Regeringen vill tillåta drönarkameror
Foto: Don McCullough / CC BY
Efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen under hösten blev det i princip förbjudet att fotografera och filma från drönare. Nu vill regeringen ändra på det.
Enligt Högsta förvaltningsdomstolen ska en kamera som är monterad på en drönare betraktas som en övervakningskamera. Och då krävs det ett tillstånd från länsstyrelsen för att använda kameran.
I ett pressmeddelande skriver regeringen: "Detta riskerar att försvåra samhällsnyttig användning av den nya tekniken och bli onödigt betungande för en snabbt växande bransch". Regeringen vill att drönarkameror ska kunna användas mer fritt av företag och då krävs det en lagändring.
– Vi har i dag skickat ut ett förslag på remiss där drönare undantas från tillståndsplikten enligt kameraövervakningslagen, säger justitieminister Morgan Johansson (S) till TT.
Förslaget innebär att kravet på tillstånd tas bort och att enskildas personliga integritet i stället ska skyddas av reglerna i personuppgiftslagen. Detta betyder att den som använder kamerautrustade drönare måste vidta åtgärder för att undvika integritetskränkningar, till exempel genom att se till att användning sker för legitima ändamål och på ett öppet sätt.
– Med det här förslaget löser vi företagens problem, men ser också till att enskilda får ett starkt skydd mot integritetskränkande övervakning, säger justitieminister Morgan Johansson.
Även privatpersoners användning av drönare omfattas av förslaget, däremot ska myndigheterna fortsätta att följa reglerna i kameraövervakningslagen.
Förslaget skickas nu ut på remiss till mitten av februari. Sedan tidigare sker en bredare översyn av kameraövervakningslagen. Utredningen ska lämna sina förslag i juni 2017. Ändringarna i kameraövervakningslagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2017.
Här kan du läsa regeringens förslag på lagändring.
Läs mer
Fotosidan är gratis! Som inloggad får du smarta funktioner. Du kan ladda upp 10 bilder och få kritik på dem. Du får vårt nyhetsbrev. Du kan skapa köp&sälj annonser mm
46 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Men DI publicerade i senaste nummer numret av deras tidning en artikel om det inte alls så glasklara läget efter domen.
Högst intressant att läsa.
http://www.datainspektionen.se/Documents/integritetifokus/integritet-i-fokus-16-04.pdf
De har tid på sig att hinna göra oss besvikna igen innan allt är klart.
Det känns som att domstolen har slagit knut på sig själva för att komma fram till en förutbestämd slutsats.
Underrätten gjorde rätt bedömning i detta fall.
Vad jag har förstått så är renodlade sk dashcams, som startar automatisk och kan spela in filmer även fast bilen inte är i rörelse, fortfarande förbjuda. (Action)kameror, t.ex. GoPro, som måste startas manuellt är däremot tillåtna.
Vad gäller semantik så är det en vital del av juridiken.
Behöver en drönare startas manuellt? svar ja.
Och du manövrerar den hela tiden.
"Med övervakningskamera avses en kamera som är uppsatt så att den kan användas för personövervakning. Men det fordras dessutom att den inte manövreras på den plats där den är uppsatt."
HDF - som anger hur lagen skall tolkas (inte du) - menar alltså att kamera på drönare är att betrakta som övervakningskamera eftersom den inte manövreras på plats eller operatörens omedelbara närhet (typ en armlängds avstånd).
Så att hävda att beslutet är uppåt väggarna, även juridiskt, är direkt fel eftersom du argumenterar selektivt. Sådan bidrar bara till en skev och osaklig diskussion.
De kom fram till att kameran inte är varaktigt uppsatt, helt tillfälligt monterade kameror omfattas inte. Det måste finnas en viss varaktighet för att kameran ska omfattas av lagen (se prop. 2012/13:115 s. 26) Det här är knäckfrågan!
Det var detta med varaktigheten som förvaltningsdomstolen ändrade, vilket är fullkomligen absurt då en drönare har en flygtid på 15 minuter, vilket naturligtvis är mycket tillfälligt. Och eftersom den inte är varaktigt uppsatt behöver man inte heller bedöma om den manövreras på platsen vilken blir en följdfråga, men även den blir lätt orimlig, men det är inte huvudfrågan, vilket du verkar tro.
Det stämmer att HDF anger hur lagen ska tolkas, det betyder inte att de har rätt eller har gjort en rimlig tolkning, det görs oriktiga tolkningar i domstolen ofta, det är också därför praxis ändras. Nu kommer man ändra lagstiftningen eftersom domstolens beslut var just uppåt väggarna, och helt oväntat eftersom det är en helt orimlig tolkning av lagen och proppen.
Jag argumenterar inte selektivt eller det minsta osakligt utan stringent och logiskt, det är det som ÄR juridik. Jag är förmodligen den enda här inne som arbetar med juridik på en myndighet, skriver remissvar till domstolar och representerar myndigheten i olika mål både i tings och hovrätt, och då mycket stora mål, inte små mål som detta som egentligen är ett litet skitmål som borde vara lätt att avgöra, det får dock stora följdverkningar. Så du kan försöka mästra någon annan istället. :)
PS. Proppen anger även att med pesonövervakning avses "Så är fallet om hela personen eller personens ansikte syns" Vilket även det starkt går att ifrågasätta med en vidvinkel på en drönare. Även att
" För att en möjlighet till identifiering ska anses föreligga krävs att sådana kännetecken kan iakttas som gör att man utan större osäkerhet kan skilja de personer som iakttas från andra personer (prop. 1989/90:119 s. 40).
Det finns alltså en mängd invändningar mot detta beslut. Listan går att göra lång på punkter där detta beslut borde ha fallit om man förstår tekniken.
Vet inte vilken underrätt och beslut du hänvisar till så det är svårt att kommentera dess betydelse.
"Med övervakningskamera avses en kamera som är uppsatt så att den kan användas för personövervakning. Men det fordras dessutom att den inte manövreras på den plats där den är uppsatt."
HDF - som anger hur lagen skall tolkas (inte du) - menar alltså att kamera på drönare är att betrakta som övervakningskamera eftersom den inte manövreras på plats eller operatörens omedelbara närhet (typ en armlängds avstånd).
Så att hävda att beslutet är uppåt väggarna, även juridiskt, är direkt fel eftersom du argumenterar selektivt. Sådan bidrar bara till en skev och osaklig diskussion.
Jag håller med om att effekterna av domen blev orimliga men jag tycker inte att resonemanget i sig var så märkligt.
F
Man behöver nog visa var i HFDs domslut som resonemanget är fel, och också varför det inte går ihop med formuleringarna i URL (och dess förarbeten).
Det vi kan glädja oss åt är förstås att regeringen har tagit konsekvenserna av att lagen är knäpp och föreslår en ändring i den. Tyvärr kommer inte ändringen att träda i kraft förrän om cirka ett halvår (i bästa fall), men generellt är det bra att lagändringar inte hastas fram. Viss remisstid och handläggningstid behövs för att säkerställa att det inte blir alltför tokiga konsekvenser av en lagändring.
Så det är många saker som faktiskt inte lirar.
Sedan kan man ju även fundera på va de menar med att kameran monteras återkommande? Det betyder alltså att det måste spela roll hur ofta man flyger, flyger du ett fåtal gånger så bör det alltså vara okej. Annars faller ju det resonemanget också.
Jag tycker inte lagen är knäpp egentligen, utan tolkningen. :) Och den ståndpunkten är jag ju långt ifrån ensam om.
Gällande Prop. 1989/90:119 så står det också "För att personövervakning i lagens mening skall anses föreligga fordras liksom enligt nuvarande lag att användningen gör identifieringen av personer möjlig. Med detta avses inte bara att en person direkt kan kännas igen genom att ansiktet syns tydligt. Även sådana omständigheter som utmärkande klädsel, speciella kroppsrörelser eller särskild kroppskonstitution kan möjliggöra identifiering." (Min kursivering).
Även om kameran inte monteras så ofta är det fortfarande återkommande montering och inte "helt tillfällig" skulle jag säga. Men även om man bara monterar kameran en gång (och alltså inte återkommande) så kan jag inte utläsa av domen att kameran då inte är "uppsatt". Kanske räcker det med en flygning på 10 minuter för att det inte längre kan anses som en "helt tillfällig" uppsättning av kameran. Men detta känns som ett ganska teoretiskt resonemang :-)
F
F
Hela historien är en EXAKT upprepning av vad som hände när Segway introducerades i Sverige - ni som eventuellt minns den historien. Man beslutade snabbt att förbjuda dem eftersom man inte visste vilken konstig form av fordon det var.
Jag föreslår att man ger skeptiker till ny teknik SPARKEN - för säkerhets skull, tills deras huvuden undersökts ordentligt.
Blir det säljstopp / köpstopp på drönare med kamera då?
Personligen struntar jag i vilket och kommer fortsätta filma
naturen i norra Hälsingland vilket inte är intigritetskränkande
såvida inte Björnar och Älgar har åsikter i ämnet :-) .
Det är fortfarande tillåtet att fota och filma från drönare, även om det är begränsat (exempelvis inomhus).
Dessutom säljs många (de flesta?) drönare utan kamera, vilket man monterar på själv i efterhand.
Därmed finns det inget som befogar ett förbud att sälja drönare, som utan kamera är helt lagliga även enligt dagens (märkliga) tolkning av lagen.
Att - enligt dagens tolkning av lagen - förbjuda drönare med kamera, för att det är förbjudet att fota/filma på vissa (många) platser, är ungefär lika logiskt som att förbjuda vanliga kameror, eftersom det finns skyddsobjekt som inte får fotograferas.
Folk kommer att fortsätta filma vad som än händer.
Jag tror inte brott mot "Drönarlagen" kommer hamna på prio ett hos Polisen , så vi kan nog fortsätta köra våra drönare utan risk förutsatt att man inte flyger inom riskområden..flygplatser osv.
För då blir det ett helsikes pådrag av fårståeliga skäl.
Om lagen går igenom , dvs att drönarflygning med kamera förbjuds...vad händer då?
Jag pratade alltså INTE om att regeringen vill släppa på tyglarna ang drönare och filmande.
Vi pratar kanske om olika saker...sorry att vissa inte fattade det.
Det regeringen föreslår är att lätta på den lagen för att underlätta för drönarfotografer, så att drönare med kamera inte längre räknas som övervakning. Det handlar alltså inte om någon ny lag, utan en ändring av befintlig så den passar bättre ihop med gällande verklighet. Det som skulle kunna hända, och jag antar att du menar, är att ändringen av lagen INTE går igenom. Det skulle inte innebära ett säljförbud för dessa drönare, men det blir förstås svårare att hitta köpare om man de facto inte får använda dem - alltså precis den situation som gäller just nu.
Personligen är jag helt övertygad om att lagändringen kommer att göras för att återspegla verkligheten. Det handlar dock inte om något nytt förbud mot drönare som du är inne på.
Det hela känns dock inte helt tillfredsställande, eftersom vi nu fortfarande har lag som är teknikberoende. Vad som händer med icke flygande frjärrstyrda fotograferande farkoster, t.ex. kameror kamoflerade som stenar eller liknande för natur och djurfoto, som väl idag säkert är tillståndspliktiga övervakningskameror. En fördel med PUL är att det handlar om insamling av data medan en övervakningskamera är tillståndspliktig så fort den är uppsatt vare sig den är påslagen och samlar in data eller ej.
Du behöver knappast oroa dig för att drönare ska sluta säljas. Då försäjning inte är förbjudet idag då det är mer eller mindre omöjligt att få tillstånd att fotografera. Varför skulle man införa förbud mot försäljning när restriktionerna för drönarfoto kraftigt lättas.