Utställning
Fotograflegenden Christer Strömholms gick bort för 10 år sedan, men är lika aktuell i dag som då. Den 24 augusti öppnar den omfattande retrospektiva utställningen CHR. på Fotografiska.
Välkända såväl som aldrig tidigare visade fotografier, arkivmaterial, föremål, filmer och ljusupptagningar ingår i utställningen CHR. Intresset är stort för fotografen som startade Fotoskolan i Stockholm 1965, då med bilden – inte tekniken – i fokus. Det var Strömholm som myntade uttryck som »det befintliga ljuset« och »personligt ansvar«. Hans teorier förändrade svenskt fotografi.
– Christer Strömholm ansåg inte att själva bilden fanns i det som utspelades framför kameran, det var i fotografens huvud som bilden uppstod. Att kunna presentera både ljudupptagningar, brev, filmer och andra dokument gör att våra besökare förhoppningsvis kan lära känna honom bättre och får en ökad förståelse för hans komplexa konstnärskap. Vi är glada över att vi fått tillgång till Christer Strömholms arkiv och att vi kommer att kunna presentera bilder som aldrig tidigare visats, säger Maria Patomella, curator på Fotografiska.
På pressvisningen berättar Jacky och Nana, två av Christer Strömholms mest kända modeller från Place Blanche, hur de blev tilltalade av den annorlunda mannen som undrade om han fick fotografera dem. Det var början på en långvarig vänskap.
– Christer instruerade mig aldrig hur jag skulle göra, det var väldigt fritt. Jag var bara 20-21 år och kände mig som en filmstjärna, säger Jacky som drömde om att bli känd.
– Jag kunde aldrig ana att han skulle bli en ikon, och nu när jag ser alla bilder här på Fotografiska ångrar att jag slängde fotografierna som Christer gav mig, lägger Nana till och skrattar.
Christer beskrivs under samtalet som nyfiken. Han var en planerande och organiserad person som förutsåg var något skulle hända och som såg till att vara där vid rätt tillfälle.
– Men han var också en slarver och en skitstövel, lägger sonen Joakim Strömholm till, som bidragit till utställningen som öppnar den 24 augusti. Christer hade ingen drivkraft att tjäna pengar på sina bilder utan livnärde sig på sin statliga inkomstgaranti för konstnärer.
Strömholms första utställning var Till minnet av mig själv på NK i Stockholm 1965. De transsexuella modellerna upplevdes som anstötliga och bilderna kan ha plockats ner enligt Joakim Strömholm.
– Christer tog motgångar som krig och startade året efter ett projekt om döden i stället, och därmed åkte han ut från NK.
Därefter tog det tolv år innan han ställde ut igen, då på galleri Camera Obscura med serien Privata bilder. Hans stora genombrott kom 1986 med utställningen 9 sekunder av mitt liv på Moderna Museet. Efter denna följde ett flertal utställningar världen över. 1993 utnämndes Christer Strömholm till professor i fotografi och 1997 tilldelades han Hasselbladspriset.
Samtidigt som utställningen öppnar den 24 augusti presenteras även den två kilo tunga boken Post Scriptum. Det är den hittills största monografin över Christer Strömholm och hans liv. Boken omfattar 260 av hans bästa bilder som sonen och fotografen Joakim Strömholm valt ut. Fotografierna visas tillsammans med en biografi skriven av författaren John Tell. Carole Naggar, konsthistoriker och journalist, har dessutom skrivit en essä där hon tolkar bilderna utifrån teman.
För publiken som vill lära känna personen Christer Strömholm bjuder Fotografiska in till ett samtal mellan journalisten Georg Cederskog och Strömholms vänner, bland annat Anders Petersen den 24 augusti klockan 19:00 i Bistron på plan 2.
Snabba fakta om Post Scriptum
Förlag: Max Ström
Omfång: 420 sidor
Antal Bilder: Boken innehåller 350 bilder varav 260 är Christer Strömholms medan ytterligare 70 bilder föreställer Christer Strömholm och människor i hans krets.
Format: 215 x 265 mm
Rekommenderat cirkapris: 449 kronor
Utkommer: 24 augusti 2012.
Foto: CHRISTER STRÖMHOLM/BVS
Artikeln uppdaterades 2012-08-27
6 Kommentarer
Logga in för att kommentera
//Rolf
Jag har en del bilder som jag tagit på Christer när han besökt oss i Skåne. Jag har även bilder på honom när han hade sin utställning på Moderna. Han ville då ha hjälp av mig att räkna ut ett tal som började med 8 + 8 vet ej varför. Det var efter det han varit sjuk.
Våra vägar korsades då och då. Alltid med samma glädje.
Jag har en bild jag tagit på honom som han har skrivit sitt namn på. Hade jag känt någon samlare säljer den gärna rädd den blir kastad en gång när inte jag finns mer.
Synd vernissagen är en vecka tidigare så jag kan inte vara med annars hade jag fått träffa en annan vän Anders P.
Tack Amy för ditt reportage för det är många unga som aldrig sett dessa bilder.
Gun-Inger som är lycklig........................