Stopp för två yrkesutbildningar till fotograf
Två av landets fyra YH-utbildningar till fotograf startar inte till hösten. Myndigheten för yrkesutbildningar har inte beviljat bildjournalistutbildningen på Nordens Fotoskola och utbildningen till kommersiell fotograf på Fotoskolan Sthlm medel.
Fotoskolan Sthlm får har fått medel till sin yrkeshögskole-utbildning (YH-utbildning) av bildbehandlare. Beslutet rör bara kommande årskullar, elever som redan går utbildningarna får gå klart.
Bakom besluten ligger en bedömning av marknaden. Myndigheten anser att arbetsmarknadens efterfrågan på fotografer är låg. Så här uttycker sig Nordens Fotoskola på Biskops-Arnö:
"Konkret uttryckt, krisen i tidningsvärlden skapar konsekvensen att myndigheten inte ser behovet av yrkesfotografer/bildjournalister i framtiden."
– Tyvärr, det är jättetråkigt eftersom vi vet att Nordens fotoskola är en bra utbildning. Men vi finns till för att tillgodose kompetensbrist i arbetslivet, och vi får inte utbilda till arbetslöshet, säger Kristina Granqvist, pressansvarig på YH-myndigheten till SVT.
Nordens Fotoskola är den ena YH-utbildningen för bildjournalister i landet, men det finns även en bildjournalistutbildning på Mitthögskolan i Sundsvall.
För kommersiella fotografer med mode och reklam som främsta utbildning finns det idag tre YH-utbildningar fördelade på Stockholm, Göteborg och Gamleby. Varje utbildning har cirka 25 elever per årskull. Fotografutbildningen på Fotoskolan Sthlm får nu stryka på foten.
– Jag upplever inte att efterfrågan på kommersiella fotografer har minskat. Men här har fotobranschen ett eget ansvar att göra en branschundersökning som kan presenteras för myndigheterna, säger Mattias Wallin, utbildningsledare för fotografutbildningen i Gamleby.
Inte heller Mikael Cronwall, utbildningsledare på Fotoskolan Sthlm, ser att efterfrågan på utbildade fotografer minskat:
– Det har gått bra för våra elever. Vi tror på att ge eleverna en bred kompetens, inte bara fotografiskt utan vi har även ämnen som juridik och ekonomi på schemat. Det behövs en bredd för att etablera sig på marknaden, sen kan man nischa sig.
– Det behövs yrkesfotografer även i framtiden och det krävs utbildning för att blir en bra yrkesfotograf. I ett slag har myndigheten halverat antalet yrkesbildningar till fotograf. Man ska komma ihåg att det inte längre finns någon Fotohögskola i Göteborg, säger Mikael Cronwall.
Ett viktigt beslutsunderlag för Myndigheten för yrkesutbildningar kommer från Arbetsförmedlingen som mäter antalet arbetssökande inom olika yrkeskategorier.
– På grund av den höga andelen egenföretagare är det svårt att få en bild över läget. Vi inväntar en ny branschundersökning från Svenska Fotografers Förbund som ska ge en klarare bild, säger Mikael Cronwall på Fotoskolan Sthlm.
Nordens fotoskola och Fotoskolan Sthlm har möjlighet att söka medel för YH-utbildning igen vid nästa omgång. Det finns också en möjlighet att göra om till folkhögskoleutbildning istället för YH-utbildning.
Fotnot: Vi har försökt nå representanter för Nordens Fotoskola.
17 Kommentarer
Logga in för att kommentera
-affe
Nordens fotoskola och Fotoskolan Sthlm har möjlighet att söka igen vid nästa omgång. Det finns också en möjlighet att göra om till folkhögskoleutbildning istället för yrkesutbildning.
Kan dock inte få ihop den logiken med de här fallen.
Någon som läst en motivering?
Och angående omvandling av exempelvis Nordens Fotoskola till en folkhögskola: vilka förändringar måste då göras i kursplanen?
http://www.svt.se/kultur/nordens-fotoskola-upphor-som-yh-utbildning
http://www.svt.se/kultur/ten-hoopen-nordens-fotoskola-var-helt-avgorande-for-mig
Tycker bara det är tråkigt för de som utbildas tror att de kommer att kunna leva på och av sin fotografering!
Sen finns det en kulturell aspekt. Flera av eleverna på Nordens Fotoskola har blivit så duktiga att de fått ställa ut på Fotografiska i Stockholm. Detta är inte något som YH-myndigheten tar hänsyn till, men i andra former av utbildningar anses det ha ett värde hur eleverna utvecklas som konstnärer.
Skolorna själv menar att de flesta elever kan försörja sig som fotografer. Känner till en undersökning av Svenska Journalistförbundet som visade att 80 procent av journalisteleverna försörjde sig som journalister 5 år efter examen.
Det är svårast att få anställning som journalist, fotograf och informatör enligt Arbetsförmedlingen. Men det har aldrig varit vanligt med anställda reklam- eller modefotografer. Statistiken ger helt enkelt inte hela bilden.
Varje år går ett antal fotografer i pension, så nog är det rimligt att några fotografer får utbildas per år? I höst kommer det finnas 50 utbildningsplatser för kommersiella fotografer.
Att skolorna själva menar det är ju som att tobaksbolagen menar att det inte är farligt att röka. De har ju helt enkelt en egenintresse att säga det.
Jag tror avvecklingen av yrkesverksamma fotografer är större än antalet som pensionerar sig.
Men till sist så är det självklart behov och möjligheter för fotografer också i framtiden. Men jag är oenig med skribenten i inlägget under att detta skulle vara något staten hade ansvar för att tillrättalägga för. Det är nog ett väldigt "svenskt" sätt att se på saken.
Möjligheten att bli en god fotograf har aldrig varit bättre, lättare eller billigare. Nu lät det säkert lite "när jag var ung..." men det är ju faktiskt ett faktum.
" Att skolorna själva menar det är ju som att tobaksbolagen menar att det inte är farligt att röka. De har ju helt enkelt en egenintresse att säga det. "
Visst talar de i egen sak, men samtidigt måste de vara medvetna om att den kommande branschutredningen snart talar om hur verkligheten ser ut.
Det är samtidigt inte förvånande. Kompetensen i bildskapande, bildretorik och bildberättande har skrivits ner till när nog noll i svensk skolas senaste läroplaner. Man tycks tro att bilden och bildberättandet är något människor får genom modersmjölken. Alla kan säkert uppfatta en bild, en del förstår vad bilden säger, få har förmågan att analysera bildens berättelse. Prova själv, släng ut frågan om hur man generellt förklarar en bilds konnotation vid nästa middagsbjudning.
Hur många kan skilja på en presentativ och en metonymisk bild? Ja, ni läsare i fotosidans trådar är så klart bättre bevandrade.
Vi kommer alltid att ha behov av den goda berättelsen. Just nu befinner vi oss i ett gigantiskt paradigmskifte, den här gången handlar det inte om att ersätta en teknik med en annan, som senaste gången med desktop-publishing. Den här gången verkar det som det handlar om den fundamentala mänskliga förmågan att kunna berätta.
Men, som sagt hur bevarar vi kompetensen? Det vilar ett tungt ansvar på alla "amatörer", vi som gör det för att vi älskar det, när den krassa ekonomin inte har förstånd nog.
Akademi Valand är en rent konstnärlig utbildning och inte en yrkesutbildning som Fotohögskolan ursprungligen var då den startade för drygt 30 år sedan.
Storytelling i den mening som det utbildas i på B-A bedrivs knappt heller av något media idag. Pieter t ex är ju inte känd pga sina bilder i Expressen utan för sina böcker och utställningar. Det samma går att säga om de flesta kända fotograferna som B-A hjälpt fram, iaf utav de jag känner till.
Det finns ett annat problem med rena högskolestudier, vilka verkar premieras, och det är att de främst drar till sig människor som dels har formella kompetenser och dels har en läggning mot det akademiska. Alltså som sagt hellre ser bilder utifrån en akademisk kontext.
Det tråkiga är väl egentligen att det bara finns (mig veterligen) KY som motvikt idag, och just KY har ju sina regler och sin politik att följa.
Nu vet jag inte om det skiljer sig märkbart mellan KY och YH, men det man blev lovad när man gick en KY-utbildning var att man utbildades till en marknad där det fanns jobb/behov.
Ämnet var uppe redan då, och man sa på skolan att om marknaden blev mättad kunde skolan få lägga ner.
Mao, gick man en KY-utbildning så visste man att det fanns behov på marknaden.
Personligen tycker jag det är tråkigt, men dessa utbildningar går under ett regelverk.
Och jag tror inte det hade blivit samma liv om en "icke"-media grupp som tex. glasblåsarna hade blivit av med YH-utbildningar...
Men YH (tidigare KY) har alltid ett temporärt syfte - Att lösa en brist på arbetsmarknaden. När tidigare folkhögskolor ger sig in i det spelet och tar de pengarna vet de reglerna. Det är alltid temporärt.
Ett sätt att se det är att uppdraget är slutfört. De fick YH-pengar för att se till att det inte var en brist på en yrkeskategori. Nu är det ingen brist längre och uppdraget är rent av slutfört med framgång.
Om det inte är en brist anser samhället att ämnet/yrket ska flyttas upp på akademisk nivå och ske på universitet/högskola. Med allt vad det innebär i tid, omfång och inte minst akademisk nivå även på de som utbildar.
Och där har Alf en poäng - Att det förstås även förändrar vilka som går utbildningen och hur miljön är. Och det förändrar vilka som undervisar på utbildningen.
Samtidigt finns ingen annan väg i dag för att höja statusen på yrket i framtiden. Då måste det bli en kandidatexamen (3 år). Det alla som värnar om yrket borde pusha för är att det skapas fler sådana utbildningsprogram.
På kort sikt går det kanske säga att "det ger inte direkt bättre bilder". Men så sa man nog om alla yrkeskategorier innan de blev geniunt akademiska (lärare, förskolepersonal, sjuksköterskor etc)
Det är tråkigt med nedläggningen - bra utbildning, bra elever och bra lärare vad jag förstått. Men otroligt väntat ändå.
Nej det gör det inte. Det gör det inte inom NÅGOT kreativt yrke. Det krävs en vision och lite jävlar anamma, ingenting annat. Vilket trams. Bilderna räknas, inte betygen.
omfattar ekonomi, 3D-bild, juridik, video med mera för att ta allehanda uppdrag och agera professionellt. Enligt de skolrepresentanter jag talat med behövs bredd för att etablera sig och tjäna tillräckligt, sen kan man nischa sig.
Man kan gå som ass i 4 år eller utbilda sig i 2 år...