Bild på lappuggla ger Jonas uppmärksamhet
Jonas Classon har dokumentera lappugglor i flera år.
Foto: Jonas ClassonJonas tog den uppmärksammade bilden på lappugglan.
Jonas Classon från Kumla har ägnat en hel del tid åt intervjuer på senare tid. Anledningen är en uppmärksammad bild på en lappuggla han tog förra året. Den har vunnit flera priser och publicerats på en rad ställen, bland annat brittiska The Times.
Berätta om bilden, hur gick det till?
Jag har jobbat med att dokumentera lappugglor i flera år. Just den här individen följde jag i drygt en månad i mars-april förra året. Att lära känna individen och förutse dess rörelsemönster är en förutsättning för att få de bilder jag vill ha. Jag fick ett tips av en god vän och kollega, Niclas Ahlberg, att det skulle bli fullmåne den här kvällen. Jag åkte ut med höga förväntningar då en bild på lappuggla i månsken varit högt upp på min önskelista under många år.
Jag hittade först ugglan i god tid, men på fel sida av skogen för att se månens uppgång. Plötsligt flög den iväg och försvann. Halvbitter gick jag tillbaka till bilen redo för hemfärd. Det var sent, och började bli för mörkt.
När jag sakta körde hemåt upptäckte jag en välbekant figur uppe i en björk. Jag backade försiktigt ned bilen i ett dike för att försöka få till en svag belysning på ugglan av strålkastarna på bilen. När jag smög ut ur bilen såg jag att månen snart skulle placera sig perfekt ovanför ugglan och när allting stämde höjer den plötsligt sin klo innan den attackerade en sork.
Förstod du direkt att det var en bild utöver det vanliga?
Ja, mina armar skakade av adrenalin och när jag såg bilden på displayen reste sig nackhåren. Det var en häftig känsla att inse att jag just tagits min livs bild.
Jonas Classon.
Den har vunnit flera utmärkelser?
Bilden vann kategorin ''Animals in their environment'' i Siena International Photo Awards och blev även Highly Commended i Wildlife Photographer of the Year och GDT.
Bilden har publicerats på många ställen?
Den har publicerats i de flesta svenska tidningar men även på en helsida i The Times och flera andra internationella medier.
Den ställs nu ut på Natural History Museum i samband med utställningen WPY56 och i Siena i Italien.
Vilken utrustning är den tagen med?
Canon 1DX Mark 2 och ett Canon 200-400mm med inbyggd 1,4 extender. 1/160 s, f/4.0 ISO 3200
Vad fotograferar du helst?
Jag fotograferar uteslutande fåglar. De är så otroligt häftiga och ju mer tid jag studerar deras beteenden desto intressantare blir de.
Det finns så mycket att lära i fåglarnas värld.
Du har gett ut en bok, kan du berätta om den?
Svart album är en personlig bildserie där jag porträtterat fåglar som ljuspunkter i mörkret. Anledningen är att jag under en lång och svår sjukdomsperiod upplevde mina möten med fåglarna som ljuspunkter i en mörk tillvaro. Boken blev ett sätt för mig att bearbeta sjukdomstiden och ge fåglarna den uppmärksamhet de förtjänar.
Har du några projekt på gång?
Ja. Och den stora utmaningen brukar vara att inte jobba med så många projekt samtidigt. Det finns en kraft i att gå in 100% och slutföra ett projekt innan man går på nästa. Nu när boken är klar får vi se vad som blir nästa fokus.
Det finns fler bilder på Jonas hemsida, där man även kan beställa hans bok.
Läs mer
26 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Ansiktsuttrycket och den knutna klon är ju bara helt underbar i kombination med den gråblå tonen och månen i bakgrunden. En sann fullträff, gratulerar !
Som 13 rätt på tipset och ensam vinnare på V75 samtidigt, men det handlar om slit, arbete och skicklighet.
Lyft på hatten / Janne
Så roligt
Det står ju i texten: ”När jag sakta körde hemåt upptäckte jag en välbekant figur uppe i en björk. Jag backade försiktigt ned bilen i ett dike för att försöka få till en svag belysning på ugglan av strålkastarna på bilen.”
Så ”uppljusningen” är ju en del av fotograferandet, inte ett resultat av efterbehandling..
Givetvis bör en fotograf redovisa hur bilden är gjord, och i det här fallet har Classon gjort det (som du påpekar).
En annan fotograf som kanske hellre hade ljusat upp i efterbehandlingen borde då också redovisa det. Åtminstone vid förfrågan.
Sen verkar ju informationen om hur det verkligen gick till ha missats av de som först kommenterade bilden.
Normal efterbehandling gör ofta bilden bättre. Se bara på Ansel Adams olika versioner av Moonrise over Hernandez. Den sista versionen är rätt olik första försöket.
https://petapixel.com/2018/11/07/the-story-behind-ansel-adams-iconic-moonrise-hernandez/
Synd att efterbehandla sönder en sån pangbild, i min mening. Kanske att fotografen läser här och inser misstaget:-) Det är lätt att sitta och knåpa för länge med en bild utan att själv se hur konstigt slutresultatet blev. Lyckligtvis är det bara att prova igen, till skillnad från att ta själva bilden.
Jag tror dock att Jonas Classon kanske vinner hela 20-talet.
MvH
Johnny
Någon skrev här ovan: "Synd att efterbehandla sönder en sån pangbild". Ännu mer synd tycker jag det är att analysera sönder en sån pangbild i jakten på att bena ut hur den tillkommit. I mitt tycke saknar det fullständigt betydelse hur den tillkommit. Njut istället och gläds med upphovsmannen!