Misstänkt kränkande fotografering: Dold kamera vid strand
Badgäster vid sjön Frövettern utanför Kristinehamn har fotograferats av en dold kamera när de bytt om i skogen. Händelsen utreds av polisen som misstänkt kränkande fotografering.
Badplatsen saknar omklädningsrum. Därför går många badgäster in i en intilliggande skog för att byta om. En 35-årig kvinna och en 40-årig man upptäckte att en kamera satt monterad i ett av träden och tog ned den.
– De ville förhindra att fler blev filmade och slog ner kameran från trädet och polisanmälde händelsen, säger Krister Nilsson vid polisen i Värmland till NWT.
Minneskortet visade att kameran tagit bilder av olika badgäster sedan i fredags förra veckan. Händelsen utreds av polisen som misstänkt kränkande fotografering, men ännu är ingen misstänkt för brott.
För att brottet kränkande fotografering ska ha begåtts måste tre punkter (rekvisit) vara uppfyllda: att kameran varit dold, att fotograferingen skett på en plats där människor kan förvänta sig att få vara privata samt att fotograferingen sker utan lov. Den senare punkten är uppenbart uppfylld, men om även de andra två punkterna är uppfyllda kommer troligen att framgå av polisutredningen.
Läs mer om brottet kränkande fotografering här.
Fotosidan kommenterar
Det är lite märkligt att polisen inte tycks utreda om det kan röra sig om olaga kameraövervakning. Det finns fall där den som satt upp en åtelkamera på en plats där människor passerar har fällts.
Brottet kränkande fotografering kräver att fotograferingen skett dolt och på en plats där personer kan förvänta sig att vara privata. Omklädningsrum anges av lagstiftaren som ett exempel på en sådan plats, men räknas skogen dit? En annan fråga är hur dold kameran var, den upptäcktes trots allt.
Läs mer
7 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Varför utreder polisen inte olaga kameraövervakning?
Fallet med åtelkameran är från 2013 och då gällde kameraövervakningslagen som innehöll regler om straff och viten.
Kameraövervakningslagen ersattes 2018 av den nu gällande kamerabevakningslagen, som inte innehåller några bestämmelser om straff och viten. Istället får datainspektionen utfärda sanktionsavgifter vid brott mot lagen. På liknande sätt som vid brott mot GDPR.
Kamerabevakningslagen ger även privatpersoner en möjlighet att begära skadestånd om de blivit utsatta för otillåten kamerabevakning.
Det vore olyckligt om polisens utredning om kränkande fotografering går vidare till åklagare. Det skulle kunna få besvärliga följder får den som vill fotografera i skog.
Förmodligen läggs dock utredningen ner om inte polisen kan hitta en misstänkt, vilket väl är ganska troligt.
"Men jag tycket det är konstigt att inte polisen nämner att det kan vara olaga kameraövervakning."
Eftersom det inte är fråga om ett åtalbart brott och polisen är en brottsutredande myndighet så finns det väl ingen ingen formell anledning för Polisen att nämna/pröva detta. Sedan kan man kanske tycka att Polisen skulle nämna det i alla fall som en kommentar till gärningen, men då förkommer de en annan myndighets (Datainspektionen) bedömning och det är ju inte heller lämpligt. Det kanske finns andra aspekter som jag missat, men det är i alla fall min teori.
F
Eller så skulle DI lämna en sådan anmälan utan åtgärd pga regler.
Polisen borde dock ha kunnat tipsa den 35-åriga kvinnan och den 40-årige mannen om att de kunde göra en DI-anmälan om olaga kamerabevakning.
Jag har dock ingen aning om hur en sådan anmälan går till. Det kanske krävs att det finns med någon att klaga på i anmälan?