ANNONS
Annons

Fotosidan Magasin

Fotosidan Magasin > Artiklar-Nyheter > Paul Hansen berättar om sin väg till framgång

Paul Hansen berättar om sin väg till framgång

Paul Hansen, 44 år, är en av Sveriges mest kända pressfotografer, men han har inte någon formell fotoutbildning bakom sig.
- När jag var ung kunde man gå som en slags informell lärling på en tidningsredaktion. Idag har tidningarna höjt den tröskeln, så att det i stort sett är omöjligt att gå den långa vägen som jag gjorde, säger han.


Paul Hansens första kontakt med en kamera är klassiskt för en fotograf. Han fick han en kamera i present som barn började fotografera allt han kom över. Fotograferandet blev snabbt hans största intresse.
- Därför föll det sig naturligt att jag gick vidare med det, säger han.
När Paul gick i 9:onde klass blev det dags att söka praoplats. Han hade bestämt sig för att hitta något som hade med fotografering att göra och tjatade till sig en pryoplats på ett företag som framkallade bilder. Där stod sedan Paul i två veckors tid och framkallade bilder i ett fotolabb. 
- Det var en jättebra skola i framkallning och bildkvalitet. Man kan säga att det var mina första lektioner, säger Paul.
Efter skoltiden och lumpen fanns fortfarande fotografdrömmarna kvar. Paul hörde av sig till sin gamla praoplats och fick sommarjobb eftersom en av företagets anställda fått vikariat som fotograf på Göteborgs Tidning. Under sommaren blev det klart att hon inte skulle komma tillbaka, vilket gjorde att Paul fick ta över hennes anställning som kopist.
- Jag höll kontakten med henne, och det visade sig att hon skulle vara tjänstledig från GT. Hon tjatade på cheferna där, och så fick jag hoppa in som hennes ersättare igen, den här gången på GT. Jag har haft en sådan otrolig tur. Det var verkligen bananskal hela vägen, säger Paul.

Efter vikariatet på GT, där han lyckades kamma hem sin första utmärkelse i Årets bild, följde en tid i New York. Därefter arbetade han flera år på Expressen innan han till slut hamnade på Dagens Nyheter där han nu arbetat i snart nio år.
Vi som har fast jobb idag är ett utdöende släkte, branschens dinosaurier, tyvärr, säger han.
För många fotografer är ett pris i tävlingen Årets bild en måttstock för den egna karriären. När det gäller Paul Hansen finns de få som kan mäta sig med hans utmärkelser. Han har under åren vunnit priser i kategorierna Årets bild, fotograf, bildreportage, humor, utland, vardagsliv, feauture och belönats med utmärkelsen Årets fotograf flera gånger om. Men de framgångarna tar Paul med ro. Det är själva berättarkonsten som är det viktiga.
– En gång frågade en yngre kollega mig hur han skulle bära sig åt för att komma in i Palestina för att fotografera Intifadan. Jag frågade varför han ville dit och han svarade att han behövde förbättra sin portfolio. Då är man helt fel ute. Vårt jobb är att beskriva verkligheten, inte ha en snygg portfolio, säger Paul.

I årets bildtävling vann han första pris i kategorin Årets bild utland, för sin bild av en uppretad mobb som hotar en ensam man i byn Chepilat i västra Kenya. Mannen tillhör folkgruppen kalenjin och hans fru tillhör folkgruppen kisii. Deras blandäktenskap retade upp mobben och mannen, som heter Joseph Korir, undgick med en hårsmån att bli ihjälslagen med machetes och klubbor. Paul Hansen befann i byn för att dokumentera oroligheterna i Kenya, och hamnade mitt i mobben där Korir bad för sitt liv. Hur orkar man med att ha varit vittne till det, hur orkar man fotografera?
– Jag vill vända på frågan. Hur orkar man inte fotografera det? Det finns så mycket som händer i världen och det är vår uppgift att berätta om det, säger Paul Hansen.
Paul tar terrordåden i USA den 11 september 2001 som ett exempel.  
Efter terrorattackerna var en av de vanligaste frågorna i USA ”varför hatar de oss så mycket?” Många kände inte ens till USA:s närvaro i mellanöstern och hur den kunde uppfattas av olika grupper där. Det är ett underbetyg för amerikansk media. Som journalister måste vi se till att folk har kunskap om vad som sker i världen och i det egna landet.

Paul Hansen om:
… Fotoutbildningar:
Jag har en känsla av att utbildning behövs i högre utsträckning än det gjorde förr då man kunde gå den långa vägen. Utbildningarna verkar vara bra, jag har sett elevportfolier som är helt fantastiska.

… Trender inom pressfoto:

- För ett tag sedan var det inne att bearbeta bilderna i Photoshop, för att få mer dramatiska bilder. Men det har nyktrat till lite nu. Man ska inte ladda bilden med något som inte finns där.

… Framtiden för pressfotografer:
- Det finns tyvärr inte så många fasta jobb kvar längre. Det går allt mer mot att fotograferna ska vara frilansare.

I det senaste numret av Fotosidan magasin kan du även läsa om reklamfotografen Carl-Johan Paulin och reportagefotografen Sanna Sjöswärd har gjort för att lyckas - och hur du själv ska göra för att bli lika framgångsrik.



Publicerad 2009-06-05.

7 Kommentarer

RolandLarsson 2009-06-05 14:26  
En naturbegåvning. Det är alltid lika kul att läsa om dem. Som han själv säger, ett bananskal hela tiden. Naturbegåvningar hamnar alltid rätt på något sätt.

Trevlig artikel men hur är det med korrekturen? Särskilt meningen "Som journalister måste vi se till att folk inte har kunskap om vad som sker i världen och i det egna landet." måste ju ha blivit helt fel. Det skall nog inte vara ett "inte" där.
pgx 2009-06-05 15:01  
Haha klockren mening, den är ju tyvärr alltför sann för svenska journalister som hela tiden mörkar och döljer mycket av det som händer i det svenska samhället, tur det finns fri & oberoende media på nätet :)
David Elmfeldt 2009-06-05 16:12  
Korret fixat.
Katarina Risell 2009-06-07 08:09  
Vet inte om man ska kalla det bananskal för att man lyckas men inte skryter om det. Tror mer, efter att ha läst artikeln, att Paul Hansen drivs av ett kall som sett till att han varit på rätt plats - vid rätt tidpunkt. Det om nåt tyder väl på engagerad profsighet. Liksom att han starkt känner att hans arbete har betydelse.Hur mycket obekväm arbetstid, självstudier och uppoffringar har inte Paul Hansen lagt ner för att komma där han står nu? Tror man verkligen att det finns snabba genvägar till att lyckas? Sånt finns faktiskt inte. Han hade knappast varit den han är/befimnner sig utan slit.

För övrigt hade det väl varit drömmen att ha en sån här läcker och begåvad mentor. ;)

/Katarina
grip 2009-06-08 00:39  
intressant läsning och han verkar vara en intressant prick han också. dock inte konstigt att inte många visste om usas närvaro i mellanöstern och att dom frågade sig varför dom hatade dom. därför media är korrupt och 11 september va inside job men det är en annan historia. häftigt att vara där saker händer med fara och dokumentera!
Få ut mer av Fotosidan som inloggad

Fotosidan är gratis! Som inloggad får du smarta funktioner. Du kan ladda upp 10 bilder och få kritik på dem. Du får vårt nyhetsbrev. Du kan skapa köp&sälj annonser mm

Merläsning

ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar