Proffsfoto testar
Den svenske blixttillverkaren Profoto har kombinerat två typer av blixtar. Dels studioblixten med sin styrka och möjlighet att använda olika ljusformare, dels kamerablixten med dess bärbarhet och dess TTL-automatik. Vi har testat Profoto B1 i olika situationer.
Under de senast 10 åren har de kommit ett flertal batteridrivna studioblixtar för den som vill fotografera on location, alltså på plats, utanför studion. Med B1 har Profoto tagit nästa steg mot en ännu smidigare hantering ute på fältet.
Genom att batteriet sitter på blixten slipper fotografen en sladd mellan batteri och blixt. Tillsammans med den trådlösa blixtsändaren elimineras behovet av sladdar helt. Det finns fotosituationer när det är guld att slippa alla sladdar. Exempelvis om man har ont om tid och ska fotografera en person på flera olika platser. TTL-automatiken snabbar också upp processen.
Det finns sällan universallösningar som passar alla situationer. Vill man ha blixten monterad på ett enbensstativ för maximal rörlighet så blir det snabbt tungt att hålla för assistenten.
En annan nackdel är att batteriet inte kan laddas under fotografering. Därför blir det nästan ett måste att ha ett extrabatteri som kan laddas när det andra används. Den medföljande standardladdaren laddar ett tomt batteri fullt på två timmar. Med en snabbladdare går processen på en timme.
Skyddande glas
Blixten är liksom D1 försedd med ett plant skyddsglas framför blixtröret. Vi lät vår expert på ljussättning Erik Thor prova blixten och han ser både för- och nackdelar med konstruktionen.
– Skyddsglaset känns tryggt när man ska packa upp och ner blixten varje dag, men lösningen ger en sämre ljusspridning i en softbox.
Erik Thor provar Profoto B1 i sin studio.
Smidig och stark
Styrkan i blixten är 500 Wattsekunder. Det är betydligt mer kraft än man kan få ur de flesta kamerablixtar. Det finns hållare, bland annat från Profoto, för att använda flera kamerablixtar med en softbox. Men då är kostnaden snabbt uppe i samma summa om för en Profoto B1.
Det blir mindre pilligt att hantera en Profoto B1 än flera kamerablixtar. De små kamerablixtarna har små knappar, lösa AA-batterier och i många fall separata enheter för radiosynk.
Det finns andra batteriaggregat med mer kraft än Profoto B1. De kan behövas ibland, men då blir pris och vikt högre.
TTL-automatik
I marknadsföringen har den trådlösa TTL-automatiken fått stor uppmärksamhet. Jag tror att de flesta fotografer kommer att använda blixten med manuellt ställd effekt eftersom alla vill undvika bilder med varierande ljushet. TTL-automatiken är ändå en välkommen funktion.
En smart lösning är att TTL-automatiken kan användas för grovinställning av exponeringen. Först tar man en bild med automatiken. När man sedan ställer om till fast blixteffekt utgår blixten från den senaste använda styrkan, alltså den som TTL-automatiken bestämt. Därefter kan man finjustera blixtstyrkan i tiondels steg.
För actionfoto då avståndet mellan motiv och blixt kan variera är TTL-automatiken en tillgång.
Fotosidans David Elmfeldt cyklar rakt mot blixten. Tack vare automatiken anpassas ljusmängden mellan exponeringarna.
Sändaren fungerar på långt avstånd, så det går att använda långa teleobjektiv för den som vill. Under ett av våra test på en endutotävling placerade vi blixten cirka 50 meter bort och fotograferade med ett 400/2,8.
I dagsläget finns det en trådlös sändare för Canon och en sändare för Nikon är på gång under hösten 2014.
Hanteringen är befriande enkel. Vi behövde inte titta i bruksanvisningen för att förstå hur blixten och sändaren skulle ställas in.
Ingen High Speed Sync ännu
Brinntiden varierar mellan 1/11.000 sekund till 1/1.000 sekund vid full effekt i normalläge. I det så kallade freeze-läget, som är till för att frysa rörelser, varierar brinntiden från 1/19.000 till 1/1.000 sekund vid full effekt. För actionfotografen kan 1/1.000s vara lite för lång brinntid, men med lägre effekt borde brinntiden vara kort nog till för alla motiv.
För att det ska gå att frysa rörelser helt med blixtljuset krävs att omgivningsljuset är svagare än blixtljuset. Om man vill balansera blixtljus och befintligt ljus och samtidigt frysa rörelserna krävs det att blixten kan synkronisera på snabba slutartider. Det finns två sätt, antingen använder man ett objektiv med centralslutare eller att brinntiden är längre än slutartiden. Detta kan åstadkommas med att blixtljuset pulseras ut. Profotos utvecklare jobbar på att ge B1 en sådan funktion, ofta kallad High Speed Sync (HSS).
Vid vårt test i enduroskogen blev många bilder irriterande oskarpa eftersom blixtsynktiden 1/200 sekund inte räckte tid för att frysa rörelserna. Panorering med betydligt längre slutartider blir däremot effektfullt.
När blixten är kraftigare än det omgivande ljuset fryser blixtens snabba blixturladdning motivets rörelser.
När blixtljuset är ungefär lika starkt som det omgivande ljuset behövs även en snabb slutartid för att frysa rörelserna. Blixtsynktiden på 1/200 sekund räckte inte till i det här fallet.
Med panorering och längre slutartid kan oskärpan användas kreativt. Här fryser blixten en del av motivet. I det här fallet är slutartiden 1/15 sekund.
SLUTSATS
Profoto B1 är ett smidigt redskap för många mobila frilansfotografer som snabbt behöver få till en bra ljussättning. Att blixten är helt trådlös och kan användas med TTL-automatik innebär ett minimum av strul. Blixten och sändaren är enkla att ställa in.
Den enda nackdelarna jämfört med att använda en separat blixtgenerator är att man får hela tyngden uppe på blixtstativet samt att inställningsljuset är svagare. Vissa generatorer kan även ge snabbare uppladdningstid, men då skenar lätt prislappen.
Blixten är rejält byggd och ska tål tuff daglig hantering. Under testperioden har vi använt oss av Profotos nya RFi-softboxar som håller en imponerande byggkvalitet utan att priset skenar iväg.
Fotnot: Sedan testet gjordes har Profoto utvecklat HSS-funktionen och vi har kunnat konstatera att HSS-funktionen fungerar som utlovat. Profoto har också lanserat en mindre modell kallad B2 och flera mindre tillbehör till de båda blixtarna.
13 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Hur räknar man ljus vidare, om man t.ex. har två 600EX-RT, vad blir deras gemensamma ledtal då?
Om en blixt har ledtal 50 så har två blixtar ledtal 75 och fyra blixtar ledtal 100.
Multiplicera med 1,414 ( roten ur två)
En blixt 50, två blixtar 71 och fyra blixtar 100.
Hälsn.
/Janne
Kvadratroten ur summan av kvadraterna på ledtalen ger det gemensamma ledtalet. sqrt(20^2+40^2)=44,7, så summan av en blixt med ledtal 20 och en med 40 blir 44,7.
Två blixtar med ledtal 36 blir 51. Så det går åt två 600 EX-RT för att få motsvarande effekt som ett sånt här studioaggregat. Ungefär.
http://neilvn.com/tangents/comparing-power-studio-lights-vs-speedlites-speedlights/
/B
I det hela fantastiska blixtar!
Kan bara rekommendera dessa.
M