Fotosidan Poddradio
GAS, Gear acquisition syndrome, eller utrustningsanskaffningssyndrom på svenska, är en allvarlig åkomma som drabbar många fotointresserade. Vilka är orsakerna, hur botar man det och finns det något sätt att skilja mellan behov och begär?
Vi går till källan för att reda ut vad Henri Cartier–Bresson egentligen menade med ”det avgörande ögonblicket” och vi startar ett instagramkonto.
Länkar:
Fotosidan Poddradio
LR/instagram
Programledare: Göran Segeholm och Alexandra von Kern
Direktlänk till avsnitt 62 för nedladdning.
21 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Mer vapen tillverkning behövs i sverige.
En gammalt tips är att man åtnminstone 3 ggr upptäcker att man behöver utrustningen på grund av att man inte kan genomföra det man vill och att man om möjligt kan hyra utrustningen innan man köper den. Det är änklare för oss amatörer då vi inte kan räkna in utgiften. Det är skillnad mellan att man tycker att saker är bra att ha mot att man behöver den. Detta är fränsta orsaken till jag inte har bytt ut min 300mm/2.8 till 400mm/2.8.
Annars satt jag och funderade på när någon lyssnare skulle uppmärksamma oss på att vi troligen inte haft några nya hasselbladskameror alls att glädjas åt om det inte vore för att flygvapnet bett Victor Hasselblad att bygga en spaningskamera 1940. Den bjuder jag på.
Du kan ibland, men tyvärr inte alltid, bekämpa våldsamma brottslingar och fienden med handväskor (även om de innehåller en kamera eller två).
Det sagt så handlar både polis och försvar inte enbart om möjlighet till att ta till våld emot våldsamma angripare, men mycket om spaningsarbete och informationsinhämtning. För detta arbete så är ju foto en del av detta, och inte minst för flygvapnet. Tänkte precis på det högst ironiska i kommentaren i en pod som handlade om just Hasseblad!
@Fotosidan Pod: Bra att ni bjuder på den! :) Tack i övrigt för Sveriges överlägset bästa Pod. Otroligt kunnande om både foto och fotokonst hos både Göran och Alexandra. Blir alltid lika imponerad när jag lyssnar på podden. Grymt jobbat.
Det är dock inte alltid som ens de helt kan ersätta en bra liten systemkamera, eller ens en riktigt bra kvalitetskompakt för den delen (även om det blir ett allt smalare och mer trängt område med tiden, så kan tydligen Fuji, Sony och Leica producera riktiga konnesörsvarianter).
Hur bra än mobilkameror blivit så får man inte glömma skillnaden i sensorstorlek. F/1,8 på en liten mobilsensor är långt ifrån lika ljusstarkt som f/1,8 på en småbilds/FF-kamera.
Problemet jag har är snarare att jag tycker det är så jobbigt att släpa med mig in FF-kamera när bilderna ändå inte blir bättre :) Den kameran använder jag nästan uteslutande till jobb nuförtiden.
En dålig bild är en dålig bild oavsett vilken kamera den är tagen med, men en bra bild blir lite bättre om den är tagen med en enkel kamera :)
Även om jag har flera kameror att välja på (GAS?) så är det oftast bara mobilen/mobilerna som är med även för mig också. Jag tycker det är en fantastisk utveckling som skett där (något för framtida FsPod).
Sidonot; Huawei verkar inte tycka att deras egna mobilkamera alltid räcker till: http://www.androidpolice.com/2016/07/04/huawei-publishes-implied-p9-camera-sample-but-exif-data-reveals-4500-camera-took-it/
Känner igen mig en hel del i den då jag gillar att köpa nya saker, och speciellt fotorelaterade prylar. Skillnaden är att jag inte tror att nya prylar skall ge mycket bättre fotografier eller göra mig till en bättre, eller ens bra, fotograf (skall man ta hänsyn till det så borde jag nog hålla mig till en gammaldags partykamera med filmrulle i kartong).
Men kanske det är mer klassiskt prylnörderi/samlarmani det snarare handlar om, och inte riktigt diagnostiserad fullständig GAS (som Alexandra är kort inne på i podden). För även om jag inte tror på bättre foton (i stort) så tror jag lite svagt att det till en viss del skall göra fotograferingen roligare (vilket iofs stämmer ofta).
Min personliga regel är att försöka undvika att köpa något de närmaste tre månaderna efter att något nytt lanserats. Då brukar jag bli mer besinnad och tänka efter lite mer om det är något jag verkligen måste ha, eller som passar in med mina system. Förutom att "nyhetens behag" lugnar ner sig, så hinner jag även läsa tester och prata med andra fotografer om eventuella negativa saker och aspekter i produkterna (som alltid finns mer eller mindre).
Det brukar hjälpa - lite ivf.
Tack för en, som vanligt, utmärkt pod.
(Dock fortfarande lite osäker på exakt var gränsen går emellan GAS och prylnörderi/samlarmani...)
Har lagt upp en diskussionsbild men ni har visst en portvakt...