Foto: Magnus Fröderberg
Utbildning
Amerikanska forskare har undersökt vilka foton som fastnar i minnet hos betraktaren. Och kriterierna stämmer inte riktigt med vad vi brukar räkna som ”bra bilder”.
Det var på konferensen Computer Vision and Pattern Recognition tidigare i år som forskarna från MIT presenterade sina resultat. Bland annat då att de vackra bilderna av landskap eller skogsmiljöer tillhör den kategori bilder som är svårast att dra sig till minnes.
Mycket kring bilduppfattning rör sig om subjektiva värden, vilket kan vara svårt att mäta och använda sig av i forskning, men det här forskarlaget hittade en del som de ansåg vara gemensamt för de allra flesta. Resultaten fick de fram genom att visa hundratals foton för försökspersonerna, och i efterhand visade det att de bilder som fastnade i minnet var antingen underliga, roliga eller hade någon form av intressant innehåll. Skönhet – vilket till exempel skulle kunna vara en stark komposition eller ett fascinerande ljus – var ingen viktig faktor ur den här aspekten.
Det här stämmer väl överens med Östen Axelssons doktorsavhandling, som vi skrivit om tidigare. Hans slutsats var att informationsinnehållet är avgörande för uppfattningen av bilden för gemene man. Men att det kan vara skillnad för den ”bildvana” betraktaren.
De amerikanska forskarna, som lär ha fokuserat på ”gemene man”, konstaterar att närvaron människor i en bild gör att den blir lättare att minnas. Även om den föreställer främlingar.
Även inslag av objekt av ”människo-storlek” tar lättare plats i minnet – stolar och bilar är alltså att föredra framför dalgångar och planeter. Det tolkar forskarna som att hjärnan är programmerad att lägga märke till rörelse, andra människor och objekt som vi kan interagera med. Det är sådant som är viktigt för oss i vardagen, och därför mer betydelsefullt att hålla koll på.
Slutsatsen är att om du vill att betraktaren ska komma ihåg bilden på det vackra landskapet längre, så bör du se till att det finns med en liten människa någonstans på bilden.
Om man ska tro de amerikanska forskarna, vill säga.
Källa: Scientific American Mind
8 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Ögonen har också dubbelt så många mottagare för grönt ljus jämfört med rött och blått. Blått är himlen, ofarligt. Rött är blod, fara! Men i grönskan finns maten och fienden kan gömmar sig där. Måste ha stenkoll. Det har man även byggt in i våra digitalkameror, i bayermönstret.
Dessutom tycker jag att det låter väldigt konstigt formulerat när det står "Det tolkar forskarna som..." - vadå tolkar? De måste väl ha belägg, typ ökad hjärnaktivitet i vissa områden för vissa motiv, för att kunna göra de här påståendena?