställningar.
Så rent praktiskt så borde man ta identiska bilder med samma innehåll och samma skärpedjup, för att gemföra just bildresultatet. För det är ju den färdiga bilden som är intressant!

För att åstadkomma det måste FF-kameran bländas ner till bländare 16. Då får den ett skärpedjup på 1,74 m. Väldigt likt 4/3-kamerans 1,77m.
Det är ju helt OK. Men vi vill inte riskera att bilderna skiljer i rörelseoskärpa. Så vi behåller samma slutartid.
Då finns det bara en sak att göra: Höja ISO-talet till 800 för FF-kameran.

Ni kan själva titta på olika testbilder och se vad som då händer med bruset i bilden. Eller gemför ISO 400 med ISO1600.
Här har 4/3-systemet en stor fördel.
En nackdel med 4/3 är snarare förmågan att få tillräckligt kort skärpedjup framförallt med kit-optik.

Låt oss ta ett annat exempel:
Vi befinner oss i en kyrka för att fotografera ett bröllop. Vi vill inte förstöra stämningen varken i bilden eller kyrkan så vi använder ingen blixt.
Då är vi tvungna att ställa in en stor bländare på båda kamerorna, låt oss säga 2,8. Slutartiderna måste vara korta för vi vill inta ha "skakiga" bilder. Det finns bara en sak att göra höja ISO-talet till 800 eller mer, och leva med skillnaden i skärpedjup.
Då är FF-kameran överlägsen i brus (men har ca. halva skärpedjupet) .

Jag vill inte favorisera något av systemen utan mer rikta en "känga" åt våra fotjournalister.
Det är två olika system. Vart och ett med sina givna fördelar. Så att bara testa kamerans inställningar (enligt mitt bröllopsexemplet ) är lite fattigt eller om man så vill att favorisera det ena systemet.
Jag vill även se ett test där man tar hänsyn till och visar fördelarna (inte bar nackdelarna) med en mindre sensor, utifrån mitt första exempel. Där resultatet i samma bild gemförs.

Det finns även skillnader i upplösning men dom har jag inte hunnit sätta mig in i. Den intresserade kan läsa mer i första länken här under.

Vill tacka:
Fabian Fogelberg och Bertil Björck för hjälp med nyttiga länkar.

http://www.luminous-landscape.com/essays/Equivalent-Lenses.shtml (här finns massor med läsning för den intresserade).

http://www.fotosidan.se/cldoc/1686.htm

http://www.dofmaster.com/doftable.html


Hoppas på lite synpunkter och erfarenheter från er här på FS.


Vänligen: Mats Pettersson

Jag håller delvis med dig. För en rättvis jämförelse skall man naturligtvis göra som du skriver, vilket gör att det ibland blir de större formaten som drar nitlotten.

MEN, systemens absoluta prestanda är också intressant. Inte alla fotografer fotograferar rörliga motiv och när tempot sjunker vinner de större formaten. Så jag tycker nog det finns plats för båda typerna av jämförelser.

Jo visst är det så. En systemkamera är ett helt system. Och därför är det mycke att ta hänsyn till. Inte minst vilken optik som redan finns i kamerväskan, tilverkarens support, pris, m.m.

Men som du själv säger så finns det plats för båda testen eller resonumangen. Jag saknar det ena testet

Lite mer funderingar om brus och skärpedjup I

matsp skrev:Lite funderingar om brus och skärpedjup... Hoppas på lite synpunkter och erfarenheter från er här på FS.

Klicka för att se resterande...

De olika kamerasystemen såsom Four Thirds, Sigma's Foveon X3, Canon's APS-C, Nikon's DX har samtliga väldigt snarlika uppträdande. Endast 4/3-Systemet har ett sidbredds-förhållande på just 4:3, de övriga 3:2, vilket gör att i vertikalledd skiljer sig dessa inte mycket åt.

Det finns ett fåtal större sensorer; Leica M8, Canon har en variant de kallar APS-H som åter aktualiserats i och med uppdateringen av sin modell 1D-III, Kodak (SLR/n & SLTR/c) var först med en sensor motsvarande 135-film där nu endast Canon är kvar med två modeller (5D & 1Ds-II). Sen har vi ju de riktigt stora systemen Pentax 645 Digital och Hasselblad H3D-31 & H3D-39 med sina gigantiska sensorer i detta sammanhang.

Jag brukar säga att likt en snickares verktygslåda, så har han ett flertal verktyg som är optimala för arbetsuppgiften. Men en riktigt duktig snickare/timmerman kan faktiskt göra det mesta med bara en vass yxa. Ibland är det kanske inte praktiskt att rulla med hela den tunga verktygslådan, utan bara en vass yxa och ett bryne är tillräckligt för uppgiften. Även timmermannen har sin favorityxa, som han känner i detalj beträffande vikt, balans och stålets individuella härdning.

I en konkurrensutsatt marknad gäller det att profilera sig och att kapitalisera på det unika värde man tillför. I Olympus fall med 4/3-systemet, så har förutsättningarna varit dynamiska sedan det sjösattes hösten 2003, så jag tror det har tagit tid för Olympus att riktigt hitta bästa formen på skutan och tydligt lägga ut kursen. I samband med Photokina 2006, antydde man så att nu äntligen det har skett. Vad vi också kan se är att de två lättaste kamerahusen på marknaden är just E-500 och E-400 för 4/3-Systemet. Ett komplett E-400 dubbel-zoom-kit väger endast 830gram. (E-400 ink. batteri väger 400g, de två nya blåringsförsedda kitobjektiven väger 190g+220g=410g.) Notera att detta lättviktspaket ger en bildvinkel motsvarande 28mm-300mm, mätt i termer för formatet 135-film.

Metaforen med timmermannen ovan kan även tillämpas på den inbitne fotoamatören eller yrkesutövaren. Även om en Hasselblad-kamera är bäst i upplösning, en viss Canon börjar närma sig en filmkamera i snabbhet, en Nikon är t.ex. flexiblast när det gäller blixtsystem, så finns det även andra områden där olika system har mer eller mindre utpräglade fördelar. Givet de olika individuella parmetrarnas inställning hos de olika systemen, så kan man i de flesta fall åstadkomma ett hantverksskickligt slutresultat. T.ex. så är inte det rakbladsvassa skärpedjupet hos ett teleobjektiv på en Hasselblad lämpligt för att fota en grupp människor, men att det kan kompenseras med att välja ett vidvinkligare, minska bländaröppningen, samt att du kan använda en längre tid med ett vidvinkligare objektiv för samma ISO... Det är alltså möjligt att erhålla ett större skärpedjup med en stor sensor, genom att variera övriga parametrar.

Lite mer funderingar om brus och skärpedjup II

På samma sätt, måste man beakta ett flertal ingående parametrar, när man jämför system med olika sensorstorlekar. För den oinitierade kan det vara svårt att övergripa alla dessa beroende parametrar, speciellt om man saknar praktisk och ingående erfarenhet av de olika systemen. Fortfarande har dock många av oss erfarenhet av 135-film, men hur länge till? Tyvärr är det inte ovanligt i många av de på nätet florerande åsikterna, att just rycka ut ett fåtal av dessa parametrar, såsom t.ex. om DOF och likt en tjurig åsna hävda delsanningar baserade på mer ogrundad tro än vetande. Skillnaderna mellan ett 4/3-System och APS-C eller DX är här marginellt, det rör sig om någonstans mellan ett halvt till ett helt bländarsteg. Däremot är hoppet till ett 135-film baserat system större, för att inte tala om hoppet till ett Pentax- eller Hasselblad-baserat system. Samtliga tre utkristalliserade grupper av sensorstorlekar har olika för- och nackdelar, varav tillverkningskostnad och resulterande försäljningsvolym såsom viktiga för vilket marknadssegment som dessa grupper fokuseras på.

Jag håller med om att göra bra och jämförande tester som plockar ut för- och nackdelar ur olika grupper av kamerasystem inte är elementärt. För att inte ett test ska bli alltför omfångsrikt, väljer man att enklast ta en fördefinierad vy eller en projektion utav en multifasetterad verklighet. De flesta testare är nog medvetna om denna inskränkning i sitt test och brukar därför komplettera med ett galleri av testbilder, vilket om det utförs konsistent bör tillföra fler dimensioner till det aktuella testet. Så om man sammanväger ett antal tester, så bör man om dessa inte är alltför snarlikt utförda, ändå kunna bilda sig en hyfsad uppfattning om hur olika kameror från olika grupper av sensorstorlekar i verkligheten uppträder som fotografiska redskap. Enskilda testares rankning av olika kameror kanske man ändå ska ta med en liten nypa salt.

Beträffande brus i bilder från olika kameror, så har de flesta tester jag sett varit jämförelser på skärm, men aldrig hur det i verkligheten ser ut i tryck. 100% crop från en sensor som har 39Mpix, 10Mpix, eller 6 Mpix, beror på så många faktorer, såsom halvledarteknologi, ledarbredd hos processen, brusreducering på pixelnivå, hur man läser ut till A/D-omvandlare, mjukvarubaserad brusreducering etc. Högsta dynamik i en bild erhålles alltid vid lägsta ISO-tal. Stora pixlar ger generellt lägre brusinnehåll i bilden. De nya sensorerna tillämpar pixel binning, så att ett antal pixel-element kan slås samman till en större super-pixel, t.ex. i fallet hos Canon EOS-1D Mark III som med 2x2 pixel binning medför att upplösningen minskas från 10.1Mpix till 2.5Mpix. Kodaks nya sensorer av Interline-typ klarar även pixel binning så förmodligen kommer detta att finnas med i Olympus nya kamerahus till PMA 07.

Hur störande bruset slutligen ser ut i tryck, beror på ett flertal faktorer eller parametrar, såsom val av ISO, möjlig användbar tid, hur ljusstarkt objektiv som kan användas med tillräckligt krav på DOF, val av zoom som påverkar hur formatfyllande motivet är för att undvika beskärning, ...

Beträffande skärpedjup DOF, så finns det både för- och nackdelar, det beror på fotosituation och preferenser. Det finns konstnärer som kan skapa unika bilder med 100% koll på DOF. Däremot de som argumenterar som mest för DOF, brukar vara de som enkelsidigt bara ser till fördelarna. Man kan undra om de i så fall har provat något annat än 35mm film och motsvarande digitalt. Pentax men främst Hasselblad borde väl vara det ultimata i så fall?

Dina två exempel här ovan på effekten av DOF är belysande, jag har själv använt DOF-räknaren för att förstå sammanhangen, men som sagt, dessa är bara ett fåtal men viktiga parametrar till hur den slutliga bilden hos fotografen skapas.

Lite mer funderingar om brus och skärpedjup III

Jag tror att det finns behov av fotoverktyg på en bred skala, allt ifrån den allerstädes närvarande mobiltelefonen, via kompakta och tåliga vardagskameror, vidare till kraftfulla kamera-kompakter med RAW-möjlighet, framför allt olika nivåer av DSLR-system för både amatörer och yrkesmänniskor, och upp till storformatsystemen såsom Pentax och Hasselblad.

Jag kan avslutningsvis nämna några för- och nackdelar med 4/3-Systemet (det här är ju ett inlägg i Olympus-forument):

• Liten sensor ger kompakt format och låg vikt på hela systemet
• Multipliceringsfaktorn 2x ger kortare brännvidder för motsvarande bildvinkel
• Ljusstarka objektiv blir kompaktare för en liten sensor
• Autofokusen drar nytta av ljusstarka objektiv
• Telekonvertern drar nytta av ljusstarka objektiv innan AF ger upp
• Blixtens räckvidd drar nytta av ljusstarka objektiv
• Lättare att erhålla långt DOF med liten sensor
• Mindre massa i rörliga delar såsom slutare och spegelhus (Vibrationer)
• Öppen standard för flera aktörer av sensorer, hus, stabiliserande objektiv

Och några nackdelar för balansens skull:

• Liten sensor ger mindre pixelyta för motsvarande upplösning (Brus)
• Liten sensor ger mindre optisk sökarbild
• Svårare att erhålla kort DOF med liten sensor
• Krav på större upplösning hos objektiven än för en större sensor

matsp skrev:
Jag vill inte favorisera något av systemen utan mer rikta en "känga" åt våra fotjournalister.

Klicka för att se resterande...

Kängor behöver vi. Ditt resonemang är riktigt, och jag tycker också att många tester, inklusive våra, har utrymme för många förbättringar. Vi fotojournalister har en pedagogisk uppgift att berätta om skillnaderna mellan de olika systemen. Ibland lyckas vi bättre, ibland sämre.

Ur mitt perspektiv, som chefredaktör för en av Sveriges fototidningar, har ditt exempel en dock brist: Jag har aldrig hört en läsare klaga på en kamera för att det är svårt att få till ett tillräckligt stort skärpedjup.

Däremot hör jag nästan dagligen läsare klaga på brus vid höga ISO. Det upplevs som ett reellt problem att bruset blir kraftigt i jakten på korta slutartider i svagt ljus.

Och jag hör också läsare som är missnöjda med att det inte går att få till tillräckligt kort skärpedjup med ett en viss kamera (oftast kompakter dock).

Jag har två saker i huvudet när jag skriver ett test: 1) Vilka frågor ställer sig läsaren om den här kameran? (där kommer brusfrågan nästan alltid högt) och 2) Vad kan jag berätta som läsaren inte visste att hon skulle fråga? Där kan det handla om sånt som ergonomi och detaljer i handhavandet som man blir uppmärksam på först efter många bilder och därför kanske missar i butiken.

Återkoppling på hur vi testar tar vi alltid tacksamt emot. I synnerhet när det är så konstruktivt som i den här tråden.

Göran, chefredaktör Kamera & Bild

Re: Re: Lite funderingar om brus och skärpedjup

gors skrev:


Jag har två saker i huvudet när jag skriver ett test: 1) Vilka frågor ställer sig läsaren om den här kameran? (där kommer brusfrågan nästan alltid högt) och 2) Vad kan jag berätta som läsaren inte visste att hon skulle fråga? Där kan det handla om sånt som ergonomi och detaljer i handhavandet som man blir uppmärksam på först efter många bilder och därför kanske missar i butiken.

Klicka för att se resterande...

Det är en viktig synpunkt, just hur det känns att hålla kameran i handen. Särskilt efter några veckor när all nyfikenhet och "nykamera-glädje" har lagt sig.
Hur känns det att navigera i menyer, hur känns det att titta i sökaren, att vrida på inmatningshjul.
I Fotoaffären är man lite stressad och troligen allt för ”vill köpa nu på en gång” för att lägga märke till sådant.

Själv så är jag väldigt känslig för om jag trivs med att hantera kameran. Den där magiska känslan som kommer smygande när man trivs med sina grejerna. Är man nöjd med utrustningen så syns det i bilderna. Troligen för att mins sitt goda humör även när man senare tittar på bilderna.

Intressant det du nämner om dina läsares synpunkter: Att så många klagar på brus, för långt skärpedjup och nästan ingen på kort skärpedjup.
Jag läser alltid så många tester jag kommer över innan jag köper något. Oftast ”väger” jag orden om och om igen för att bilda mig en uppfattning om hur det kan kännas att använda just den kameran i en viss situation.
Här kan en illa valt formulering ge mig helt fel uppfattning och en väl beskrivande test ge mig mycket information och ”vill ha känslor”.
Det är ett stort ansvar ni har när ni testar en ny produkt. Ett ansvar jag tycker ni klarar mycket bra (med undantag för min ”känga”).

Passar även på att tacka för er hemsida. Jag är nästan dagligen inne och hittar något matnyttigt.

Vänligen \matsp

TI Sundvisson

Jag kommer inte att kommentera allt du skiver. Utan uppmanar er andra att läsa dessa synpunkter som inlägg i en intressant fråga.
Din synpunkter är så långt jag förstår riktiga. Och jag kan bara säga tack för din vilja att dela med dig av dina kunskaper.

Fantatisk bra hemsida du har.
Uppmanar alla att titta in och se många riktigt bra bilder.
http://myfourthirds.com/folder.php?id=436

Tack igen. \matsp

Angående skärpedjup. Att få riktigt kort skärpedjup och lösa upp bakgrunden, krävs för 4/3 samma brännvidd/bländare som för alla andra system.
Vissa här på fotosidan verkar nöja sig med att det finns oskärpa i bakgrunden för att kalla det kort skärpedjup. Fotografer med erfarenhet från filmeran menar att bakgrunden i princip är helt suddig och "inga" detaljer går att urskilja.

Nackdelen med 4/3 och halverad bildvinkel är att fotografen hamnar långt ifrån motivet ifall kort skärpedjup skall erhållas. Därtill måste också slutartiden halveras för att man skall undvika skakningsoskärpa i jämförelse med 35 mm film.

För porträtt i 35 mm film system är 80 mm ända upp till 200 mm användbart. Med 4/3 motsvarar det 160-400 mm! Det blir att stå långt bort från motivet.

Som skrevs i ett tidagare inlägg kräver 4/3 systemet optik med högre upplösning än system med större sensor/filmyta. I sammanhanget kort skärpdedjup blir också kravet på autofokusssystemets precision högre.

Givetvis kan man använda det större skärpedjupet användas till sin fördel vid t.ex. närbildsfotografering och produktfotografering.

Jag blir väldigt förundrad varför 90% av de som skriver på fotoforum är så tillverkarfokuserade. Vissa är lika fanatiska som fotbollssupportrar. Säg inget negativt om min kamera!

Visst kan det vara skojigt att jämföra 4/3, APS-C och FF system i upplösning och brus. Ifall en samtida 4/3 kamera skulle få bättre upplösning/brus än en FF kamera skulle jag bli överraskad.

Dock kvarstår faktum att 4/3 är tillräckligt bra för många yrkesfotografer. Ifall det bara var brus och upplösning som var av intresse skulle väl alla använda Canon Eos 1Ds MKII?

Re: Re: Lite funderingar om brus och skärpedjup

gors skrev:
Jag har två saker i huvudet när jag skriver ett test: 1) Vilka frågor ställer sig läsaren om den här kameran? (där kommer brusfrågan nästan alltid högt) och 2) Vad kan jag berätta som läsaren inte visste att hon skulle fråga? Där kan det handla om sånt som ergonomi och detaljer i handhavandet som man blir uppmärksam på först efter många bilder och därför kanske missar i butiken.

Klicka för att se resterande...

Detta är bra punkter, där era tester bidrar med erfarenhet och saklighet. Dessutom är era "unplugged" videosnuttar med tester riktigt bra, de brukar jag titta på.

matsp skrev:... Din synpunkter är så långt jag förstår riktiga. Och jag kan bara säga tack för din vilja att dela med dig av dina kunskaper.

Klicka för att se resterande...

Några fel blev det allt i sakuppgifterna ovan. Det skall vara:
Ett komplett E-400 dubbel-zoom-kit väger endast 830gram. (E-400 inkl. batteri väger 420g, de två nya blårings-försedda kitobjektiven väger 190g+220g=410g.)

Tack också för de uppskattande orden om mina inlägg, det är alltid trevligt att höra. Kul även att höra positiva kommentarer om mina bilder på MyFourThirds.

arneri skrev:
För porträtt i 35 mm film system är 80 mm ända upp till 200 mm användbart. Med 4/3 motsvarar det 160-400 mm! Det blir att stå långt bort från motivet.

Klicka för att se resterande...

Jo, det har jag märkt också. Porträtten blir platta och tappar sin tredimensionalitet. Fast det går att ta porträtt med vidvinkelzoomen ZD11-22mm/F2.8-3.5 också om man vill eftersträva djup i bilden.

arneri skrev:
Jag blir väldigt förundrad varför 90% av de som skriver på fotoforum är så tillverkarfokuserade. Vissa är lika fanatiska som fotbollssupportrar. Säg inget negativt om min kamera!

Klicka för att se resterande...

Man kanske skulle kunna se kameran som en testosteron-katalysator?

arneri skrev:

Som skrevs i ett tidagare inlägg kräver 4/3 systemet optik med högre upplösning än system med större sensor/filmyta. I sammanhanget kort skärpdedjup blir också kravet på autofokusssystemets precision högre.

Klicka för att se resterande...

Varför ställs högre krav på optiken ju mindre sensorn är?
Det skulle ju innebära att det krävdes sanslöst fin optik till små kompakter. Dessa har ju ofta väldigt bra upplösning och är extremt prisvärda.

Och hur blir kravet på AF större när skärpedjupet blir längre? Är det så att det är enklare för AF att hitta rätt när det är kort? Precis som det är för ögat att optiskt hitta rätt? Antar att det borde vara så...

Sebastianr skrev:
Varför ställs högre krav på optiken ju mindre sensorn är?
Det skulle ju innebära att det krävdes sanslöst fin optik till små kompakter. Dessa har ju ofta väldigt bra upplösning och är extremt prisvärda.

Och hur blir kravet på AF större när skärpedjupet blir längre? Är det så att det är enklare för AF att hitta rätt när det är kort? Precis som det är för ögat att optiskt hitta rätt? Antar att det borde vara så...

Klicka för att se resterande...

Kompakter har inte speciellt bra detaljåtergivning i jämförelse med en DSLR. Ifall de hade, vore det väl fler här som använde små kompakter med 10 mp?

Vi talar om skärpedjup i denna tråd. Vill man få lika skärpedjup, talar vi samma brännvidd. 4/3 formatet har en annan bildvinkel och därför blir kravet på autofokusen större.

Den större sensorns brusfördelar äts upp av det högre ISO-kravet

(Lite mer funderingar om brus och skärpedjup IV)

Småbildsformatets förespråkare brukar hävda möjligheten till smalt skärpedjup som den väsentligaste fördelen med den större 35mm bildsensorn. Med Four Thirds formatet däremot, så erhålles ett större skärpedjup, till nytta vid främst vidvinkel- och makrofoto.

I 100% crop kan man i vissa fall för den större sensorn, även se fördelen av lägre brusnivåer vid de högre ISO-inställningarna. Råder inte foton-brist, så borde skillnaden vara marginell såsom vid låga ISO-värden.

Brusegenskaperna hos formaten med 1.4x och 2.0x är inte sämre än max 1EV eller 2EV, eftersom det inte råder något direkt linjärt och skalbart samband. Ta t.ex. de senaste sensorerna från Matsushita/Panasonic som sitter i bl.a. Olympus E-410 och E-510, vilka har väsentligt knapat in på det tidigare försprånget som 1.3x och 1.0x sensorerna haft. Bättre arkitektur, samt avancerad signalbehandling i både kretsar (analoga och digitala) och mjukvara, som möjliggjorts med övergången från CCD till NMOS-teknologi för sensorerna.

Om man utgår från följande scenario med ett rörligt motiv, så för att erhålla samma krav på FOV, DOF samt EV, erhåller vi följande jämföresle:

4/3 sensor (2.0x)

• 50mm
• 4m distans - DOF=[3.82,4.20]m
• f/2.0
• 1/500s
• ISO100

fiktiv sensor (1.4x) 1EV skillnad

• 70mm
• 4m distans - DOF=[3.82,4.20]m
• f/2.8
• 1/500s
• ISO200

35mm (småbilds-)sensor (1x)

• 100mm
• 4m distans - DOF=[3.82,4.20]m
• f/4.0
• 1/500s
• ISO400

Som synes måste man betala med ett till två stegs ökning av ISO-talet, när storleken på sensorn ökar, för att hålla allt annat konstant. Fördelen med en mindre sensor, är att storleken på kamerahus och objektiv kan göras mindre. Jag vill här visa på att det finns många olika parametrar att simultant hålla koll på, samt att det finns andra scenarios där FOV och DOF kanske spelar mindre roll, som ju ändrar förutsättningarna för vilket system som är mest lämpat för den speciella uppgiften.

P.S: Varför har ingen lanserat en 1.414x sensor ännu, dvs med 1EV skillnad från småbildsformatet?

Jag förstår inte de som propagerar för den mindre sensorernas DOF, Jag trodde som Chefsredaktören sade att de flesta ville ha kortare DOF. Det var en av de mest avgörande faktorerna till att jag investerade i en D-SLR. Om jag nu mot all förmodan skulle villa ha bilder med stort DOF t.ex. fota landskap plockar jag fram min kompakt. detta har än så länge aldrig hänt att jag tycker det inte "räcker till" oftare tvärt om. så att hålla fram det som ett argument för mindre censorer håller inte.

Större sensor ger högre bildkvalitet med avseende på tonomfång, färgåtergivning och brusegenskaper. Bryr man sig inte om det eller förstår det så har man större nytta av en kamera med liten sensor.

Foton-handikapp

(Lite mer funderingar om brus och skärpedjup V)

Man kan även formulera relationerna mellan olika system, som här med att ta till en analogi från golfgreenen.

foton-handikapp ~ brännviddsförlängning

• 1.0x (småbildsformatet 35mm sensor eller 135-film)
• 1.3x (APS-H, t.ex. EOS 1DII har 1.26x, Leica M8 har 1.33x)
• 1.414x (Ett idealt format som skulle ge 1 EV större/mindre handikapp mellan ytterligheterna)
• 1.5x (DX, t.ex. D40X har 1.53x)
• 1.6x (APS-C, t.ex. EOS 400D har 1.62x)
• 1.7x (Sigma SD14 har 1.74x)
• 2.0x (Four Thirds, t.ex. E-1 har 1.92x)

OBS:
Jag har inte tagit med Pentax 645D eller Hasselblad H3D-31 eller H3D-22/H3D-39 i jämförelsen. (Det är bara att dela bilddiagonalerna med motsvarande för 135-film, som ju har 43.27mm). För Four Thirds brukar jag förenklat räkna följande: (2.0x diagonalt, eller 1.8x-2.1x pga olika sidbreddsförhållande).

Som synes är det ungefär två bländarstegs (2 EV) skillnad i jämförelsekriteriet avseende foton-handikapp mellan systemen.

Om det funnits ett system med 1EV skillnad mellan ytterligheterna, så skulle detta system ha haft en sensorstorlek med 1.414x.

Kostnaden för ett eller två bländarsteg i ena eller den andra riktningen, uppvägs kanske av möjligheten att kunna använda ett ljusstarkare objektiv, eller att kunna höja ISO-inställningen.

Systemens storlek och vikt, som är direkt beroende av sensorstorleken, har även en stark inverkan på den slutliga prislappen för ett givet system.

Som foto-verktyg duger förstås samtliga system utmärkt, men inget enskilt system är knappast universellt nog. Det är för många parametrar att ta hänsyn till. Vi har dessutom alla olika preferenser, så det är ju tur att det fortfarande finns ett antal valmöjligheter.

TK för stora sensorer, brytpunkt vid ca 1.3x

JanOlofHärnström skrev:
Större sensor ger högre bildkvalitet med avseende på tonomfång, färgåtergivning och brusegenskaper. Bryr man sig inte om det eller förstår det så har man större nytta av en kamera med liten sensor.

Klicka för att se resterande...

Hur kommer det sig då att inte fler rusar åstad och investerar i t.ex. Hasselblad H3D-22/H3D-39?

Det finns en parameter till som heter kostnad också, som faktiskt både fabrikanter och många användare ser som en viktig parameter, d.v.s. bryr sig om i den komplexa verkligheten.

Problemet är den exponentiella ökningen av tillverkningskostnaden, framför allt när det gäller bildsensorn, men även följden av att ha en mycket större kamerafattning, för att erhålla en tillräckligt stor bildcirkel. Hört talas om telecentricitet, speciellt viktigt för vidvinkel?

Beträffande färgåtergivning, så tror jag snarare att det är typ Kodak's erfarenheter, som är mer dominerande för hur bra färgåtergivningen slutligen blir. Resultaten beträffande färgåtergivning är uniforma från Kodaks sensorer, vilket även de mindre formaten såsom i Olympus E-1....E-400, samt Leica M8 uppvisar.

Beträffande skillnad i brusegenskaper, så är det max 2EV som skiljer, och det avståndet krymper i takt med utvecklingen inom sensorteknologin.