Nyheter
Terje Hellesø fråntogs titeln Årets fotograf för fem år sedan efter att ha fuskat i Photoshop. I år tilldelas Erik Johansson samma titel för naturbilder som är avancerade Photoshop-montage.
Stipendiet delas ut av Naturvårdsverket för 25:e året och prissumman är 25 000 kronor. Stipendiaten får även möjlighet att ställa ut bilder på Naturhistoriska riksmuseet.
─ Erik Johansson får stipendiet för att han med sina magiska bilder, med naturen som utgångspunkt, skapar en fantasi av en verklighet som faktiskt finns. Bilderna visar med briljans att även iscensatt fotografi kan vara nog så viktig och sinnesvidgande naturfotografi som både väcker och påverkar, säger Naturvårdsverket generaldirektör Björn Risinger i ett pressmeddelande.
The cover up. Vad väljer vi att se? Det som döljs, det som finns. Rent tekniskt består bilden av en man som är fotograferad på en stegen när han håller upp tapetrullar på Kinne-Kulle. Världen där bakom och stolparna är fotograferade vid ett senare tillfälle.
Erik Johansson började fotografera redan som 15-åring hemma i Götene. Han tog en masterexamen i interaction design vid Chalmers. Och är sedan några år tillbaka fotograf på heltid. Erik bor numera i Prag men inspirationen till bilderna är främst från uppväxtmiljön i Sverige. I början av 2016 kom Eriks första bok ut: Imagine. Den speglar hans fotografiska arbete från åren 2007-2015.
─ Jag är väldigt glad att bli tilldelad den här utmärkelsen och det är roligt att se att även andra tillvägagångsätt än traditionell fotografi kan uppmärksammas. Den svenska naturen är ett ständigt återkommande tema i mitt bildskapande. Jag har valt att skänkta hela prissumman på 25 000 kronor till Cancerfonden, säger Erik Johansson i ett pressmeddelande.
Här kan du se en video som visar hur Erik Johansson skapar en av sina bilder.
Här kan du se ytterligare en bakom-kulisserna-film.
Intervju med Erik Johansson i Fotosidan Poddradio
155 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Och vad är svensk landskapsfotografi? Hur långt kan man töja på begreppen?
Att jämföra detta med Terje känns i alla fall för mig inte direkt adekvat.
Bilderna är som ett fantastiskt pussel byggt av fotografier som behandlas kreativt och så pass bra att naturvårdsverket tyckte han var en värdig vinnare. Dessutom gick ju prispengarna till cancerfonden så summa sumarum tycker jag att han kan vara värd detta och vi som "fotograferar" får lägga på ett kol så vinner vi nästa år.
I just detta fall undrar jag om man inte borde ta sig en funderare över vad man anser är naturfotografi, eller fotografi generellt? Jag har inga åsikter om dessa bilder är konst, bra eller dåliga osv. Men jag funderar på vad som skall betraktas som fotografi om det ändå påstås vara en utmärkelse för en fotograf.
Jag fotar alltid i RAW och är tvungen att dra i spakarna i vissa sammanhang då det finns en diskrepans mellan sensorns sätt att registrera det min hjärna tolkar och minns. Men att kalla det manipulation är inte rätt. Drar man för mycket i spakarna så att det sker en kraftig förvrängning av det man minns är det dock troligen fråga om manipulation.
Vad har hänt.
Årets Naturfotograf, är det ett skämt eller...
inte bara omskakad utan riktigt ledsen. Om jag NU ska satsa på att bli riktigt duktig på natur/landskap fotografi , ja i och med detta så glöm allt du lärt dig nu, bara kör på.....och sen gör en variant av Tejle/Erik Johansson. dvs fotoshopa så mycket som möjligt så betraktarna inte ens vet om det är Tensta/Barcelona de ser.
// c
Läs motiveringen en gång till så kanske du förstår hur Naturvårdsverket resonerar: "─ Erik Johansson får stipendiet för att han med sina magiska bilder, med naturen som utgångspunkt, skapar en fantasi av en verklighet som faktiskt finns. Bilderna visar med briljans att även iscensatt fotografi kan vara nog så viktig och sinnesvidgande naturfotografi som både väcker och påverkar, säger Naturvårdsverket generaldirektör Björn Risinger i ett pressmeddelande."
Att Naturvårdsverket kan vidga vyerna och ett år ge priset till en bildkonstnär som skickligt arbetar med naturen, och människans påverkan på naturen, som utgångspunkt tycker jag är fantastiskt kul och viktigt. Jag är helt säker på att detta inte blir någon norm inom naturfotografin och att priset kommande år kommer att tilldelas dokumentära naturfotografer, som det alltid gjort.
Stort grattis till Erik Johansson!
Terje Hellesö får stipendiet för att han med sina magiska bilder, med naturen som utgångspunkt, skapar en fantasi av en verklighet som faktiskt finns. Bilderna visar med briljans att även iscensatt fotografi kan vara nog så viktig och sinnesvidgande naturfotografi som både väcker och påverkar, säger Naturvårdsverket generaldirektör Björn Risinger i ett pressmeddelande."
Erik Johansson är grymt bra men ingen naturfotograf i ordets rätta bemärkelse, enligt mig.
Artist, konstnär, pixelförvrängarexpert??
Om jag målar en miniatyrnatur på mina tånaglar i sällan skådad kvalitet och med exceptionell klass. Fotograferar, bildbehandlar och lägger ut på nätet och blir hip och omtalad. Kan jag då hoppas bli nästa års naturfotograf?
Hade inte känt mig bekväm med en sådan titel!!
En kille som har det där extra som är inspirerande och som man kan bli lite avundssjuk på.
Ser man inte natur i hans bilder så kanske man bör fundera på vilken blick man har.
Ja, han är mycket talangfull och säkert inspirerande för många.
kram/c
Himmelsvid skillnad mellan de båda sätten att göra bilder.
Jag är inte superimpad av dagens naturfotografer: Teknisk kvalitet och ytlig estetik har högsta prioritet. Därefter bildens innehåll och mening. Konstnärlighet ser man inte ofta. Man är formalister ("så här måste det göras, så här måste det se ut" för att vara "riktig" naturfoto"). Ofta vackra bilder med ett hedervärt arbete bakom. I en del fall med en djup kunskap om det man fotograferar.
- Men alltför sällan konstverk, bara hantverk.
Eriks arbete är spännande, vackert och riktig konst. Som jag ser det är naturen alltid med, men bara som en delmängd, aldrig huvudsyfte.
Min och vad jag också tror är den allmänna definitionen på naturfotograf; en person som ägnar sig åt att fota naturen. D.v.s. Erik passar mycket väl in på denna definition. Sen vad man gör med bilderna man tar är utanför definitionen.
Man kan t.ex. rama in bilderna och hänga upp dom i ett kreativt kollage på väggen. Man kan skriva ut dom svart/vitt på dasspapper om man känner för det. I dagens moderna samhälle är det inte ovanligt att kombinera olika yrken och kunskaper. Att kombinera sitt naturfotande med något annat borde ju inte ta ifrån en rätten att kalla sig naturfotograf?
Det som jag tycker känns väldigt relevant och fint när man utser "årets naturfotograf" är just att man fokuserar på personen bakom kameran. Det är ju inte årets naturbild som fått pris...
Det är väl inte den här typen av bilder man tänker på i första hand när man pratar om naturfotografer. Men Naturvårdsverket har tänkt utanför lådan denna gång och öppnat för nya möjligheter. En vinnarbild behöver inte nödvändigtvis vara tagen från ett gömsle i skogen. Jag ser med spänning fram emot nästa års utnämning.
Hade inte känt mig bekväm med en sådan titel!!
Det är skillnad på att vänta på rätt ljus, sitta veckor, år och dagar ute i naturen med själva fotograferandet som huvudsyfte än att lägga veckor, år och dagar i photoshop och bygga kulisser mm.
Då skall det också vara skillnad på titeln så man vet vad det handlar om.
Om Erik fått utmärkelsen Årets Photoshoppare eller liknande hade varit perfekt och välförtjänt.
Erik är värd många priser, men mycket märkligt att ge honom ett i naturfotografi!
Problemet med många naturfotografer är att de ställer krav på sin omgivning att kunna se deras personliga upplevelse i de bilder de tar. De flesta av dem når dock inte ens i närheten av att känslomässigt beröra annat än de redan frälsta. Jag ser hellre bröderna von Wrights alster publicerade 1828, eller Erik Johanssons bilder, än ännu en platt och rätt tråkig naturbild.
Jaja, trevlig nationaldag allihop!
Och ja, en avundsjuk "expert" blir man.
Men det är väl knappast några foton man får se exempel på?
Kanske dags att döpa om tävlingen. Om kriterierna har ändrats såpass mycket?
Och när det gäller snacket om bristande kunskap - det här är ingen tävling, det är frukten av ett tyckande. Och resultatet av tyckandet, dvs utmärkelsen ska ju inte spegla någon särskild kunskap hos den som ger utmärkelsen, det är ju inte dennes kompetens som ska bedömas.
När det gäller "fusk", lögn" eller "förfalskning" tycker jag att det är uppenbart. Sunda förnuftet säger att om man hävdar att någonting är vad det inte egentligen är, och att resultatet är manipulerat, så är det lögn/fusk/förfalskning. Om man manipulerar, i mörkrummet eller i datorn, och är helt öppen med det, exempelvis tar himmel, hav och land från flera olika exponeringar och lägger ihop det till en fin bild, så är det naturligtvis OK om man talar om vad man har gjort och visar det färdiga resultatet som en bra bild. Mörkar man den proceduren och hävdar att bilden är naturlig eller sann så ljuger man. Det är så enkelt.
Och jag kan förstå att det är viktigt att man försöker hålla sig till en så allmän sanning som möjligt i produktfotografi som exempelvis i mäklarärenden. Det gäller att inte skapa falska förväntningar.
Sedan anser jag utnämningen även rent etiskt är galen eftersom naturfotografi ska vara utan bildbehandling som lägger eller tar bort saker eller gör biildbehandling som räknas som (onaturlig)
Bilden ska vara så (ärlig)som möjligt.
Där passar inte Eriks bilder int eriktigt eftersom dom bygger på mycket bildskapande i datorn. Jag tycker att Erik är superduktig men skulle inte klassa honom som naturfotograf o förstår inte hur naturvårdsverket tänkte.
Oftast om det blir mycket kommentarer så brukar det ligga något bakom det i detta fall så tror jag att många inte tycker att hans bilder passar in i klassen natur.
Eriks bilder faller mig inte i smaken, så jag tänker inte göra någon topplista.
Det är ju inte din ständigt återkommande avsky för den svenska samhällsmodellen som är problemet – ingen kommer att fängsla dig för den – men du kan ju fundera över hur roligt det vore om du tillhörde en lokal fotoklubb och vid varje möte dyker det upp en crazy tjomme som högljutt argumenterar för fria marknadskrafter, dödsstraff och Donald Trump... samtidigt som du försöker visa upp din Seagull 4B1-kamera.
Det du sysslar med på Fotosidan är orimligt och en smula övertänt.
Vi är på ett forum för fotografi. Du talar nästan aldrig om fotografi.
Det finns en rad forum där diskussionerna kretsar kring politik och samhällsanalys. Varför flyttar du inte din energi dit i stället?
Vad jag förstår så är de flesta inte kritiska till eller vill nedvärdera bilderna i sig, de kan vara hur bra som helst. Det många, inklusive jag själv, ställer sig frågande till är om bilderna är att betrakta som fotografi? Och det är väl egentligen detta som skulle kunna bli en intressant diskussion? Vad är ett fotografi? Hur mycket kan man jobba med bilder innan de är att betrakta som något annat än fotografi? Är det ens viktigt att definiera fotografi och skilja den från andra former av visuella uttryck? Om man tycker att det är viktigt, varför tycker man i så fall detta? Var i ligger skillnaden att på plats där och då försöka fånga stämningen i ett stycke verklighet som utspelar sig framför kameran jämfört med att jobba fram en idé framför datorn? Är den gamla skiljelinjen mellan "att ta" och "att göra" bilder fortfarande relevant? osv.
Men i stället för utgångspunkt till fördjupande och intressanta diskussioner blir det som vanligt på nätet i huvudsak pajkastning där hela frågan förklenas till: "avundssjuka", man är mossig, kultursnobb från södermalm, griniga gubbar och andra dumheter.
Det är också därför som det så ofta blir totalt meningslöst att ge uttryck för några åsikter och söka någon form av fördjupning på nätet. De flesta, eller i alla fall tillräckligt många för att alla försök skall smulas sönder, söker inte större förståelse och fördjupning utan de söker konflikter.
Nu handlar ju utmärkelsen om "Årets naturfotograf" och inte om "Årets bildskapare" eller annat vidare begrepp och då är det högst relevant att diskutera vad som är fotografi och vad som inte är det och det är också där merparten av kritiken ligger vad jag förstår.
Men att han utsågs till årets naturfotograf kanske inte var det mest passande valet av Naturvårdsveket enligt mig och många andra här i tråden. Visst är pristagaren naturfotograf till en viss del. Skapandet av naturillustrationerna börjar ju med fotografier. Men sedan förvandlas fotografierna till något annat. Något jag vill kalla fantasifulla naturillustrationer.
Jag tycker att ”årets naturfotograf” ska ha mycket mer verklighetsanknytning och naturlig äkthetskänsla. Det är verkligen värt att premiera i dessa vilda bildbearbetningstider. Men Naturvårdsverket gjorde tvärt om. Ett steg i fel riktning tycker jag.
När slutar ett fotografi att vara ett fotografi och blir något annat är något man kan fundera över? Var går gränsen?
Tycker hans bilder är görsköna.
Jag tycker man kan jämföra med James Camerons Titanic-scenerier som då, för snart 20 år sedan, var hissnande grafikskapelser. I dag är de.... smått fåniga.
https://youtu.be/32g61zq254Y?t=1m43s
Till skillnad från exempelvis tecknaren Hans Arnold, vars personliga bildvärldar fascinerar än i dag.
(Vill tillägga att det är inte fotosidans medlemmar som delar ut stipendiet)
Utveckla gärna detta med stark symbolik och säreget bildspråk.
Jag tycker att hans bilder är småkul och charmigt dekorativa – mycket färger och ett innehåll som tilltalar barnasinnet i mig. Men absolut inget som stannar länge eller väcker frågor. Mer julkalendern än John Bauer liksom.
Jag kräver så klart inte att alla bilder måste vara utforskande, säregna eller banbrytande, men det känns onödigt att läsa in värden i Erik Johanssons bilder som inte finns.
Ett fotografi enligt gängse definition är "ett stycke verklighet avbildad med en kamera", dessa bilder är ingen verklighet som någonsin existerat någon annan stans än i kreatörens huvud och därför inte heller några fotografier som jag ser det.
Detta går heller inte att jämföra med "vanlig" bildbehandling där man inte tar bort eller lägger till saker i bildytan även om en sådan också kan överdrivas så att den blir manipulativ.
Så huvudfrågan för mig (och många andra) är: Vad är ett fotografi? Inte huruvida man gillar bilderna i sig eller inte eller dessas eventuella konstnärliga värde, det är en helt annan diskussion som dessutom är helt subjektiv till sin karaktär.
"En av de mest utstickande formerna av fotografi är fotomontaget, där flera foton satts ihop eller på andra sätt bearbetats, antingen fysiskt eller genom något bildredigeringsprogram. Sådana montage finns i två huvudtyper: collage och bildmanipuleringar."
Saxat från samma källa.
Det är skillnad mellan ett fotografi och ett bildmontage m.m. som jag och många andra ser det. Om bilden dessutom är bearbetad på ett sätt som omöjliggör att avgöra vad som ursprungligen fotograferades eller som i dessa fall hopsatta av en massa bilder och bildelement är det inte fotografi i bemärkelsen avbildning av verkligheten fångad på ett ljuskänsligt material genom en kamera. Bilderna som här presenteras har aldrig haft något med verkligheten att göra i den form de presenteras.
Det är just detta som jag anser är viktigt att diskutera: Vad är fotografi? Om man inte ser fotografiet som unikt i sin egen rätt blir ju hela begreppet totalt meningslöst.
Jag har lite svårt att förstå vad som är så provocerande i min ståndpunkt? Bilderna i sig har man ju rätt att tycka vad man vill om, det är inte detta det handlar om för mig.
Men om man inte ser någon skillnad i att fånga något som utspelar sig framför kameran när det gör det på ett sådant sätt att det blir en unik och bra bild jämfört med att skapa sina egna verkligheter framför datorn där jag dessutom har alla möjligheter att ändra, lägga till och ta bort tills det blir precis som jag vill ha det så blir det givetvis omöjligt att diskutera.
Just inom naturfotografin så har dom seriösa verkligen försökt hålla en linje med (ärliga)bilder därför fick bland annat terje på skallen o fick lämna tillbaka priser o uteslöts av flera. Men nu är inte Erik oseriös någonstans utan tvärtom hur duktig som helst problemet är att han inte tar några direkta bilder som förknippas med naturfotografi samt med den bildbehandlingen så är inte det inte ok inom den kategorin. Jag anser att det är helt fel att ge det priset till Erik det är inte den grenen han deltar i.
Ni som tycker motsatsen ingen har fortfarande sagt vilka hans 3 bästa naturbilder är jag väntar på att se dom för jag har svårt att hitta några naturbilder i hans fotografi.
Hade han fått pris för bästa
photoshop teknik check
kreativitet check
uthållighet check
fantasi check
fotografiteknik check
inga problem alls med det.
Däremot önskar jag att jag hade lite av Eriks kunnande i PS skulle underlätta en hel del. Vore kul att höra Eriks kommentar av utnämningen om han själv känner sig som en naturfotograf med sina motiv.
Få i denna tråd misskrediterar Eriks kunskaper utan det handlar om att få tycker att hans fotgraferande är direkt likt med andra naturfotografer varken i teknik eller motiv att babbla om dammluckor är så tramsigt så det räcker o blir över. Inom naturfotgrafin har man alltid försökt vara ärliga med bilderna o har tydliga regler för vad man får göra eller ej ingen direkt nyhet.
Och tolka nu inte ärligt med att jag skulle påstå att Eriks biilder är oärliga han är öppen med sin teknik etc men direkt förknippat med naturfotografi är det inte enligt mig.
Prissumman är 25 000 kronor, och stipendiaten får även möjlighet att ställa ut bilder på Naturhistoriska riksmuseet. Men Erik Johansson tänker skänka pengarna till Cancerfonden.
- Jag gör det eftersom jag känner att naturfotografi egentligen inte är mitt område.
Sent är det i allmänhet väldigt populärt att ha åsikter om vem som borde få priser, vem som borde bli publicerad och vem som borde få ställa ut. Inget unikt för fotosidan, människor som inte kan skapa något själva brukar vara väldigt pigga på att kritisera :)
”Inget unikt för fotosidan, människor som inte kan skapa något själva brukar vara väldigt pigga på att kritisera :)”
Jobbigt att ta ställning. Uppskattar mera konkret inlägg än att diskussioner är jobbiga och skapade av folk som inte är kreativa. En viktig del av skapande och att få den att gå frammät är just diskussion och samtal, sen att människor inte verkar vara van med den formen för att utveckla och få nya villar både på sitt egna skapande och andras är en annan sak.
Tex, bilden Cover up som är genialisk i mina ögon och så talande för vår tid och vad vi gör med vår miljö och natur.
Erik Johanssons bilder har stort värde, och som konst är viktiga, därför att dom ofta påpekar något som få tänker på, men är det ”fotografi” eller konst som ett vidare begrepp, det är det frågan gäller.
Moustafa Janos bilder är fotomotage, alltså konst och inte fotografi, även om dom bygger på fotografier. Nick Brandts verk är högst preparerade och arrangerade fotografier. Min egen bild http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/374451/3477641.htm kan knappast kallas ett fotografi, även om det är ett fotomontage av flera bilder.
Var går gränsen, och finns det en gräns. Det är det debatten gäller. Bäst vore kanske om naturvårdsverket ändrade sin definition från ”naturfotograf” till ”naturskildrare”, och på så sätt öppnade upp för fotomontage liksom målare och tecknare till exempel.
Sen en något onödig kommentar; det var det väl ändå fotografi det handlade om, dvs ljus som projiceras på ett ljuskänsligt medium. Och ingen, oavsett vad man tycker annars, kan ju inte säga annat än att Erik Johanssons bilder är fotografier.
Men du är väl förstås inte allvarlig med din liknelse.
Således kan man ju få priset för en fin "olja på duk" så länge man äger en kamera och har tagit en bild man målar av. Bruno hade absolut varit en värdig pristagare, jag vet inte om du sett hans bilder men en del av dem är magnifika
Som tillägg till Robins inlägg om manipulation... De mest uppenbara manipulationerna var ju alla porträtt på kungar som målats genom historien. Kungen var i princip aldrib så frisk, lång och ståtlig som tavlorna ger ske av. Ofta var han kort, kutryggig, tandlös, hårlös, hjulbent osv. Allt till följd av dålig mat, dålig hälsa osv. Men målaren hade ofta bra fantasi och presterade manipulationer värdiga ett pris för naturfotografer.
https://www.youtube.com/watch?v=OpMtcze2A3Q
https://www.youtube.com/watch?v=8fP3AJl6eLk
https://www.youtube.com/watch?v=TiCLMePjK-Y
Diskussionen om vad som är naturfoto eller inte, den börjar bli rätt tjatig. Första gången jag var med i en hetsig diskussion om detta var någon gång i början av 1980-talet. Sedan har den varit rätt envis, men ändrat sig i takt med vilka tekniska möjligheter fotograferna har.
Intressant att nyheten om Eriks utmärkelse börjar med mitt namn, istället för att fokusera på Erik! Det tar fokus ifrån det som gör Eriks bilder unika och personliga. Jag kan bara beklaga detta, på Eriks vägnar.
Förstår heller inte varför så många hela tiden återkommer till att sätta naturfoto och konstfoto i motsatsförhållanden. Naturfoto KAN OCKSÅ var konstfoto, och konstfoto KAN OCKSÅ vara naturfoto. Är det fotografier från naturen, är det naturfoto. Punkt!
Jag har några tusen gånger erkänt och bett om ursäkt för det jag gjorde, vilket inte alls hade med utmärkelsen som jag fick 2010. Blanda inte ihop! Jag vet vad jag gjorde för fel, men skapa inte egna sanningar om mig som inte är sanna.
Jag manipulerar gärna och ofta, beroende på vad man lägger i begreppet. Och jag berättar hela tiden om det jag gör och gjort. Så länge man håller sig till sanningen, så kan det aldrig bli fel. Jag ljög, vilket var fel. Jag ljuger inte längre, och gjorde inte tidigare heller - och då är det inte fel.
Det finns ENBART två regler för naturfotografer att tänka på; att inte skada naturen och att inte ljuga. "Gör inget du skäms för att redovisa", som en känd fotograf sa en gång i tiden. Det är detta som gäller, INGET ANNAT!
Jag har varit i ett stort antal diskussioner genom åren om detta, berättar att jag ljög och argumenterar om detta. Möts sedan med motkommentaren "men du ljög ju..." och sedan har vi moment 22.
Förvånansvärt många har kommenterat nyheten, men ännu mer förvånande är att så få väljer att gratulera Erik till utmärkelsen. Är det svårt att glädjas åt andras framgångar?
Utmärkelsen delas ut till en naturfotograf per år, men det finns många duktiga naturfotografer. Därför kommer andelen duktiga naturfotografer som inte fått (eller kommer att få) utmärkelsen vara rätt stor. Ett stort antal som borde fått den, kommer aldrig få den - räknestycket går inte ihop. Men jag tycker vi ska glädjas med de som får utmärkelsen!
Kanske det är tid att börja betrakta ”fotografi” på samma sätt som målning och betrakta naturfoto på samma sätt som vi betraktar naturmålningar och konst. Vad som är viktigt tror jag är att man håller sig till vad du kallar ”sanningen”, ”inte ljuga”, alltså inte skildra något som inte finns, inte uppfinna eller dikta upp något falskt.
Jag håller odelat med dig att när man skall skildra naturen skall man göra det som en del av naturen, inte klampa in som en bulldozer och förändra den så det passar ens egna förutfattade meningar. Inte heller i datorn.
Själv ser jag inte Eriks alster som varken naturfotografi eller naturskildringar, dom är väldigt artificiella och ligger för långt borta från verkligheten i mitt tycke, mer kreativa ”visual effects” än både fotografi och naturskildring, men det är som sagt bara mitt tycke. Däremot är hans bilder väldigt kul ur en teknisk synpunkt. Dom kan bäst jämföras med Wetas ”King Kong”, ”Ringen” eller ”Avatar”. Inga verklighetsskildringar, men förstklassig underhållning. I mitt tycke skall just naturskildringar, oavsett vad man kallar dom, vara verklighetsskildringar och inte representera något artificiellt som bara kan existera i en dator.
Mer intressant är att försöka se in i framtiden. Mellan att sensorn i digitalkameran fångar ljuset genom objektivet och kameran producerar en JPG bild på minneskortet manipulerar kamerans interna data system alltid bilden, och redan nu kan vi göra olika inställningar där. Vad händer i framtiden när vi kan ladda ner appar där vi kan alltmer styra den manipulationen. När upphör en bild som kommer rätt ut ur digitalkameran att vara ”fotografi”. Hela ämnet behöver stötas och blötas en hel del. Hur skall vi ställa oss till ”manipulation” av scenen innan fotografiet tas, som vi tidigare har diskuterat på den här tråden.
I slutändan tror jag att grunden skall bli att bilden skall vara just en sanningsenlig och verklighetstrogen skildring, inte nödvändigtvis exakt avbild, av verkligheten. Själv manipulerar jag väldigt mycket, det är nära nog ett standardförfarande i kommerciella sammanhang. Naturfoto manipulerar jag inte alls, men det är bara för att jag tycker det är trevligare så. Tävlingar och liknande har jag för länge slutat med. Mer av personliga uppfattningar av bedömaren än verkligt värde i min värld.
Vad man lär sig av fotohistorien är att det alltid skett ändringar inom teknologin och hur detta ändrat våra uppfattningar. Detta var heller inget okänt fenomen när vi enbart hade de analoga teknikerna. Ernst Haas och hans rörelseoskärpa på 1950-talet, inte att förglömma. Eller varför inte Jerry Uelsman och hans totala manipulationer gjorda i ett traditionellt analogt mörkrum. Inget nytt under solen, alltså.
Det har rätt länge varit tid att börja betrakta fotografi på samma sätt som målning, särskilt om man tänker på Robert Demarchys fotografier i början av 1900-talet - med både gummitryck och bromoljetryck. Sedan måste man börja skilja på "att inte ljuga" och att "berätta sanningen". Och att inte skildra något som inte finns... Så länge man är öppen och ärlig med vad man gjort, så är allt tillåtet! Och vad är det som inte finns? Många bilder handlar mer om illusioner än om någon sanning. För vad är sanning egentligen?
Vad med abstrakta naturbilder, där man inte ens kan se att det är hämtat från naturen? Är det naturfoto? Självklart är det det, i mitt tycke.
Och naturfoto är ett lika fritt och öppet bildområde, som alla andra! Jag ser inte naturfoto som någon "helig ko", jag har inte bestämt detta - och kommer aldrig göra det heller. Den dagen som naturfotografin reglerar allt in i tydliga riktlinjer, den dagen dör naturfotografin INIFRÅN.
Men man ska inte ljuga, eller skada naturen. Mer behöver man inte tänka på!
Det som skiljer idag är väl att vi har möjlighet till återgivning i färg och ett större denistetsomfång. Men fortfarande är det som fastnar på "fotot" det vi ser med ögonen.
slutligen tror jag inte man ska se det som att frånvaron av gratulationer betyder att man missunnar Erik något - jag tror istället man ska se denna diskussion som et ifrågasättande av de som delar ut priset, inte pristagaren.
Regel Nr1 i fotografi är att det inte finns några som helst regler.
I tävlingar ja, men inte här. Årets nauturfotograf är ingen tävling och således finns inte några regler. Punkt.
Oavsett tycker jag att han visar på en fantastisk kombination av talang i förberedelser och genomförande.