Annons

Proffsfoto

Artiklar > Juristen svarar: "Får jag måla av ett foto"

Juristen svarar: "Får jag måla av ett foto"

Varje månad svarar juristen Catharina Ekdahl på Ekdahls Juridik & Föreläsning på två av läsarnas juridiska frågor. Här svarar hon på vad som gäller om man vill måla av någon annans fotografi.

Hej! Jag har fått många förfrågningar på att rita eller måla porträtt utifrån fotografier som referens. Men, vad behöver jag egentligen göra och veta för att det hela ska gå rätt till?

Vad jag förstått så behöver jag för det första tillstånd av personen som äger rättigheterna till fotografiet ifråga. Hur vet jag med säkerhet vem som har äganderätten? Min kund kanske tror sig ha äganderätt, men att det senare framgår att det inte stämmer. Vad händer då? Vilket ansvar har jag då om jag redan utgått från fotografiet och färdigställt porträttet?

Om jag får rätten att använda ett fotografi för att rita av det, på vilket sätt får jag använda den ritade bilden senare?

I och med att det är porträtt jag ritar, behöver jag ytterligare tillstånd av den som avbildas om det inte är kunden själv på fotot? Om det är en minderårig som ska avbildas, krävs det då att jag har målsägandes tillåtelse?

Sammanfattningsvis, vad bör ingå i de/det avtal som sluts mellan mig och den person som äger rättigheterna till referensfotografiet?

Hälsningar Liv



Hej Liv.
Jag är inte alls förvånad över att du som konstnär får den här typen av förfrågningar! För det är ganska vanligt att just fotograferade porträtt förekommer som förlaga till tecknade eller målade porträtt. Förr i tiden fick den avbildade snällt sitta stilla och vänta tills konstnären var färdig och nöjd med arbetet. Det tålamodet finns knappast idag och då är det färdiga fotografiet på en person helt enkelt lösningen.

Det finns förstås ett par saker att säga om detta och du tar själv upp några av de frågetecken som måste redas ut. Föreslår därför att vi börjar i änden som handlar om vilka rättigheter en beställare av ett porträtt kan ha. I upphovsrättslagen finns nämligen en särskild bestämmelse som handlar om beställd porträttbild. Vad är då en beställd porträttbild? Eftersom det faktiskt handlar om en integritetsskyddsregel är en förutsättning att beställaren är en privatperson. Det kan därför vara fråga om beställda porträttbilder som tas vid exempelvis ett bröllop, på barnen eller där hela familjen är med. Notera att beställaren själv inte nödvändigtvis måste vara med på bilden. Om så är fallet behövs samtycke även från den som finns med på bilden. Är det fråga om ett barn är det föräldrarna som kan lämna sådant samtycke. En ytterligare förutsättning är att det är beställaren som har tagit initiativ till fotograferingen och alltså beställt den.

I den aktuella paragrafen i upphovsrättslagen framgår det att beställarens samtycke krävs så fort någon vill använda porträttbilden. Det innebär att även fotografen själv måste komma överens med beställaren för att få använda porträttet på sin webbsida eller i en annons. Detta trots att fotografen har upphovsrätten till den beställda porträttbilden. Omvänt innebär det att beställaren i sin tur måste fråga fotografen om lov för att få publicera det beställda porträttet på dagstidningens familjesida eller det egna Facebookkontot. I vanliga fall fixar de flesta etablerade porträttfotografer det här redan i samband med beställningen. Man kommer helt enkelt överens om att ge varandra tillstånd till viss användning. Min gissning är däremot att det nog sällan inkluderar rätten för beställaren att lämna porträttet till en konstnär som förlaga till en teckning eller målning.

Vi fortsätter en bit vidare in på upphovsrättens område. De flesta känner nog till att det finns en inskränkning i upphovsrätten som innebär att någon annan får framställa exemplar utan tillstånd från upphovsmannen, så länge det sker för privat bruk. Att teckna eller måla av någons fotografi handlar nämligen om att framställa ett exemplar. ”- Aha, så då är det okej!”, tänker du kanske. Det är bara det att just i den inskränkningen finns det ett mycket tydligt undantag. Det undantaget förhindrar att låta någon utomstående ”genom konstnärligt förfarande efterbilda andra konstverk”. Ordet ”konstverk” inkluderar även fotografier. Detta innebär i ditt fall att du som utomstående därmed inte får lov att teckna eller måla av ett fotografi, trots att det sker för din uppdragsgivares privata bruk. Sådan exemplarframställning får alltså bara göras av person själv för dennes eget privata bruk.

Med denna bakgrund har du nu antagligen förstått att de förfrågningar om porträtt som du får kräver lite förarbete från både din och din uppdragsgivares sida. I alla fall om ni vill att det ska gå lagligt till. För att inte du ska riskera att bryta mot lagen genom att åta dig ett sådant uppdrag är därför mitt förslag att du tar fram en enklare avtalstext. Där kan det exempelvis stå att uppdragsgivaren tar det fulla ansvaret för att du målar av det beställda porträttet och att fotografens tillstånd för detta har inhämtats. Med uppdragsgivarens namnunderskrift och angivande av datum på den skriftliga handlingen har du då gjort vad du kan för att själv slippa eventuella upphovsrättsliga problem. Ett annat sätt är förstås att du åtar dig att kontakta fotografen och be om tillstånd. Se då till att få även det skriftligt.

Sedan finns det ett tredje och helt annat sätt att lösa situationen på. Det är att du enbart använder det beställda porträttfotografiet eller flera som inspiration och sedan skapar ett helt eget porträtt av personen. Vad du då kan ha gjort är att du har skapat ett självständigt konstnärligt verk, fritt från den upphovsrätt som gäller för fotografierna. Det porträtt du har skapat har du visserligen upphovsrätten till, men du avgör inte enbart själv hur det får användas. För precis som med en fotograf som har skapat ett beställt porträtt, har i så fall även du skapat ett sådant. Om än i annan konstart och teknik. Och på samma sätt som beskrivs ovan innebär det att du måste ha beställarens och eventuellt även den avbildades samtycke, om det inte är en och samma person, för att få använda porträttet på olika sätt.

Catharina Ekdahl



Publicerad 2014-12-17.

8 Kommentarer

Grimmer 2014-12-17 12:42  
Vad händer om man skickar sin bild till Kina för avmålning? Är det deras(andra?) lagar som gäller eller gäller svensk lagstiftning?
Fredrikpersson 2014-12-17 19:34
Trots att du låter en konstnär i Kina måla av bilden är du fortfarande en "beställare som låter utomstående avbilda ett konstnärligt verk". Som jag ser det bryter du därför fortfarande mot svensk upphovsrätt.

Svensk upphovsrätt har väl normalt sett inte jurisdiktion i Kina (detta är en separat juridisk fråga) men den kinesiske målaren kan nog åtminsone bryta mot kinesisk upphovsrättslagstiftning.

Fredrik
Photopathica 2014-12-17 16:12  
Vad gäller om jag som konstnär INTE får ett uppdrag av någon, utan helt enkelt ser ett vackert foto och vill måla/teckna av det? På ett landskap, byggnad, blomma eller liknande, alltså inte ett porträtt.
Och inte planerar att sälja det, utan gör det enbart för mitt eget höga nöjes skull, och eventuellt tänker publicera det på hemsida etc, med referenslänk tillbaka till originalfotot/fotografen?
Svar från froderberg 2014-12-17 20:31
Att måla av andras verk har konststudenter gjort i hundratals år. Varken måla, tala, rita, sjunga eller fotografera är i grunden förbjudet utan en rättighet. Så det borde handla om vad man gör av målningen.

Har svårt att se att det skulle vara några problem om man håller målningen för sig själv.
Anders F. Eriksson 2014-12-18 03:07
Publiceringen kan möjligen vara ett problem om du inte har tillstånd från fotografen, även om du länkar till originalet.
Photopathica 2014-12-19 05:41
Anders: Ett juridiskt problem? Dvs, kan jag bli stämd, anmäld etc, även om jag är extremt tydlig på alla plan, med att jag endast skapat en kopia, och inte använder den i kommersiella syften?
Eller kan fotografen bara be mig att ta bort publikationen från internet?

Som sagt, vad gäller, var frågan.
PMD 2014-12-25 11:11  
'Ordet ”konstverk” inkluderar även fotografier.'

Gäller det ovillkorligt i detta samanhang? För skyddstid gäller ju olika tidsperioder beroende på om fotografiet har verkshöjd eller inte.
Svar från froderberg 2014-12-25 11:23
En vanlig förklaring av verkshöjd för fotografi är att vanliga semesterbilder inte har verkshöjd, men om bilden inte kan tas av vem som helst så har bilden verkshöjd.
PMD 2014-12-25 11:32
Ja, jag har sett liknande förklaringar. Det är förstås en förenkling men kanske en bra sådan. Frågan blir då hur ett porträtt ska vara beskaffat för att inte "vem som helst" kan ta bilden.
PMD 2014-12-25 11:29  
Jag tycker att det kan vara värt att påpeka att frågeställaren använder ordet äganderätt istället för upphovsrätt, som är den relevanta termen här. Det är två olika rättigheter. Äganderätt ger rätten att disponera fysiska föremål och fastigheter, medan upphovsrätt ger rätten att mångfaldiga och publicera ickemateriella företeelser. Skillnaden är stor och speciellt i sammanhang där juridiska knepigheter avhandlas tycker jag att det är viktigt att inte blanda ihop de båda.

Merläsning

ANNONS
Spara upp till 12000 kr på Nikon-prylar