Hej alla duktiga Fotografer här på FS!

Undrar om någon annan här tänkt över detta med enkel digikompakt vs. tung digitalsystemkamera utrustning?

Jag har tänkt på detta den senaste tiden att jag hellre fotograferar med min enkla och snabba och därmed den lättanvända digitala kompaktkamera, och att jag ser att jag numera helst väljer bort min tunga (och som det känns aningen pretantiösa/krävande) digitala systemkamera med tillhörande objektivsamling ?

Jag vet inte om någon annan råkat ut för detta - jag har väntat i ett decennium att helt gå från en för mig fullgod analog systemkamera utrustning till att nu i våras (2011) satsa på en digitalsystemkamera med en del objektiv.

Nu till mitt problem - jag har funnit att de roligaste bilderna jag råkat snubbla över är med min lilla "dagboks"kompaktdigitalkamera!

Jag tycker att när jag fotograferar med systemkameran så blir mina inre krav på något sätt skyhöga och det känns att dessa dolda inre krav hos mig på något sätt förtar något av den kreativa lekfullhet att prova på och testa nya bildmöjligher och "spränga" bildgränserna begränsas när jag har min "riktiga" kamera med mig- men när jag har min lätthanterade och därmed också snabba "alltid-redo" digikompakt, så tycker jag att det oftast blir mycket roligare bilder jag lyckats fånga, när jag värderar dem i datorn efteråt och blir ofta lite besviken på mina systemkamera bilder? En paradox! Ja tyvärr... det borde ju helst vara tvärtom eller hur?

Jag undrar - hur gör ni med en kanske rätt omfattande systemkamerautrustning kanske med många fina objektiv och som dessutom blir rätt tung att bära omkring med och även att hantera och som dessutom kanske helst kräver till och med ett stabilt (och därmed rätt så tungt) stativ?

Jag känner mig aningen frustrerad och har faktiskt lust att kanske göra mig av med min systemkamera-utrustning och i stället satsa på en mindre kompakt som kanske har möjlighet att plåta i .raw-filer? Det finns några sådana modeller med rätt snabba objektiv med begränsade zoom möjligheter tror jag?

Jag undrar om ni verkligen orkar bära med er i ur och skur er fina och omfattande systemkamerautrustning?

Jag börjar känna mig som fjällvandrare med min växande och allt tungre fotorygga, som jag bär omkring med och dessutom blir det oftast så att jag är tvungen att ha kameran på ett stabilt stativ som tar plats etc - jag börjar känna en viss uppgivenhet - är det värt att bära omkring med en omfattande och tung fotoutrustning som känns som en ständig börda (dessutom kan man bli rånad etc) - jämfört med en lätt och enkel kompaktdigitalkamera som idag är rätt kompetenta i mångt och mycket?

Vilka er era erfarenheter i bildresultat och i användbarheten? Vilken utrustning väljer ni för att få just dessa bilder med lite nytänk och med ett roligt kreativt innehåll?

Undrar en aningen.. .småfrustrerad Carl ;-)

Det är väl inte antigen eller !

Man kan väl ha en kompakt även om man har en systemkamera med tillhörnde objektiv.

Jag tar även ofta med min kompaktkamera på resor med gott resultat.

Men om det skall vara rikltig bra bilder så får det allt vara med systemkameran men som kan bli lite skrymmande och tung vid vissa tilfällen.

Jag har också upptäckt, att jag hellre fotar med digitalkompakten & inte med min D3000 med tillbehör. Har den oftast med i en liten bältesväska, alltid redo.

Det blir iaf. bilder, vilken kamera som helst, är bättre än ingen kamera med alls...

En powershot S95 vore något att ha, eller en G12...fått bra recensioner.

/John

Hej Carl!

Den bästa kameran är den du har med dig! Fast måste du för jämnan släpa med dig all din utrustning? Begränsningar = utmaningar = kul! Kanske är det vad du upplever när du endast har med dig kompaktkameran. Prova någon gång att sätta på ett objektiv (gärna med fast brännvidd) på systemkameran och lämna allt annat hemma. Nu tvingas du vara kreativ med din begränsning! Och häng kameran på axeln, så att den också alltid är redo.
Vi har nog alla upplevt tillfällen då vi har tvekat att ta fram systemkameran, t.ex. framför främmande människor, trots att vi sett att det skulle ha blivit en kanonbild. Det handlar om ett visst mått av blygsamhet eller vanlig rädsla. Vi stannar helt enkelt gärna innanför vår egen ”trygghetszon”. En stor systemkamera kan därför kännas pretentiös. Men även detta kan man lära sig att strunta i! Det är ju tvärtom mycket utvecklande att gå utanför sin egen trygghetszon.

Fast när jag läser ditt inlägg igen ser jag att du faktiskt skriver att hanterbarheten är ditt största problem. Jag måste ha läst något annat mellan raderna Men jag delar gärna med mig av mina tankar ändå...

tender7 sa:

Jag tycker att när jag fotograferar med systemkameran så blir mina inre krav på något sätt skyhöga och det känns att dessa dolda inre krav hos mig på något sätt förtar något av den kreativa lekfullhet att prova på och testa nya bildmöjligher och "spränga" bildgränserna begränsas när jag har min "riktiga" kamera med mig- men när jag har min lätthanterade och därmed också snabba "alltid-redo" digikompakt, så tycker jag att det oftast blir mycket roligare bilder jag lyckats fånga, när jag värderar dem i datorn efteråt och blir ofta lite besviken på mina systemkamera bilder? En paradox! Ja tyvärr... det borde ju helst vara tvärtom eller hur?

Klicka för att se resterande...

Jag kan känna igen mig i att mitt fotograferande har varit aningen "tillkrånglat", det vill säga jag har tänkt ut så mycket kring bilderna så de blir inte bra. Men det förknippar jag inte med systemkameran i sig utan mer med... tja, något annat.
För mig har inte en digitalkompakt varit ett alternativ, tycker de är för tråkiga, för svåra att jobba med och för mig innebär de en begränsning.
Mitt enda alternativ har varit att utveckla fotograferandet med systemkameran, och jag tyckte det blev bättre när jag började ta andra bilder. Varför inte ta dagboksbilder rakt uppochner med systemkameran, kanske bara med en fast brännvidd?

Jag tror detta är en trend och det diskuteras hela tiden i ett antal parallella sammanhang men det är väl inte alltid det sker i rena v.s. trådar.

Jag tycker heller inte att valet nödvändigtvis står mellan att lämna all DSLR-utrustning hemma och ta med en kompakt istället. Jag tillhör faktiskt de som alltid har min DSLR (Sony A580 med Sigma 17-70) med mig i ur och skur och jag tar verkligen upp den när jag ser något intressant motiv eller att ljuset helt plötsligt blir speciellt intressant.

Det är dessutom inte förrän det senaste 1,5 eller 2 åren som det verkligen börjat komma alternativ till systemkameror som är tillräckligt intressanta. Det har kommit fantastiska kompakter som inte är så mycket av kompromisser i förhållande till DSLR:er som tidigare. Det finns även ultrakompakta systemkameror från ett antal tillverkare utom från de stora som av någon anledning verkar sova tungt på örat fortfarande.

Jag tillhör dock också de som inte tycker DSLR:er är optimala ens när man har dem med. Ett problem som jag ofta tycker mig känna på resor ibland är att jag verkligen skulle önska mig något mindre för att helt enkelt väcka mindre uppmärksamhet. Det är nämligen helt klart i många sammanhang att en DSLR påverkar situationen negativt. Jaha, nu kommer seriösa fotografen och ska ta bilder på oss, verkar folk tänka och blir "stiffa" som likstela fiskar eller i vissa fall rent aggressiva. En mindre kamera som ser ut som en kompakt men exv. har en hyfsat ljusstark långzoom bemöts på ett helt annat sätt. Dessutom har man alltid stöld och rånrisk på ett helt annat sätt än en med en liten kompakt som mer uppfattas som en liten leksak kanske.

I andra sammanhang som när jag t.ex.. vadat och fiskat och vattnet nått upp på magen funkar det överhuvudtaget inte med en DSLR men en liten kompakt kan man t.o.m. ha i bröstfickan. Jag tycker verkligen att DSLR:er i många sammanhang är överskattade och hur man som amatör kan sukta efter Canons och Nikons klossiga proffshus är för mig en gåta. Man undrar om den typen av fotografer verkligen tänkt över hur det ska fungera i vardagen. Där måste ju bara kameran hamna på hyllan av ren utmattning inom en relativt kort tidsrymd och att som amatör motivera kostnaden för en schysst DSLR kräver väl åtminstone att man använder den ofta och regelbundet.

En annan sak att tänka på är faktiskt att dagens bästa kompakter i många avseenden är tekniskt helt överlägsna många av de dyraste proffskamerorna som ju ofta har två eller tre år på nacken innan de kommer i nya versioner. De som köper dem har gjort stora investeringar som man inte skriver av i brådrasket. Även de mest avancerade kompakterna kostar bara 1/10 eller ännu mindre av vad ett proffsfullframehus kostar så där har folk råd att byta till det senaste med betydligt snabbare frekvens.

Tack Pekka! Riktigt finfina tankar i ämnet Pekka! Instämmer till fullo!

Pekka M sa:

Hej Carl!

Den bästa kameran är den du har med dig! Fast måste du för jämnan släpa med dig all din utrustning? Begränsningar = utmaningar = kul! Kanske är det vad du upplever när du endast har med dig kompaktkameran. Prova någon gång att sätta på ett objektiv (gärna med fast brännvidd) på systemkameran och lämna allt annat hemma. Nu tvingas du vara kreativ med din begränsning! Och häng kameran på axeln, så att den också alltid är redo.
Vi har nog alla upplevt tillfällen då vi har tvekat att ta fram systemkameran, t.ex. framför främmande människor, trots att vi sett att det skulle ha blivit en kanonbild. Det handlar om ett visst mått av blygsamhet eller vanlig rädsla. Vi stannar helt enkelt gärna innanför vår egen ”trygghetszon”. En stor systemkamera kan därför kännas pretentiös. Men även detta kan man lära sig att strunta i! Det är ju tvärtom mycket utvecklande att gå utanför sin egen trygghetszon.

Fast när jag läser ditt inlägg igen ser jag att du faktiskt skriver att hanterbarheten är ditt största problem. Jag måste ha läst något annat mellan raderna Men jag delar gärna med mig av mina tankar ändå...

Klicka för att se resterande...

Tack Pekka! Riktigt finfina tankar i ämnet Pekka! Instämmer till fullo! Dina utvecklande tankegångar finns med i mina känsla av hanterbarheten - det är så riktigt att jag känner ett visst obehag att ta fram systemkameran....kanske människor associerar till pressfotografer eller andra proffsfotografer - själv vill jag gärna vara en bildintresserad amatör (ordet kommer från latinets "att älska" amator [Ursprunget är det franska ”amateur” som i sin tur går tillbaka till latinets ”amator”. Ursprungsordet betyder inte bara älska, utan uppskatta och ordboken talar om ”icke yrkeskunnig utövare av viss verksamhet”.]

Pekka jag antar gärna din utmaning att bara ta med ett enda objektiv med fast brännvidd! Det är sant att begränsning skapar kreativitet och uppfinningsrikedom! Jättebra idé Pekka! Bugar och bockar för ditt fina inlägg!
Önskar dig Pekka massor av härlig fotoglädje - med eller utan systemkamera!

/Carl

Tanken är inte ny.
Runt decennieskiften 70-80-tal var det många som köpte Minox, Olympus, Richo, eller någon annan kompaktkamera med 24-36-film, som ett komplement till den stora systemkameran. Argumenten i reklamen var att "den bästa kameran är den du har med dig".
Trender kommer och trender går. Olika behov består. Pappa hade en Nikon F2 på den tiden, och köpte en liten smidig Minox. Minoxen fanns alltid med i bröstfickan under en period, och Nikonen låg på hyllan. Men efter ett tag klev Nikonen in på scenen igen och Minoxen hamnade i skamvrån. Sett över tiden kan man nog säga att Minoxen var en parentes i pappas historia (även om den finns kvar i någon byrålåda)

För min egen del så har jag haft några olika digitala kompakter under ganska många år. Som ett mellanspel mellan min sista analoga systemkamera och den digitala sysemkamera jag köpte förra sommaren. Och för mig är det givet. Fotografering har blivit roligt igen. För mig ÄR det roligare att fotografera när kameran är lite stor och tung. Med kompakt så blir det bara "klick tack Kodak". ¨
Så där är vi nog lika - pappa och jag.

Petter ...

Hej Kenneth och tack för ditt insiktsfulla svar!

Kijana sa:

Jag kan känna igen mig i att mitt fotograferande har varit aningen "tillkrånglat", det vill säga jag har tänkt ut så mycket kring bilderna så de blir inte bra. Men det förknippar jag inte med systemkameran i sig utan mer med... tja, något annat.
För mig har inte en digitalkompakt varit ett alternativ, tycker de är för tråkiga, för svåra att jobba med och för mig innebär de en begränsning.
Mitt enda alternativ har varit att utveckla fotograferandet med systemkameran, och jag tyckte det blev bättre när jag började ta andra bilder. Varför inte ta dagboksbilder rakt uppochner med systemkameran, kanske bara med en fast brännvidd?

Klicka för att se resterande...

Hej Kenneth och tack för ditt insiktsfulla svar här och för dina egna tankar och personliga erfarenheter kring detta! Ja - det känns helt rätt att kanske bara använda en kamera och ett objektiv med fast brännvidd och ta mina "dagboksbilder" med en mera tydlig och enkel systemkamera utrustning - då blir följden det du också beskriver - att helt enkelt jobba in sig med att ta alla typer av bilder med systemkameran - jag har en känsla att jag kanske drabbats aningen av att ha för många objektiv (möjligheter) att välja mellan - tanken har varit - att ha rätt instrument för de flesta upptänkliga situationerna som jag kan tänkas möta på i mitt fotograferande...men även som du och andra nämnt här på ett rådligt sätt - ett riktigt bra tips är att begränsa sig till endast en fast brännvidd och använda den flitigt och kanske helst under en längre tid och då kanske man börjar se ett långsiktigt resultat genom att man blir mera "vän" med både kameran och just den brännvidden man valt och får chansen att lära sig att hantera systemkameran mera kreativt - för visst brukar bildresultatet bli bättre när allting stämmer in, när du använder bättre optik som sitter på en bättre kamera! Det är ändå Bilden som vi söker och letar efter! - Ögonblicket och ljuset!

Tack för dina fina synpunkter i frågan Kenneth!

Sänder med ett gäng glada fotohälsningar som tack!

/Carl

Hej Sten-Åke Sändh - det du skriver känns som att få vind i seglen!

Sten-Åke Sändh sa:

Jag tror detta är en trend och det diskuteras hela tiden i ett antal parallella sammanhang men det är väl inte alltid det sker i rena v.s. trådar.

Jag tycker heller inte att valet nödvändigtvis står mellan att lämna all DSLR-utrustning hemma och ta med en kompakt istället. Jag tillhör faktiskt de som alltid har min DSLR (Sony A580 med Sigma 17-70) med mig i ur och skur och jag tar verkligen upp den när jag ser något intressant motiv eller att ljuset helt plötsligt blir speciellt intressant.

Det är dessutom inte förrän det senaste 1,5 eller 2 åren som det verkligen börjat komma alternativ till systemkameror som är tillräckligt intressanta. Det har kommit fantastiska kompakter som inte är så mycket av kompromisser i förhållande till DSLR:er som tidigare. Det finns även ultrakompakta systemkameror från ett antal tillverkare utom från de stora som av någon anledning verkar sova tungt på örat fortfarande.

Jag tillhör dock också de som inte tycker DSLR:er är optimala ens när man har dem med. Ett problem som jag ofta tycker mig känna på resor ibland är att jag verkligen skulle önska mig något mindre för att helt enkelt väcka mindre uppmärksamhet. Det är nämligen helt klart i många sammanhang att en DSLR påverkar situationen negativt. Jaha, nu kommer seriösa fotografen och ska ta bilder på oss, verkar folk tänka och blir "stiffa" som likstela fiskar eller i vissa fall rent aggressiva. En mindre kamera som ser ut som en kompakt men exv. har en hyfsat ljusstark långzoom bemöts på ett helt annat sätt. Dessutom har man alltid stöld och rånrisk på ett helt annat sätt än en med en liten kompakt som mer uppfattas som en liten leksak kanske.

I andra sammanhang som när jag t.ex.. vadat och fiskat och vattnet nått upp på magen funkar det överhuvudtaget inte med en DSLR men en liten kompakt kan man t.o.m. ha i bröstfickan. Jag tycker verkligen att DSLR:er i många sammanhang är överskattade och hur man som amatör kan sukta efter Canons och Nikons klossiga proffshus är för mig en gåta. Man undrar om den typen av fotografer verkligen tänkt över hur det ska fungera i vardagen. Där måste ju bara kameran hamna på hyllan av ren utmattning inom en relativt kort tidsrymd och att som amatör motivera kostnaden för en schysst DSLR kräver väl åtminstone att man använder den ofta och regelbundet.

En annan sak att tänka på är faktiskt att dagens bästa kompakter i många avseenden är tekniskt helt överlägsna många av de dyraste proffskamerorna som ju ofta har två eller tre år på nacken innan de kommer i nya versioner. De som köper dem har gjort stora investeringar som man inte skriver av i brådrasket. Även de mest avancerade kompakterna kostar bara 1/10 eller ännu mindre av vad ett proffsfullframehus kostar så där har folk råd att byta till det senaste med betydligt snabbare frekvens.

Klicka för att se resterande...

Hej Sten-Åke Sändh och rejält stort TACK för dina värdefulla tankar och erfarenheter kring detta med - liten och enkel mot en större och tyngre systemkamera i vardagen! - det du skriver känns lite uppmuntrande som att få lite granna ny vind i seglen!

Mina tankar startade när jag burit omkring utrustningen en halv dag och jag började känna hur tyngden sinkade min promenad och min systemkameratrustning kändes bara helt plötsligt aningen "over kill" och jag önskade fortsatta promenaden med endast en enkel och lätt kamera i handen - som då skulle vara HELA min fotoutrustning för tillfället! ;-)

Sten-Åke Du fångar så fint detta med att det är i vardagen som kameran skall fungera och vara med oss!
För mig är det främst objektiven till systemkameran som lockar - men om jag skulle finna kanske en spegellös systemkamera med ett antal i alla fall med hyfsad bra optik så skulle det kunna bli attraktivt att satsa på detta alternativ.
Sedan tycker jag mig se att jag fotograferar på ett annat sätt när jag har en kompakt - kanske för att den bara har en tre tums skärm som på något sätt påminner mig om att titta på bilderna i min dator - och det känns lättare att komponera direkt i skärmen jämfört med att titta i sökaren - visst kan jag använda "live-view" men en systemkamera är ändå inte lika smidig som en mindre kamera och visst - du har så helt rätt om att människor inte gillar systemkameror!
(Dessutom envisas vissa tillverkare att göra objektiven off-white som har en tendens att öka uppmärksamheten på själva utrustningen som kanske då blir ett hinder till att få de spontana och avslappnade och oftast mera lyckade och roligare bilderna!)

Tack igen Sten-Åke! - Skickar med massor av vänliga fotohälsningar till dig!

/Carl

Hej Petter och tack för dina tankar kring detta!

petter.oj.norman sa:

Tanken är inte ny.
Runt decennieskiften 70-80-tal var det många som köpte Minox, Olympus, Richo, eller någon annan kompaktkamera med 24-36-film, som ett komplement till den stora systemkameran. Argumenten i reklamen var att "den bästa kameran är den du har med dig".
Trender kommer och trender går. Olika behov består. Pappa hade en Nikon F2 på den tiden, och köpte en liten smidig Minox. Minoxen fanns alltid med i bröstfickan under en period, och Nikonen låg på hyllan. Men efter ett tag klev Nikonen in på scenen igen och Minoxen hamnade i skamvrån. Sett över tiden kan man nog säga att Minoxen var en parentes i pappas historia (även om den finns kvar i någon byrålåda)

För min egen del så har jag haft några olika digitala kompakter under ganska många år. Som ett mellanspel mellan min sista analoga systemkamera och den digitala sysemkamera jag köpte förra sommaren. Och för mig är det givet. Fotografering har blivit roligt igen. För mig ÄR det roligare att fotografera när kameran är lite stor och tung. Med kompakt så blir det bara "klick tack Kodak". ¨
Så där är vi nog lika - pappa och jag.

Petter ...

Klicka för att se resterande...

Hej Petter och tack för dina tankar kring detta!
Du inspirerar mig att tålmodigt fortsätta att bära mina bördor! ;-) - för visst har du helt rätt Petter att när du har ögonblicket och ljuset och allting stämmer - att då ha en tillförlitlig systemkamera med bra inställningsalternativ och rätt objektiv mellan dig och motivet - ja då kanske "Minoxen" snällt får vila på hyllan!
Det är kul att läsa att du funnit vägarna tillbaka till fotograferingen som blivit roligt igen! Det är en glädje jag gärna vill att vi alla på FS kan få tillfälle att dela!

Sänder dig Petter ett stort TACK och massor av fotoinspiration till fortsatt fotoglädje!

/Carl

Hej Christer och tack för ditt inlägg! Instämmer!

Christer5 sa:

Det är väl inte antigen eller !

Man kan väl ha en kompakt även om man har en systemkamera med tillhörnde objektiv.

Jag tar även ofta med min kompaktkamera på resor med gott resultat.

Men om det skall vara rikltig bra bilder så får det allt vara med systemkameran men som kan bli lite skrymmande och tung vid vissa tilfällen.

Klicka för att se resterande...

Hej Christer och tack för ditt inlägg! Instämmer med dig - mina tankar om detta har sitt ursprung just i att jag även nästan alltid har med mig min kompakt när jag är ute och fotograferar med min rätt så tunga systemkamera utrustning!
Nu har jag fått en hel del fina tips om att helt enkelt begränsa min utrustning göra stegen lite lättare när jag går ut! Kanske man bevarar sin kreativitet längre när man inte blir så fort fysiskt trött av allt bärande! (Jag brukar vara ute rätt så långa pass när jag väl bestämt mig att fotografera något område!)
Visst - det går bra med både ock!
Stort TACK till dig Christer för ditt inlägg och tankar!

Sänder med massor av vänliga fotohälsningar till dig Christer!

/Carl

tender7 sa:

För mig är det främst objektiven till systemkameran som lockar - men om jag skulle finna kanske en spegellös systemkamera med ett antal i alla fall med hyfsad bra optik så skulle det kunna bli attraktivt att satsa på detta alternativ.

Klicka för att se resterande...

För att fortsätta på temat intet nytt under solen, så vill jag påstå att inte heller kompakta systemkameror är något nytt. Contax G1/G2 och Leica CL (samt Minolta CLE) är de som jag kommer på så här på rak arm. De var väl en slags reaktion på stora klumpiga ESR:er.

Jag är också lockad av tanken på en spegelfri systemkamera eftersom jag inte vill ha med mig min ESR hela tiden. Den senare använder jag vid tillfällen då jag vet att jag kan prioritera fotograferandet. Till vardags har jag alltid en liten kompaktkamera med mig.

En kompakt spegelfri systemkamera med två kompakta objektiv (med fast brännvidd) borde kunna ta tillräckligt lite plats för att man ska kunna ha dem med sig för det mesta.

tender7 sa:

Hej Sten-Åke Sändh och rejält stort TACK för dina värdefulla tankar och erfarenheter kring detta med - liten och enkel mot en större och tyngre systemkamera i vardagen! - det du skriver känns lite uppmuntrande som att få lite granna ny vind i seglen!

Mina tankar startade när jag burit omkring utrustningen en halv dag och jag började känna hur tyngden sinkade min promenad och min systemkameratrustning kändes bara helt plötsligt aningen "over kill" och jag önskade fortsatta promenaden med endast en enkel och lätt kamera i handen - som då skulle vara HELA min fotoutrustning för tillfället! ;-)

Sten-Åke Du fångar så fint detta med att det är i vardagen som kameran skall fungera och vara med oss!
För mig är det främst objektiven till systemkameran som lockar - men om jag skulle finna kanske en spegellös systemkamera med ett antal i alla fall med hyfsad bra optik så skulle det kunna bli attraktivt att satsa på detta alternativ.
Sedan tycker jag mig se att jag fotograferar på ett annat sätt när jag har en kompakt - kanske för att den bara har en tre tums skärm som på något sätt påminner mig om att titta på bilderna i min dator - och det känns lättare att komponera direkt i skärmen jämfört med att titta i sökaren - visst kan jag använda "live-view" men en systemkamera är ändå inte lika smidig som en mindre kamera och visst - du har så helt rätt om att människor inte gillar systemkameror!
(Dessutom envisas vissa tillverkare att göra objektiven off-white som har en tendens att öka uppmärksamheten på själva utrustningen som kanske då blir ett hinder till att få de spontana och avslappnade och oftast mera lyckade och roligare bilderna!)

Tack igen Sten-Åke! - Skickar med massor av vänliga fotohälsningar till dig!

/Carl

Klicka för att se resterande...

Grejen är bara den att jag köpte den helt fantastiska lilla manicken Sony HX9V till min fru och jag måste säga att jag inte riktigt vet hur jag ska ställa mig i mitt framtida fotoliv. Jag har några riktigt bra objektiv till min Sony DSLR bl.a. det helt makalösa Sony 70-400 men när man ser vad denna lilla kamera klarar av så är det ju inte självklart att min nästa kamera blir en A77 eller annan mer klassiskt klossig systemkamera. Till och med objektivet i denna lilla kamera är ju riktigt bra.

Problemet är bara att jag får knappt får hålla i min frus kamera, så jag kanske blir tvungen att köpa en till mig själv. Helt otippat har hon helt plötsligt börjat tycka fotografering är rätt kul.

PMD sa:

För att fortsätta på temat intet nytt under solen, så vill jag påstå att inte heller kompakta systemkameror är något nytt. Contax G1/G2 och Leica CL (samt Minolta CLE) är de som jag kommer på så här på rak arm. De var väl en slags reaktion på stora klumpiga ESR:er.

Jag är också lockad av tanken på en spegelfri systemkamera eftersom jag inte vill ha med mig min ESR hela tiden. Den senare använder jag vid tillfällen då jag vet att jag kan prioritera fotograferandet. Till vardags har jag alltid en liten kompaktkamera med mig.

En kompakt spegelfri systemkamera med två kompakta objektiv (med fast brännvidd) borde kunna ta tillräckligt lite plats för att man ska kunna ha dem med sig för det mesta.

Klicka för att se resterande...

Det är verkligen en poäng med det upplägg du skissat. Jag hade det så på den analoga tiden i många år. Pentax med 40mm pannkaka som "normal" lite med dragning mot vid och ett litet 100mm. Fasta objektiv gör ju att man måste zooma med fötterna och tvingas närmare motiven (åtminstone med mitt 40mm).

Om man inte helt räknar bort filmning blir min prioritering dock en helt annan. Då vill jag hellre ha en bra längre zoom som den i HX9V eller i Panasinics motsvarighet som kan motorstyras för bättre kontrollerade åkningar än de man får med manuell zoom på fri hand.

Jag tycker nog att svaret är "Det beror på".

För egen del fotar jag ju olika motiv i olika situationer.

Ibland räcker en kompakt men lika ofta är den helt otillräcklig.

Fotar jag t ex sport eller fåglar så är den enkla sanningen att en kompakt varken är kul att använda eller ger godtagbara resultat.

Likaså i alla situationer där jag önskar mig kort skärpedjup, t ex porträtt, så kommer ofta en kompakt till korta.

Däremot finns det ju massor av situationer där en liten behändig kamera kommer till sin rätt.

Jag tycker man "måste" ha båda, jag har nog 5 olika kompakter, de verkar så lovande, men i slutändan blir jag alltid lite besviken och skulle jag tvingas välja bara EN kamera så blev det garanterat systemkameran.

Jag har full förståelse för de som väljer en liten kompakt min lika stor förståelse för dem som köper en D3s - även om de är amatörer! Smaken är helt enkelt olika!

Det är verkligen ett intressant resonemang detta.
När jag läser diskussioner och bloggar på fotosidan och pratar med människor slås jag ofta av att de förmodligen har köpt på sig något de inte egentligen ville ha. Det kan vara ”Jag orkar inte byta objektiv på min kamera, vilket skall jag välja?”, ”Jag vill ha så stort skärpedjup som möjligt, hur får jag det med min utrustning?”, ”För tungt”, För krångligt” mm mm.

Jag inbillar mig att många tror att bilderna blir bättre bara för att de är tagna med en systemkamera. Jag vill vända på det och säga att de flesta bilder som tas spontant blir bäst om man slipper tänka, plocka upp en stor kamera som måste ställas in mm. Detta har flera varit inne på tidigare.

För att kunna utnyttja en systemkamera fullt ut krävs enligt mig:
- Kunskap, du måste ”kunna” din kamera och en del teori för att kunna få ut bästa resultat.
- Ork, du måste orka släpa runt på grejerna för att det över huvud taget skall bli en bild.
- Fungerande system, du måste ha de grejerna du anser dig behöva och du måste orka byta objektiv, använda stativ vid behov, plocka på extern blixt mm mm.

Själv har jag både systemkameror och avancerad kompakt. Kompakten har jag alltid med mig, den har alla auto, halvauto plus manuella inställningar och jag har den alltid inställd på ett speciellt sätt som gör att den är beredd. Om jag gör andra inställningar ändrar jag tillbaka till grundläget innan jag fortsätter.

Min systemkamerautrustning är ganska omfattande med allt från vidvinkel till tunga teleobjektiv. Skall jag ut och fota tar jag med mig det jag anser att jag behöver för tillfället och det blir ofta tungt, även stativ och en del småplock som filter med hållare, trådutlösare och annat skall med. Det säger sig självt att fotandet inte blir särskilt spontant med allt detta även om jag alltid har en kamera med teleobjektiv skjutklart. Också när jag har med mig stor utrustning har jag kompakten i fickan och den åker ofta fram för spontana bilder. Jag har alltså både och med mig.

Jag skrev en blogg här http://biofoto.se/node/780 för någon vecka sedan angående att få med sig alla prylar.

Det finns några fysiska skillnader på kompakter och systemkameror med vissa undantag, förutom de uppenbara som storlek och vikt. Vanligtvis har systemkameror större sensor än kompakter. Det man märker direkt är skillnaden på skärpedjupet vid en given förstoringsgrad på motivet. Ju större sensor ju kortare skärpedjup, här får man alltså välja vad man föredrar. En annan sak är att ju hårdare man packar pixlarna på en mindre yta, ju mindre dynamiskt omfång får du normalt, du kan alltså oftast plocka fram med detaljer i en bild tagen med en större sensor (som i en systemkamera).

En sak till i sammanhanget är, vad skall du använda dina bilder till? Skall du förstora dem och hänga på vägg eller tittar du på dem i datorn eller på TVn? Jag vill påstå att så gott som alla kameror på marknaden duger för de flesta. Skall du däremot blåsa upp dina bilder stort så blir det enklare med bilder från en systemkamera (något förenklat).

Som sammanfattning tycker jag alltså, fundera på vad och hur du fotograferar och välj utrustning efter det, och som sagt tror jag många förköper sig. Det är fräckt och coolt med en avancerad kamera även om man inte utnyttjar den.

Nu är jag naturfotograf men skall jag fota i andra miljöer, t ex i stan, hänger jag på en 35a på fullformataren och i fickan ligger förstås kompakten

Lycka till. Tar mig friheten att länka till en bild där jag själv inte orkade plocka fram systemkameran ur ryggsäcken så det blev kompakten. http://www.fotosidan.se/gallery/viewlarge.htm?ID=2429751&target=_blank

/FW

Hej!

Alla borde läsa det här.....

http://www.kenrockwell.com/tech/carry-less.htm

Som sagt "Guru eller Clown?" avgör själv!

På min hemsida finns det gott om kompaktkamerabilder, det gäller bara att lista ut vilka...

www.fortakort.weebly.com

Hans

Hans Österlind sa:

På min hemsida finns det gott om kompaktkamerabilder, det gäller bara att lista ut vilka...

Klicka för att se resterande...

Om du inte har beskurit bilderna, så ser man ju det på formatet. ;-)
4:3 --> kompaktkamera
3:2 --> systemkamera

Jag som fotar mer för jag tycker det är lite kul samtidigt som jag gillar tekniken väldigt mycket så en systemkamera där man kan ändra så mycket som möjligt manuellt samtidigt som man kan välja flera automatlägen är det jag gillar mest. Sen kanske jag endå inte tar de bästa bilder, men det blir liksom roligast på det sättet för mig